Veckans Bild (v9)

Veckans bild v9 Slitna, skitiga, trasiga och med en odör som får de flesta att backa undan. Sedlarna i Gambia måste hanteras varsamt, dels för att inte gå sönder men lika mycket för att inte förpesta andra saker i sin närhet. Likväl är dom värdefulla och används tills att dom nästintill pulveriserats. Det finns alla möjliga tänkbara varianter, alltifrån nya blanka sedlar (dock ett fåtal) till de riktigt slitna som allt som oftast är tejpade på alla håll och kanter. Man kan till en början förundras över att pengarna kan vara i så dåligt skick, men efter en tur till vilken marknad som helst inser man att det inte alls är konstigt, snarare ett under att dom inte luktar och ser sämre ut. Slaktaren som styckar, fiskaren med fiskrens över hela händer, barnen som lekt ute hela dagen och bilmekanikern täckt i motorolja är alla människor vars händer hanterat sedlarna och vars fickor som sedlarna passerat genom. Att dom därför luktar och ser bedrövliga ut är ju egentligen föga förvånande!

anna wedin

Gitarrhjältar och skönsång på Konserthuset

carlou d habib koité

En gitarrhjälte från Mali och en skönsjungande senegales med rötterna i både fredsfilosofi och hiphop gör gemensam sak i Stockholm i mars. Välkommen på dubbelkonsert med Habib Koité och Carlou D i Konserthuset i Stockholm den 29 mars 19.00.

Carlou D kommer att inleda kvällen och det är inte första gången han spelar i Sverige. Han var tidigare en av medlemmarna i Positive Black Soul och vid gruppens splittring 2004 blev han frontfigur i Bintou Wéré, den första afrikanska operan som gick ut på världsturné.

I dag är han soloartist – med ett sjumannaband och fyra album i ryggen – och gör musik med inslag av jazz, soul och rap.

– Den del av hiphop jag har behållit i min musik är modet att vara direkt, säger Carlou D.

Habib Koité äntrar Konserthusets scen efter Carlou D. Habib är en av Malis främsta artister och behöver kanske ingen närmare presentation. De senaste åren har han och hans band gett över 600 konserter – i allt från Brasilien till Kazakstan.

Gitarrhjälte var det, ja. Habib spelar gitarr på ett alldeles speciellt sätt. Dels stämmer han instrumentet enligt den pentatoniska skalan och dels spelar han på öppna strängar, som man gör på en kamale n’goni. Lägg därtill hans avslappnade och intima sångstil och kvällen på Konserthuset har god chans att bli något alldeles extra.

Carlou D:

Habib Koité:

Biljetter köpes via www.selam.se eller www.konserthuset.se
helena svensson signatur

Gör eget jordnötssmör (recept)

jordnötssmörHar du en matberedare hemma?
Att göra eget jordnötssmör är hur enkelt som helst. Allt du behöver är en matberedare och en påse rostade jordnötter av eget val. När du gör eget jordnötssmör så vet du precis vad du får. Inga extra tillsatser, inget socker, precis den saltmängd du själv föredrar och du kan också välja hur ”crunchy” eller ”creamy” du vill ha det. Dessutom blir det i nästan alla lägen billigare än att köpa det i affären och jordnötssmör är ju en klassiker om man känner till det västafrikanska köket.

Jag vågar påstå att alla som ätit västafrikansk mat några gånger i sitt liv har blivit bjudna på den klassiska maträtten med jordnötssås som bas. Som så många andra rätter har även denna rätt en rad olika namn. Den kallas ofta för Groundnut Stew (här i väst ibland också peanutbutter stew) för att alla ska förstå. För gambier är den förstås mest känd som Domoda (wolof) eller Durango (mandinka) och på senegalesisk wolof som Mafe. Det är en typisk mandinka-rätt som härstammar från Mali, men den är omåttligt populär i det senegambiska köket och även som bjud-rätt till européer. Det är inte många som tackar nej till denna klassiker. Gör man dessutom den krämiga, rika sås på eget jordnötssmör så vågar jag lova att det smakar ännu bättre. Både för magen, samvetet och oftast också plånboken.

Man kan på detta sätt välja om man vill ha helt saltfritt (kanske man behöver tänka på sitt kolesterolvärde) eller lite salt, eller mycket. Köper man saltade jordnötter kan man behöva skölja av dem lite (tänk på att de måste torka efter), eller gnugga dem mellan handflatorna. Man kan också mixa hälften saltade och hälften osaltade. Jag personligen gillar mitt smör ganska salt så jag brukar inte göra så mycket med dem över huvud taget.
Beroende på val av nötter så varierar priset ganska mycket, precis som det också gör vid val av färdigt jordnötssmör. Det finns påsar som kostar tio kronor för 400 gram och det finns de som kostar närmare 60 kronor för samma mängd. Ja den första är inte en ekologisk sort och den senare är givetvis det, men sedan finns det priser och varianter däremellan också.

Nedan finns receptet på hemlagat jordnötssmör och också på en lite nyttigare variant av ”snickers-rutor” att ha hemma i kylskåpet när sötsuget smyger sig på. Dessa är glutenfria, och beroende på val av choklad kan de också bli laktosfria.

Jordnötssmör

Ingredienser:
1 påse rostade jordnötter (av 400 gram jordnötter får du ungefär 3,5 – 4 dl jordnötssmör)

Så här gör man:
1. Ta fram matberedaren och sätt i knivinsatsen (den insats som används för att hacka).
2. Häll i jordnötterna i matberedaren.
3. Starta på maxfart och vänta.
4. Snart ser du jordnötssmör därinne i matberedaren.

Klart!

ps. kolla till arbetet i matberedaren med jämna mellanrum så du får den konsistens du själv vill ha, beroende på vad du ska smöret till. Till snickers-godiset som kommer på recept nedan är det ganska gott med lite crunch-effekt kvar så då behöver man inte köra det helt slätt .ds

OBS! Förvara jordnötssmöret i kylskåp


Snickers-rutor

snickersrutor

Ingredienser:
100 gram choklad av valfri sort (ju mörkare choklad desto nyttigare, gärna 70%)
100 gram jordnötssmör (ungefär 6-7 msk)
ev lite hackade jordnötter

Gör så här:
1. Ta fram en liten form eller plåt av något slag (minst 15 x 20 cm) och lägg ett bakplåtspapper på.
2. Smält hälften av chokladen i mikron (ca 1,5-2 min) eller i ett vattenbad.
3. Bred ut chokladen på bakplåtspappret och låt svalna (gärna i kylskåp)
4. Blanda ev ner hackade jordnötter i jordnötssmöret om man valt att ha det i och bred sedan ut alltihop på den stelnade chokladen.
5. Smält resten av chokladen och bred ut den överst.
6. Ställ kakan att stelna i kylen eller gärna frysen.
7. Skär upp i rutor och förvara kallt.

Klart!

För er som undrar över RECEPT PÅ DURANGO/DOMODA, så hittar ni det HÄR!

Kiqi dumbuya minteh 4

Krönika: Är du fattig?

fattigFattigdom är ju inget någon stoltserar med. Jag menar, att vara fattig har vi ju alla lärt oss att inte tala så högt om, inte diskutera i fikarummet på arbetsplatsen eller på den festliga middagen vi blev bjudna till. Det är ju garanterat ett ämne som ”förstör” stämningen. För personligt och alla skäms vi för allt det där vi inte har råd med, eller för att vi har råd när andra inte har det. Dessutom har de flesta någon sorts tanke om att man inte kan tala om fattigdom i Sverige för den går ju inte att jämföra med fattigdom i andra länder där folk svälter eller inte har tillgång till skola och sjukvård.

Bland de som forskar och/eller arbetar kring frågor gällande fattigdom är dock Townsends definition (1979) om relativ fattigdom ett begrepp som är erkänt om än omdiskuterat. Townsend menar att en individ, familj eller grupp människor kan anses fattiga om de saknar resurser att delta fullt ut i sociala aktiviteter och sammanhang, ha den levnadsstandard eller äta den mat som anses vanlig i det land eller område som de människorna lever i. Att man är fattig när ens inkomster och resurser är så pass under genomsnittet att man upplever utanförskap då man ej kan delta eller engagera sig i sociala sammanhang, aktiviteter och levnadsmönster (Townsend, 1979). Vad kan det då innebära för oss som bor i Sverige och framförallt för barn och ungdomar i Sverige?

Till att börja med visar ett antal forskare att de barn som löper störts risk att växa upp i fattigdom i industriella länder är barn som lever i familjer med låg inkomst eller arbetslöshet, barn med många syskon, barn som växer upp med ensamstående mammor samt barn till minoritetsgrupper och flyktingar (Harju & Thorod, 2010). Diverse studier och rapporter om barnfattigdom i Sverige (som ligger runt 12% = 232.000 barn) visar att trots att mat, kläder och husrum inte är det som oroar fattiga barn och ungdomar i Sverige mest så är det inte helt ovanligt att ungdomar använder egenförvärvade pengar för att utöka tillgången på mat i hemmet eller köpa andra saker som föräldrar vanligtvis brukar stå för (Harju & Thorod, 2010). De kompromisser och avvägningar som barn i fattiga familjer i Sverige får göra handlar oftare om t.ex. vilken aktivitet som väljs på idrottsdagen i skolan när vissa av dem kostar pengar, om man kan hänga med på klassresan när familjen får stå för en del av kostnaden, om man kan ha fritidsaktiviteter och i så fall vilken typ, om familjen har råd med nya skor och kläder när det man har börjar bli urväxt, eller hur mycket tid (och förmåga) föräldrar har att hjälpa till med skolarbete. Faktum är att barn och ungdomar är väl medvetna om sina familjers ekonomiska tillgångar i jämförelse med sina kamraters eller klasskompisars, så varför är det då något som vi helst inte talar så högt om?

Barnfattigdomen har enligt Rädda Barnens rapport från 2013 sjunkit det senaste året men har enligt statistiken legat mellan 11-13% sedan 2007. Däremot publicerade OECD en rapport förra året som visade att Sverige är det land där inkomstskillnaderna och den relativa fattigdomen ökat mest de senaste decennierna och därmed halkat från 1:a till 14:e plats i rangordningen över jämlika länder (SvD, 2013). Att andelen fattiga år 2010 (9%) mer än fördubblats sedan 1995 (4%) och att denna dramatiska ökning inte inträffat i något annat OECD land. I ett land som Sverige, som internationellt länge ansetts vara en förebild för jämlikhet och ett land som värnar om barnens rättigheter och perspektiv, är detta enligt min åsikt en skam! Jag misstänker att ledande politiker idag inte skulle hålla med mig om det utan istället hitta förklaringar och bortförklaringar samt passa på att fiska röster inför valet i höst. Istället tycker jag att vi på allvar bör diskutera varför vi har inkomstklyftor och hur stora de bör vara. Vi borde definitivt prata mer med våra ungdomar om hur och varför fattigdom uppstår eller (som sker oftare) kvarstår bland vissa grupper i befolkningen. Jag tror att genom att tala öppet om att vissa av oss tillhör de ”fattiga” i Sverige kan vi dels försöka göra oss av med skammen att vara fattig och även göra barn och ungdomar medvetna om skillnader för att bättre kunna möta och utmana sin omgivning och sin framtid. Jag avslutar med ett citat av Nelson Mandela som i princip sammanfattar det jag vill säga: “Overcoming poverty is not a task of charity, it is an act of justice. Like Slavery and Apartheid, poverty is not natural. It is man-made and it can be overcome and eradicated by the actions of human beings. YOU can be that great generation. Let your greatness blossom.”

 

tanya odenyo byline

Visste du detta om Gambias nationalsång?

Notbladet är tyvärr inte ett utdrag ur ”For Gambia Our Homeland”

Kan du orden till Gambias nationalsång, eller har du någon gång funderat över historian bakom nationalsången. Många visste säkert sedan innan att Gambias nuvarande nationalsång togs i bruk i samband med självständighetsförklaringen den 18 februari, 1965. Och annars har ni säkerligen lärt er det efter förra veckans frågeomgång i vår tävling Veckans Läsare. Men hur valdes just den sången och hur kom den till? Vi ska låta ett brev från självaste tonsättaren, Jeremy Frederic Howe, svara på den frågan.

Jeremy Howe verkade som administrativ tjänsteman i landet från 1954-1965 och skickade för ett par år sedan ett brev till Gambia som ingående förklarar ursprunget och uppkomsten av nationalsången.

Howe hade utsetts till ordförande för en kommitté som på uppdrag av regeringen skulle ta fram förslag på en lämplig nationalsång. Genom att erbjuda en prissumma till den som vann hoppades man på att via allmänheten få in ett bidrag som skulle kunna utses till landets nationalsång.
Men så lätt var det tydligen inte.

I sitt brev från 2012 skrev Jeremy Frederic Howe;

Jag har nyligen läst på internet om Gambia, där jag är stolt över att ha tjänat som administrativ tjänsteman 1954-1965. Det verkar som om det fortfarande finns en del argument om ursprunget till den gambiska nationalsången och jag tänkte att det skulle vara bra om jag sammanfattade vad som faktiskt hände och ställa ordningen till rätta.

Vid tidpunkten för det interna självstyret att ta plats var jag knuten till ministeriet för lokalförvaltningen i huvudstaden, då känd som Bathurst. Regeringen hade beslutat att från allmänheten bjuda in bidrag till en ny hymn och erbjöd också ett pris för framgångsrika förslag. En kommitté tillsattes för att bedöma de förslag som mottagits och göra rekommendationer till regeringen. Jag utsågs till ordförande för utskottet. Kabinetten avförde tyvärr alla bidrag som olämpliga och de uppmanade istället mig att själv skicka in en komposition med ord och musik .

Orden i den nuvarande hymnen, vilken kabinetten slutligen accepterade, skrevs av min fru, Virginia Julia Howe. Jag själv anpassade och harmoniserad en traditionell mandinkasång, ”Foday Kaba Dumbuya”, att passa med dessa ord. Jag valde denna sång efter att ha lyssnat på några inspelningar av olika traditionella sånger. Hymnen är alltså helt resultatet av min frus och mitt bidrag .


För ungefär två år sedan, då jag konstaterat att det verkade finnas delade meningar om ursprunget till nationalsången, skrev jag till Gambia High Commission i London och skickade kopior av några av de ursprungliga korrespondenser som fortfarande fanns i min ägo, om min anställning som ordförande i urvalskommittén och ett brev som bekräftar att jag hade fått ett pris på £50, ett pris som gjort det möjligt för mig att köpa det skrivbord som jag just nu skriver detta brev på.


Min fru och jag skulle vara mycket tacksam om de officiella handlingar som hör till hymnen kunde korrigeras och olika webbplatser uppdateras. Jag vill också påpeka att min frus andra namn är Julia och inte Julie, och att mitt andra namn är Frederic, utan K.


Jag skulle bli glad att höra från er när mitt brev har mottagits och lämpliga åtgärder vidtagits. Om jag kan vara till någon ytterligare hjälp så tveka inte att låta mig veta detta.

Med vänliga hälsningar och lyckönskningar,
Jeremy Howe

Sett till information om nationalsången som finns att hämta på internet och undervisning som sker om den idag kan vi konstatera att brevet mottogs och uppgifterna uppdaterats. För er som vill lägga orden i sången på minnet så kommer texten här nedan. Besök sedan gärna vår artikel från själva nationaldagen, där hymnen också finns att lyssna till.

For The Gambia, our homeland
We strive and work and pray,
That all may live in unity,
Freedom and peace each day.
Let justice guide our actions
Towards the common good,
And join our diverse peoples
To prove man’s brotherhood.
We pledge our firm allegiance,
Our promise we renew;
Keep us, great God of nations,
To The Gambia ever true.

Källa: Daily Observer

 

Kiqi D Minteh

 

Veckans Läsare (v8)

”Veckans Läsare” är Demba Sabally.
Han svarade rätt på veckans omgång med frågor, som var en specialomgång för att hylla Gambia på dess nationaldag. Omgången bestod av 5 stycken frågor som gav möjlighet till 15 poäng om man svarade rätt på samtliga frågor.
Demba lyckades med detta.

1. När firar Gambia 50 år av självständighet från Storbritannien? 2015
2. Vem har skapat nationsflaggan, som för första gången hissades offentligt i samband med Gambias självständighetsförklaring från Storbritannien? Pa Louis Thomasi
3. Vilka färger är det på nationsflaggan? Röd, Blå, Grön, Vit
4. Vad symboliserar de olika färgerna i flaggan? (minst ett svar per färg)
Röd = solen/svannen, Blå = Gambiafloden, Grön = skog/land, Vit = Fred (enighet/renhet
5. Vad heter Gambias nationalsång och vem/vilka har skrivit/komponerat den?
”For the Gambia Our Homeland” av Virginia Julia Howe & Jeremy Frederic Howe

GRATTIS DEMBA!

Collage10

Är du sugen på att bli Veckans Läsare eller rent av delta och försöka vinna Månadens Gambia-Mästare-titeln eller Mästarnas Gambia-Mästare-titeln. Besök då vår Facebook-sida och gilla den. Sedan är det bara hålla ögon och öron öppna i början på varje ny vecka. Läs mer här!

Alhaji Jeng och Khaddi Sagnia i helgens Inomhus-SM

friidrottInomhus-SM är över och både Alhaji och Khaddi hade tävlat färdigt redan i lördags. Khaddi, som är duktig inom lite olika grenar, valde att inför ISM endast ställa upp i 60 meter. Hon har nyligen kommit tillbaka efter en lång skade- och återhämtningsperiod och börjar med att fokusera på en gren. Alhaji tävlade som vanligt i stavhopp.

Både Jeng och Sagnia gjorde bra ifrån sig i sina respektive grenar. Jeng hoppade förvisso en bra bit under sitt personbästa (581 cm) och har inte riktigt hittat storform ännu, men detta till trots så vann han ganska ohotat stavhoppsfinalen på 555 cm. Sagnia däremot, hon slog till med ett riktigt fint personbästa och sänkte sin tid med tre hundradelar i sitt semifinal-heat, som hon också vann på 7,52. Tyvärr slutade hon på en fjärdeplacering i finalen, där motståndet bjöd på väldigt bra tider. Sagnia sprang i mål på fina 7,53.

Det blir spännande att se hur våra svenskgambiska friidrottshopp presterar under SM i Umeå, 1-3 augusti.

 

Kiqi dumbuya minteh 4