Ebolavirus bakom dödlig epidemi i Guinea

Ett Ebola-virus har identifierats som orsaken till en epidemi i Guinea. Senaste rapporterna gör gällande att nära 60 personer ska ha dött i södra Guinea.

Ebolaviruset upptäcktes första gången 1976 runt Sudan och nuvarande Demokratiska Republiken Kongo (dåvarande Zaire). Viruset har fått sitt namn från Ebolafloden i Kongo. Än så länge finns inget känt botemedel eller vaccin för det mycket smittsamma viruset. Det sprids genom nära personlig kontakt och dödligheten har varit väldigt varierande i de hittills upptäckta stammarna av viruset. Symptomen omfattar bland annat inre och yttre blödningar, diarré och kräkningar.

Utbrott av Ebola förekommer främst i Centralafrika och de länder som drabbats absolut hårdast är Kongo och Gabon. I Västafrika har inga större rapporter av Ebola förekommit tidigare, bortsett en ytterst liten omgång i Elfenbenskusten. Inga tidigare fall av Ebola har rapporterats från Guinea. Risk för spridning till andra länder diskuteras, men för tillfället finns endast rapporterat ett fåtal individer i Sierra Leone som ska ha uppvisat symptom. Dessa testas nu för att avgöra om deras infektion är en del av samma utbrott.

Ju snabbare man kan begränsa och sätta de få fall som ännu upptäckts i karantän, desto effektivare kan man stoppa virusets spridning. Guinea kämpar därför nu med alla medel tillgängliga för att stoppa virusets spridning och de har fått hjälp utifrån. Läkare Utan Gränser har på lördagen skickat ner runt 33 ton läkemedel och isoleringsutrustning från Belgien och Frankrike. Dr Armand Spreacher, akutläkare och epidemiolog, som är på plats för Läkare Utan Gränser har berättat för BBC att det primära just nu är att identifiera alla patienter som bär på viruset och övervaka alla som dessa varit i kontakt med sedan smittotillfället.

Snabb och effektiv attack mot de fall som finns är bästa sättet att minska risken för spridning och det är tanken bakom varför man så starkt gått in med medel utifrån.

Kiqi dumbuya minteh 4

Na nga def, sumole or how are you?

unnamed (3)
Three little fingers in the air …

I huvudartikeln One little finger in the air, följde vi med till en skola I Gambia. Undervisningsspråket i skolorna där är engelska, något som intresserade Famata Sey som bestämde sig för att skriva en uppsats som handlade om just undervisningsspråket i Gambia.

De flesta i Gambia pratar något av de lokala språken hemma med familjen. Detta språk är alltså deras modersmål. Att landet har ett helt annat officiellt språk – engelska – blir tydligt för de flesta barn först när de börjar skolan. När Famata gick Lärarprogrammet på Södertörns Högskola bestämde hon sig för att undersöka just hur detta fungerade i praktiken.

Hon skrev därför en uppsats, och gjorde en fältstudie, som handlade om undervisningsspråket i Gambiska skolor.

Hon undersökte fyra klasser i årskurs fem under flera månader. Hennes viktigaste slutsats blev att undervisningsspråket utgör ett hinder för att eleverna ska kunna tillägna sig undervisningens innehåll i en lämplig takt.

– De förväntas behärska engelska, men gör inte det i tillräckligt stor utsträckning, generellt. Naturligtvis varierar nivån på engelskkunskaperna från elev till elev, säger hon.

Hon såg två stora skillnader mellan gambiska och svenska skolor, nämligen klassernas storlek och bristen på individualiserad undervisning.

– Där var klasser om 50 elever normalt eller litet och alla förväntas hänga med. Det gjordes få kontroller under lektionens gång för att säkerställa att eleverna hängde med. Eleverna kopierade och härmade rakt av utan att kanske ha någon koll på vad de sagt eller skrivit. Den enda mätning av kunskap som blir möjlig då är elevens förmåga att skriva av och repetera. De elever som inte hängde med togs inte så mycket hänsyn till, säger hon.

unnamed
Fatou går i klassen med de allra yngsta barnen, treåringarna.

Famata anser att fördelen i svensk skola är att lärarna har tydliga krav och mål från ledningens sida.

– Detta tvingar oss att prestera och utveckla oss själva.

Fördelen med Gambia är att landet i sig är mindre byråkratiskt.

– Därför har man som lärare större spelrum för kreativa idéer kring utvecklingen av undervisningen, säger hon.

 

helena svensson signatur