Långvarig gränsblockad hindrar transporter och handel

©Aminta_2014_03_lastbilar

Köerna av transportfordon ringlar sig just nu kilometerlånga vid gränserna mot färjorna mellan Senegal och Gambia. Sedan första januari i år får bara privatbilar, turister och akuta transporter passera gränsövergångarna, där en facklig transportblockad på den senegalesiska sidan pågår sedan mer än två månader tillbaka i protest mot höjda färjeavgifter.

©Aminta_2014_03_taxi

Den fackliga aktionen på den senegalesiska sidan inleddes på nyårsdagen, i protest mot ökade avgifter och mot att alla biljetter för utländska fordon på de gambiska färjorna nu måste betalas i CFA eller dollar. Genom att hindra transporterna av varor till och från Gambia har aktionen blockerat handeln i hela området, som till stor del är beroende av färjorna vid Barra och Farafenni. På sikt kommer ekonomin i hela regionen att påverkas negativt och det talas nu öppet om blockaden som en kris i relationerna mellan de båda länderna. Trots att båda parter, dvs både det senegalesiska facket (CNTS) och Gambias hamnmyndighet, (GPA, the Gambia Ports Authority), säger sig vara beredda att förhandla, är någon lösning hittills inte i sikte och det är i dagsläget oklart hur länge till blockaden kan pågå.

Blockaden har denna gång blivit ovanligt långvarig och tålamodet är trots missnöjet med färjepriserna nästan slut hos de chaufförer som väntar på att få börja köra sina varor över gränserna igen. Det har förekommit flera incidenter med slagsmål mellan transportörer som velat hämta eller lämna gods och de som upprätthåller blockaden, både vid Farafenni och Karang. Det har också hörts arga protester mot att en facklig organisation ostört kan få blockera en gräns mellan två nationer i flera månader, med tanke på att öppna gränser borde vara av stor vikt för de två nationerna och även för deras diplomatiska förbindelser.

I takt med att tongångarna hos chaufförer och transportörer på bägge sidor blir alltmer desperata så väcks också gamla diskussioner till liv om alternativa transportvägar. En bro. En tunnel. Eller – för de som ska köra vidare till Guinea Conakry, Guinea Bissau, Sierra Leone eller Casamance, den södra delen av Senegal, som ligger delvis på andra sidan av det långsträckta Gambia – att bara helt enkelt ta den långa omvägen runt Gambia via Tambakunda.

Det är inte första gången gränsövergångarna blockeras av senegalesernas transportfack i protest mot trafikvillkoren. Tidigare blockader av gränserna har genomförts 2005 och 2010, det ledde då till krisförhandlingar på regeringsnivå och diskussioner om en bro över the Gambia River. African Development Fund publicerade år 2011 en sammanfattande rapport med de konkreta planer som funnits sedan 1998 (se kartbilden nedan) och kompletterade med en finansieringsplan, det som fattas är en överenskommelse mellan länderna.

 

Källa: African Development FundGambias regering har satsat mycket pengar på vägprojekt under senare år, bland annat på den så kallade Trans-Gambia Highway som börjar i gränsstaden Farafenni. Men vägarna på den senegalesiska sidan är fortfarande genomgående mycket dåliga på långa sträckor, något som alla som någon gång har rest på vägarna norrut mot Fatick och Kaolack, eller söderut i Casamance, känner till. Vägbanor fulla med hål, bitvis nästan omöjliga att köra på, tvingar chaufförerna som trafikerar sträckorna att köra vid sidan av vägbanan eller använda alternativa vägar ute i terrängen, där djup sand utgör ett ytterligare problem, dvs risken att köra fast är stor. En sträcka som normalt skulle ta några timmar att köra kan ta en hel dag, på grund av vägförhållandena. Exakt vad det beror på att Senegal inte lyckats bygga vägar som håller för den tunga trafiken är ett av de ämnen som diskuteras intensivt i landet. En populär teori är att en stor del av de pengar som skulle använts till bra vägar istället hamnat i fickorna på byggentreprenörerna.

©Aminta_2014_03_vagproblem

Även om dåliga vägar utgör en enorm frustration för både bilägare och resenärer i hela området – genom att bidra till förseningar, havererade bilar och olyckor – försöker alla ändå hålla humöret uppe och inte slösa energi på att klaga utan istället skämta om eländet och hjälpas åt att göra resorna uthärdliga. Alla har det ju lika illa så klagandet gör bara saken värre. Fram kommer man ju förhoppningsvis också ändå förr eller senare och då är det ändå bättre att vara på gott humör än tvärtom, är den genomgående filosofin. De flesta chaufförer här är också experter på att laga sina slitna bilar med mycket enkla men effektiva medel. En skivbroms som nyper, ja den kan man till exempel fixa tillfälligt genom att koppla ur bromsslangen till just det hjulet – och sedan hoppas på att bromsvätskan inte rinner av innan man har kommit fram till resmålet. Värre är det när strålkastarna skakar sönder mitt i natten, men även sådana problem går att övervinna med hjälp av ficklampor och hjälpsamma medtrafikanter som kör före och lyser upp vägen till dess det finns gatubelysning att ställa sig i för att försöka laga eländet. Det sista som överger människan är hoppet brukar det ju heta och här är det verkligen inte tomma ord utan helt nödvändigt att ha inställningen ”vi ordnar det på något sätt”.

Trots de svåra förhållandena och de hårt prövade trafikanterna är de gambiska färjorna och sträckan genom Gambia ändå en nödvändig livlina och en transportväg av mycket stor betydelse för både den formella och den informella ekonomin i hela regionen, det vill säga även för hela det västafrikanska handelsområdet ECOWAS.

Gambias handelspolitik har länge varit liberal och regeringen har satsat på att modernisera och bygga ut hamnverksamheten, där lastning och lossning går snabbt jämfört med många andra länder tack vare mindre byråkrati. Dessutom är avgifterna och skatterna på många varor lägre i Gambia än i många andra länder i ECOWAS. Det gäller bland annat populära varor som socker, ris, tomatpasta, cigaretter och mjöl. Import och vidare transport av sådana varor till Senegal, Guinea och Sierra Leone och andra länder i regionen sker därför ofta genom Gambia.

Godstransporterna på färjorna består enligt statistiken från ECOWAS till hälften av varor som importerats till Gambia och ska transporteras till Senegal eller andra länder i regionen. En stor del av det övriga godset har ursprung i Gambia eller Senegal. Just nu finns det exempelvis stora mängder färska grönsaker i Gambia som odlarna skulle vilja exportera till Senegal och i Gambia finns en stor efterfrågan på senegalesiskt byggmaterial, men all sådan försäljning mellan grannländerna hindras nu av blockaden, vilket förstås påverkar framför allt småföretagarnas ekonomi mycket negativt.

©Aminta_2014_03_taxiinuti

En del av exporten och handeln mellan länderna sker illegalt, därför har både Senegal och Gambia många kontroller längs vägarna och stoppar, särskilt nattetid, alla fordon som ser ut att kunna ha med sig odeklarerade varor som innehavarna planerar att sälja. Den som ”åker fast” i en sådan kontroll får betala en tullavgift som gör att innehavarens slutpris för varan blir lika högt eller högre än vad varan är värd i det aktuella landet. Dvs målet är att det inte ska löna sig att smuggla varor över gränserna.

I väntan på en lösning av gränsblockaden är den formella ekonomins alternativ till färjevägarna just nu trafiken med de långa fiskebåtarna i trä, de som kallas ”gal”. De små båtarna är ett populärt alternativ för den informella ekonomins transporter oberoende av färjelägena, men även för turister och privatpersoner som vill ta sig mellan exempelvis Barra och Banjul utan att behöva vänta på färjorna eller på bilar som ändå inte får åka över gränsen.

©Aminta_2014_03_Karra

För alla som reser mellan länderna så länge blockaden pågår – och den ser ut att kunna fortsätta ett tag till – kan det alltså vara bra att förbereda sig på följande scenario. Var beredda på att ta er själva och ert bagage från taxistationerna på respektive sida, via gränskontrollerna, till taxibilar och bussar på andra sidan gränsen.

Gladast över den här situationen är just nu förmodligen alla daglönare med kärror, som för några få dalasi eller CFA gärna rycker in och transporterar bagage åt alla som behöver.

aminta merete

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s