Krönika: Kumba Mbye passar micken

Foto: Melika - duvetinte - Zakariae
Foto: Melika – duvetinte – Zakariae

Vi på thegambia.nu är stolta över att presentera vår nya krönikör, hiphop-sångerskan Kumba Mbye som tagit Sveriges hiphop-scen med storm. Följ med och läs vad Kumba har att dela med sig av och få inblick i artist- och privatlivet, det som Kumba bjuder in dig till. Om du vill veta mer om henne, läs vår tidigare intervju med Kumba HÄR! Det här är hennes första krönika.

Jag är Kumba Mbye. Hur kom jag in på musiken? Musik har alltid varit en viktig del i mitt liv. Har alltid haft människor runt mig som har hållt på musik och jag har hängt en del i studion när andra har spelat in. Men varför tog jag inte tag i det tidigare? Svaret är att jag inte riktigt trodde på mig själv. Är någonstans ändå tacksam för att allt händer just nu. Känner mig både starkare och mognare och är glad att det just nu det händer.

Förutom musiken så driver jag skonhetsaffaren.se , men där kommer hända lite ändringar framöver.
Jag kommer dels göra om sidan, samt börja plugga vidare inom ”hår” i augusti.

Mycket är på gång nu men det känns så otroligt roligt. Jag skulle inte klara det om jag inte hade min
fantastiska familjs stöd. Är så tacksam för allt…. inte minst att få ha tagit del i helgens hyllningskonsert
till Latin Kings…

det är dag 3 och jag har fortfarande inte återhämtat mig från hyllningskonserten till Latin Kings platta
”I skuggan av betongen”. Det var en så fin och magisk kväll på alla sätt. Dels att få träffa på så många
fantastiska människor, men framför allt att få äran att tolka en av Latin Kings låtar.

Alla medverkande artister parades ihop i olika konstellationer och så blev vi tilldelade en låt som vi
sedan skulle tolka. Jag blev parad tillsammans med Silvana Imam och Petter, och vi fick låten
”passa micken” att tolka. Det är en av mina favoriter från skivan så jag blev glad när såg
att det var den låten som vi skulle tolka. Det svåra med låten var att jag skulle tolka om en
engelsk reggae-vers, till svensk hiphop, men jag är faktiskt nöjd med min insats. Dessutom är
Silvana som jag körde med under kvällen en otroligt grym artist och fin person.

Jag var väldigt nervös hela den dagen, då allt var så overkligt. Jag var nog nästan
mest nervös på genrepet, där många artister som inspirerat mig och min musik var på plats
och det faktiskt bara var tredje gången jag körde live. Men jag hade också så mycket fina
människor runt mig under kvällen, både familjen, artisterna och publiken.
Det var en så oerhörd massa kärlek i omlopp denna kvällen och jag minns att jag sa till mig själv,
precis innan jag gick in på scen, att jag inte kan fatta detta!
Och sedan… den kärleken jag kände när jag kom ut på scen, den levde jag på hela kvällen.
Dessutom hade vi så otroligt roligt även efter hyllningen.

Nu händer det en del roliga grejer framöver. Vi, alla från Linda Piras ”Knäpper mina fingrar(remix)”,
ska köra på Dramaten här i Stockholm, 19 maj. Ladies First kallas den kvällen. Dessutom kommer vi
även att köra samma koncept på Way Out West i Göteborg, 9 augusti. Känns så sjukt roligt med båda
dom giggen och att Ladies First-biljetterna sålde slut på 27min(!). Det är första gången det har hänt
på Dramaten. För er som nu inte har biljetter kan jag trösta er med att detta kommer att sändas både
på SVT och på radion.

Innan jag lämnar er skulle jag vilja tacka Julia Falkhorn som såg till att jag såg ‘fab’ ut på hyllningskonserten.
Hon är den som designade mina kläder.
Tack Julia!

Tack också till N-store för min fina keps.

Jag kan avslöja att ett av mina stora fokus just nu är att släppa eget och det kommer väldigt snart!

Kumba Mbye
Kumba Mbye

Fängelse för överfall på gambier i Malmö

Den 21-åring som stått åtalad för överfallet på Ysuspha Sallah, på en gångbro i Malmö förra året har dömts till fängelse. Straffpåföljden för det begångna brottet blev fängelse i två år.

I september förra året slogs småbarnspappan Yusupha Sallah blodig och var nära att kastas ner över ett räcke på gångbron vid Hyllievångsvägen i Malmö, samtidigt som hans då 1,5-årige lille son såg på.

Det har varit en utredning som dragit ut långt på tiden, dels till följd av svårigheter att få fram vittnen, trots att många såg händelsen på bron och tros känna till vilka som ligger bakom handlingen. Men också eftersom det visat sig svårt för åklagaren att bevisa att det rör sig om ett hatbrott, där offret ska ha attackerats på grund av sin hudfärg och sitt ursprung

Nekar till att ha varit på platsen

Efter att polisen i omgångar ska ha utfört dörrknackningar i bostadsområdet kring bron och slutligen hittat ett huvudvittne, villig att träda fram och berätta sin historia, har man slutligen kunnat väcka åtal mot en av de inblandade gärningsmännen, den nu dömda 21-åringen. Detta är också den man som enligt vittnet varit den mest aktiva i misshandeln av Sallah. 21-åringen själv nekar till brott och menar att han inte ens varit på platsen vid det aktuella tillfället.

Ur domen kan läsas

Det är klarlagt att Yusupha Sallah har utsatts för de gärningar som anges i åtalet.
Genom den i målet presenterade bevisningen är det klarlagt att Yusupha Sallah vid
det tillfälle och på den plats som anges i gärningsbeskrivningen har utsatts för de
gärningar som åklagaren har påstått och att misshandeln har fått de följder för honom
i form av smärta, sårskador, svullnader och hudavskrapningar som anges i åtalet.
Det råder inte någon tvekan om att gärningsmännen agerade tillsammans och i
samförstånd med syftet att misshandla Yusupha Sallah.

Den del av händelseförloppet
som gäller gärningsmännens handlande att lyfta Yusupha Sallah över broräcket och
sedan försöka bända loss hans händer från räcket innefattar ett försök till misshandelsbrott.
Dessa moment är en del av ett kontinuerligt händelseförlopp som innefattar även fullbordad
våldsbrottslighet riktad mot Yusupha Sallah. Försöksbrottet bör ses som ett uttryck för samma
brottsliga aktivitet och ska därför inte straffas särskilt. Denna gärning kan däremot komma att
betraktas som en försvårande omständighet vid värderingen av det fullbordade misshandelsbrottet.

21-åringen, som är känd av polisen sedan tidigare, döms alltså mot sitt nekande till två års fängelse, samt att betala skadestånd till målsägande Sallah och lagstadgad avgift om 500 kronor till brottsofferfonden. Mannen har inte frihetsberövats i väntan på att domen ska vinna laga kraft.

Civilkurage

Thegambia.nu vill särskilt lyfta fram hur viktigt det är med civilkurage i vårt samhälle idag. De vittnen och i synnerhet det särskilda huvudvittne som sett händelsen på nära håll och trätt fram och berättat vad som hände på bron, har i allra högsta grad varit avgörande aktörer för att nå både åtal och fällande dom i fallet. Vi behöver fler med detta mod och civilkurage i vårt samhälle, tack!

Huruvida ytterligare åtal mot andra inblandade i misshandeln kommer att väckas är inte känt.

Tidigare artiklar
Gambier i Malmö misshandlad
Åtal väckt
Pågående rättegång

kiqifatou touray 2013

Binta Blackout's första krönika: Dancehall Queen For Life

Binta artikel 2
Binta Blackout

Thegambia.nu välkomnar vår nya krönikör Binta, professionell dancehalldansare och tränare. Det här är Bintas första krönika hos oss och vi hoppas du vill följa med på hennes resa genom artist- och privatliv. Tidigare artikel om Binta kan du läsa HÄR! Det här är Bintas första krönika på thegambia.nu.

Jag har alltid älskat att dansa. Ända sedan jag var liten och hade mina egna dansshower hemma i vardagsrummet. När jag blev lite äldre och fascinerad utav dancehall-dansen så kunde jag sitta och ‘youtuba’ en hel dag och bara titta på en massa klipp från fester nere på Jamaica. Senare fastnade jag väldigt mycket för dancehall-queens(DHQ) och satt och kollade om och om igen på dessa tjejer som dansade. När Europas första DHQ kröntes (2007), då Shisha vann, så vart jag helt fascinerad över att den tävlingen fanns och kollade om och om igen på hela tävlingens youtubeklipp, dom var så sjukt duktiga, starka och viga… och det var precis så jag ville dansa, mer eller mindre.

Jag har alltid beundrat alla dancehall-queens för att de vågar gå upp på en så stor scen och köra fullt ut, trots att man kanske inte är så stadig i tex. en headtop.

2008 vann jag Sveriges Dancehall-Queen och jag är därmed den äldsta krönta dancehall-queen i Sverige som fortfarande håller igång och jag har nog aldrig jobbat så mycket som jag gjort de senaste åren heller.

När jag vann 2008 kunde jag absolut inte lika mycket om dancehall-dansen som jag kan idag. Det fanns inte heller lika mycket dansare, steg osv… så det är verkligen sjukt kul att se hur det är nu. Det har verkligen utvecklats så otroligt mycket på så väldigt kort tid.

Min farbror var en av de som höll i eventet, Swedens Official Dancehall Queen 2008, när vann. Vid den tiden hade jag en pojkvän som inte var sådär jätteförtjust i mitt dansande. Visst, han kom och stöttade och kollade på mina shower då och då, men så mycket mer än så var det inte. Jag fick inte tävla för honom och inför Sweden Official DHQ hade min farbror sagt klart och tydligt att jag absolut inte fick tävla, dom två gaddade liksom ihop sig. Min farbror sa till och med att jag nog inte vill tävla mot tjejerna som kör, för dom är galna och jag ville väl inte skämma ut mig?! Skämma ut mig ville jag verkligen inte, men jag ville bli en dancehall-queen och för att bli det så krävdes det också att vinna en sådan titel, man kan inte bara ge sig själv en titel så där och man måste ju börja någonstans. Vendela som var med mig och bara var 16år (jag hade precis fyllt 18) pushade fett mycket och vi båda var bestämda att verkligen köra, på ett eller ett annat sätt. Hon gick och anmälde oss i smyg, under andra namn tror jag till och med att det var, om jag inte minns fel. Vi visste inte hur det riktigt skulle gå till men vi fick regler förklarat för oss och så fick man välja en låt.

I början så ropade dom upp alla dancehall-queens på scenen och dom ropade upp mitt namn T R E gånger innan jag vågade gå upp på scen… Herregud vad jag skakade å va nervös, inte för själva dansen, utan mest för vad min farbror skulle säga. Jag hade dessutom fler av mina farbröder på plats, samt kusiner och alla deras vänner. Det sista jag ville var ju att skämma ut mig framför dom. När jag väl stod på scenen med alla andra som skulle tävla så såg jag hur min dåvarande pojkvän och farbror blängde på mig nere från publiken, i chock och ilska, med armarna i kors. Det var nog många om var väldigt chockade över att jag stod där uppe. Det var deras tankar om att jag skulle göra bort mig eller vara dålig som fick mig att bli ännu mer motiverad till att verkligen bara släppa allt och köra. Jag körde, gick vidare, gick vidare igen och till sist så var det bara jag och Vendela kvar i finalen, fy fan vad glad jag var! Jag hade värsta glädjeruset i kroppen och jag var så stolt över Vendela för att hon var så grym och att det var vi två i final. Publiken röstade på den tiden och jag fick lite mer röster, så jag vann. När jag hade vunnit kom mina farbröder fram och grattade mig och min farbror som hade sagt nej först kollade på mig och sa, –Asså du Binta, pekade sedan på mig och skakade på huvudet för att jag hade tävlat trots att han sagt nej. Men sedan så kramade han mig hårt och sa att han var jättestolt, att jag var grym och han hade ingen aning om att jag kunde dansa så bra. Dessa ord kanske inte låter som värsta grejen, men för mig betydde det ALLT, det betydde mer än själva vinsten.

Under 2009 så vann jag Gambias Dancehall Queen Contest, vilket betyder otroligt mycket för mig personligen, just för att jag kommer från Gambia och skulle vilja reppa, representera, inte bara Sverige i dancehall utan även The Gambia. Tävlingen hölls alltså i Gambia och det var min kusin, mamma och syskon som typ tvingade/peppade mig att köra. Min farbror (inte samma farbror som jag pratat om tidigare) sa till mig innan tävlingen, att det är okej om jag inte vinner, han trodde helt enkelt inte på mig. Han sa, –Binta ser du den där tjejen som jag pekar på? Hon är grym och en av Gambias bästa dansare, hon kan göra allt och det blir nog svårt att vinna över henne. Då kände man typ att det inte var någon idé att ställa upp och jag ville egentligen inte köra, men jag kände pressen från hela släkten, syskon och mamma som var där… jag kände väl att det är nu eller aldrig som gäller. Mamma stöttade och pushade mig massor i alla fall, hon sa åt mig att inte stressa och att ha kul, men samtidigt göra mitt bästa. Under själva uppvärmningen, innan tävlingen, så körde jag hårt när jag värmde upp och stretchade. Det gjorde att två tjejer hoppade av tävlingen i sista sekunden… efter att bara ha sett mig värma upp, haha! –Yes, tänkte jag.Vi hade precis kommit från en gambisk fest, där jag blivit inkastad i ringar flera gånger för att dansa sabarr/ndaga, som är två gambiska danser som jag absolut inte kan, haha! Det var samma där, jag ville inte dansa egentligen, men trycket från familjen är svårt att motstå ibland. Idag tackar jag dom för alla de gånger som detta hänt, för det har gjort mig till en bättre och modigare dansare idag. Hursomhelst så vann jag tävlingen och jag fick min farbror att ändra sig helt och hållet, har var superstolt och skryter om det än idag haha.

Från 2009 till 2013 har jag varit med lite olika tävlingar och alla har inte varit inom dancehall. Men vinster inom just dancehall-genren som jag tagit under dessa år är; Stockholms Dancehall Queen, Stockholms Dancehall Champion, Europas Favourite Dancehall Queen, Europas Best Dancehall Queen Crew (med Blackout Crew)

Jag har också vunnit några av de andra tävlingarna jag tävlat i som inte har med just ”Dancehall Queen”-tävlingar att göra…

… men absolut största vinsten för mig under 2013 var när jag vann Europas Dancehall Queen. Mer om det kommer ni få läsa i min nästa krönika! Ni kommer självklart också att få se mig i flera tävlingar framöver kan jag lova. En massa kärlek till alla er som orkade ta er igenom och läsa detta.

Glöm inte att ALLTID tro på er själva, även när folk runt om kring er inte gör det!

 

Binta Blackout
Binta Blackout

 

Juridisk artikel – att ta hit barn från Västafrika

Enligt svensk praxis upphör ett tidigare hemlands regler om vårdnad att gälla när barn och föräldrar kommer till Sverige. Istället tillämpas svensk lag. Det kan ibland ställa till det rejält för gambiska och senegalesiska föräldrar, särskilt när det inte finns giltig dokumentation gällande föräldraskapet.

Det har blivit allt vanligare att svenska myndigheter underkänner dokumentation från länder i Afrika, exempelvis Gambia. Detta kan få allvarliga konsekvenser för en förälder som då riskerar att hamna i situationen att han eller hon inte kan betraktas som juridisk vårdnadshavare för barnet.

Enligt svensk lag har mamman alltid ensam vårdnad om hon aldrig har varit gift med barnens far. Det är alltså lättare för en mamma att registreras som vårdnadshavare hos Skatteverket än för en pappa. Finns inga juridiskt giltiga bevis på att föräldrarna har varit gifta när barnen föddes (skriftlig dokumentation) eller att de fortfarande är
gifta, registreras barnen med enbart mamman som vårdnadshavare.

Foto: Liftarn
Foto: Liftarn

Utan rätt dokumentation är det alltså pappor som oftast riskerar att inte kunna registreras som vårdnadshavare i Sverige. Situationen som sådan är mycket besvärlig, för det innebär nämligen att han riskerar att helt förlora sin bestämmanderätt över barnen.

När barn som kommit till Sverige från utlandet saknar juridiskt giltiga vårdnadshavare kommer socialnämnden i den lokala kommunen att få en signal om detta. Myndigheten måste då enligt lag träda in och utreda vem som ska vara vårdnadshavare och i förekommande fall även utreda vem som är biologisk förälder. Barnen registreras i sådant fall dessutom som ”ensamkommande”. Detta problem gäller särskilt familjer som kommer från något av de länder i världen där de flesta överenskommelser sker muntligen och äktenskap inte alltid registreras officiellt, tex Gambia och Senegal, vilket kan medföra att det saknas papper på att föräldrarna i fråga varit eller är gifta med varandra.

När barn ska komma hit från ett annat land och den mottagande föräldern är en ensam pappa är det alltså EXTRA VIKTIGT att, om möjligt, redan innan barnen kommer se till att det finns en i Sverige juridiskt giltig dom som visar att pappan har ensam eller gemensam vårdnad (tex genom Svensk Tingsrätt), alternativt ett juridiskt giltigt originaldokument som visar att föräldrarna varit gifta med varandra samt slutligen även ett dokument som bevisar att mamman har godkänt att barnen reser till Sverige för att bosätta sig där med pappan.

OBS! Enbart ett dokument där mamman godkänner att barnet reser till Sverige räcker inte för att pappan ska kunna räknas som vårdnadshavare i juridisk mening i Sverige.

OBS! Också att domstolsbeslut från Gambia och Senegal gällande vårdnad inte alltid gäller i Sverige. Domar godkänns bara om de kommer från länder som ratificerat (godkänt) den så kallade Haag-konventionen (2008:796) som antogs 1993. Konventionen ska underlätta vid internationella vårdnadstvister, för skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Vårdnadsbeslut från andra länder än konventionsländerna kan en förälder behöva begära att få fastställt i en svensk domstol för att det ska vinna juridisk giltighet. Detta är extra vanligt då det gäller barn vars mor är kvar i hemlandet. Att påbörja denna process efter att barnen kommit till Sverige tar mycket kraft, tid och energi och om man kan ordna juridiskt giltiga papper redan från början underlättar det invandringen betydligt. Läs mer om vilka länder som konventionen gäller i förhållande till för Sveriges del (uppdaterad augusti 2008) här: www.sweden.gov.se. De flesta Västafrikanska länder uppfyller inte konventionens krav.

Även om det saknas dokumentation har Skattemyndigheten möjlighet att registrera exempelvis makar med barn som giftaoch gemensamma vårdnadshavare också i de fall då de kommer från länder där dokumentation saknas. Men så fort det finns tveksamhet kring uppgifterna avseende exempelvis vårdnad om barn, dvs tex i de fall då en förälder är kvar i hemlandet, har Skatteverket möjlighet att neka registrering om det inte finns dokumentation. Det vanligaste är då att
man helt enkelt registrerar endast modern som vårdnadshavare.

Ett mycket gott råd till föräldrar som vill hämta barn till Sverige från Västafrika, särskilt ensamma pappor, är alltså att kontakta en jurist innan barnen ska komma, för en genomgång av vad som behöver göras.
aminta merete


	

Veckans Fråga – v.17

Förra veckan hade vi återigen en omgång med delfrågor
och denna omgång var temat för frågorna fotboll.
Vi frågade…

a. Vad är smeknamnet på Gambias fotbollslandslag?
Gambias landslag kallas i folkmun för Skorpionerna, eller på engelska The Scorpions. I flera av de västafrikanska länderna har man sedan länge haft olika typiskt afrikanska djur som smeknamn på sina landslag. Som exempel har vi Kongos leoparder, Teranga-lejonen från Senegal, Malis örnar, Botswanas zebror, pantrarna från Gabon och Elfenbenskustens elefanter. Många länder runt om i världen har fyndiga smeknamn på sina landslag och här i Sverige har vi ju varit så fantasifulla att vi slängt till med smeknamnet, blågult…


b. Vilken/Vilka är färgerna på deras hemmaställ?
När man pratar färger på matchställen så är det de färger som ligger som bottenfärger som brukar nämnas, alltså inte detaljer eller sifferfärger. Rätt svar på denna fråga är därför, egentligen, rött(tröjan), blått(shortsen)& grönt(strumporna). Alla våra tävlande envisades med att ha med den vita färgen som syns i detaljerna på hemmastället, därför vi har gett alla rätt på denna frågan, även om det var en färg för mycket angiven.


c. Vad heter den fotbollsklubb i Bakau som tagit sitt namn från en mördad sydafrikansk anti-apartheidkämpe?
Rätt svar här är Steve Biko FC och inget annat. Här har vi inte varit lika snälla och godkänner inte Steven som svar. Visserligen är frihetskämpens, som laget döpts efter, riktiga namn Stephen Biko och därmed skulle man kunna tycka att Steven är rätt. Men laget har valt att namnge sig efter anti-apartheidkämpens avkortade namn, det namn han blev mest känd under, vilket alltså är Steve Biko. Biko (18 December 1946 – 12 September 1977) mördades för sitt engagemang som stark aktivist och motståndare av apartheid i Sydafrika och även om han aldrig var riktig medlem i ANC så har han räknats till en av deras största hjältar någonsin. Nelson Mandela sa om hans död, –They had to kill him to prolong the life of apartheid.


d. Vad heter den gambisk-svenske målvakten som ett antal gånger vaktat målet för Gambias landslag, men också för klubbar som Djurgårdens IF, norska Vålerenga och just nu sydafrikanska Santos FC.
Ingen har väl missat Djurgårdens tidigare målvaktsgigant Pa Dembo Touray. Touray värvades från gambiska Real de Banjul till Djurgården, men var under sin första tid i klubben ute på lån till ett par olika klubbar. Efter att reglerna för antalet spelar utanför EU ändrades så fick Touray äntligen sin riktiga och ärliga chans i Djurgården. 2007 var han Allsvenskans fjärde bästa målvakt med en räddningsprocent på 80,8. 2010 utsågs han till lagkapten i Djurgården. Den 23 oktober 2011 spelade Pa Dembo Touray sin sista match för Djurgården (i alla fall fram till dags datum) och anslöt sedan till den sydafrikanska klubben Santos FC.

 

Djurgårdsfans kan väl aldrig se sig trötta på följande klipp…
och till er som inte sett det tidigare så är det ett hyllningsklipp till Touray med blandade sekvenser från några av hans största insatser för Djurgården och slutscenerna från hans sista match med klubben…

 

Om slentrianrasism med Ibrahim Ebrima Faal

Tidigare i veckan publicerade vi en lång intervju med skådespelaren Ibrahim Ebrima Faal som just nu är aktuell med monologen Bananhuset på Angeredsteatern i Göteborg. Här publicerar vi nu ett klipp på en kortfilm där Ibrahim Ebrima Faal är huvudrollsinnehavare. Filmen handlar om slentrianrasism, missförstånd och förväntningar.

Vi på Afropé gissar att vi kommer få se mer av produktioner av/med Ibrahim Ebrima Faal. I klippet kan ni se tänkvärda händelser från vardagen, det vi ofta kallar ”vardagsrasism”, även om det uttrycket är ganska olyckligt, då det lätt kan tolkas som en rasism som inte är lika skadlig att bli utsatt för. I själva verket är det kanske den rasismen som i längden är mer skadlig då den är svårare att bemöta, svårare att värja sig emot och lättare att vifta bort som inbillning, överkänslighet eller ifrågasättande om det verkligen var så personen/personerna menade…

Se själva kortfilmen och avgör hur du själv uppfattar den.

Allt det jag inte är from Fanny Ovesen on Vimeo.

fatou touray 2013