Barnperspektivet ska tillämpas och det ska bli lättare att stanna i
Sverige för den som är förälder till ett barn som är bosatt här. Det
ska också bli lättare för asylsökande och andra som har arbete eller
vill arbeta i annat land ett tag. Det är innebörden i de nya regler på
migrationsområdet som regeringen nyligen föreslagit i samarbete med
Miljöpartiet de gröna. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 juli
respektive 1 augusti 2014 om de röstas igenom. Här följer en
sammanfattning.

Regeringen har under våren föreslagit en rad nya regler på
migrationsområdet i syfte att underlätta människors ökade rörlighet
till och från Sverige. Reglerna måste först röstas igenom i riksdagen
för att börja gälla som tänkt, men en majoritet förväntas stå bakom
dem.

En av de mest välkomna förändringarna för många – både familjer och
ombud – är att ”en utlänning som är förälder till och
vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i
Sverige” ska kunna beviljas uppehållstillstånd efter ansökan i
Sverige. Det innebär alltså ett viktigt steg mot att det ska kunna bli
slut på uppslitande separationer för åtminstone de familjer där en av
parterna har rätt att bo i Sverige eller är svensk medborgare. Denna
regel föreslås träda i kraft den 1 augusti 2014.

Det kan vara viktigt att förtydliga den nya barnregeln. Formuleringen
”har gemensam vårdnad om och sammanbor med barn” – förutsätter
i princip att det antingen finns ett domstolsbeslut på gemensam
vårdnad eller att föräldrarna är gifta med varandra. Detta i sin tur
förutsätter att den part som ska söka uppehållstillstånd har giltiga
och godkända identitetshandlingar. Finns inte sådana återstår
DNA-analys.

Det ska med de nya reglerna också vara möjligt att själv göra en
DNA-analys för att bevisa släktskap och sedan kunna få ersättning av
staten för kostnaderna för provtagning, transport av prover och analys
om DNA-provet åberopats i ett anknytningsärende där uppehållstillstånd
beviljats.

Andra välkomna ändringar är att det ska bli enklare för en asylsökande
som fått avslag på sin asylansökan att istället få tillstånd som
arbetskraftsinvandrare. Den anställningstid som krävs för att byta
spår, dvs den tid man måste ha arbetat innan ansökan om
arbetstillstånd ska kortas från sex till fyra månader.

Det ska också vara möjligt att bo utanför Sverige i ända upp till två
år innan ett permanent uppehållstillstånd kan återkallas. Även
studerande ska få bättre möjligheter att stanna kvar efter
studietiden. Ändringen sker för att underlätta så kallad ”cirkulär
migration” det vill säga ge tillfälle för alla att kunna pröva på
arbete i andra länder. Det ska med de nya reglerna vara möjligt att
vara bosatt utomlands i två år och ändå ha kvar sin formella koppling
till Sverige. Det betyder i klartext att ett uppehållstillstånd inte
längre ska återkallas automatiskt efter ett års vistelse utomlands.
Ett permanent uppehållstillstånd ska istället under vissa
förutsättningar kunna återkallas tidigast efter två år.

För att göra det mer attraktivt för internationella doktorander att
välja Sverige som studiedestination föreslås också att dessa, på samma
sätt som arbetskraftsinvandrare, ska kunna kvalificera sig för
permanent uppehållstillstånd i Sverige under forskarutbildningen. Ett
permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas för en person som
under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för studier i
sammanlagt fyra år, om det gäller utbildning på forskarnivå.

Det ska även vara möjligt för studenter att stanna kvar efter
slutförda högskolestudier, för att söka arbete eller undersöka
förutsättningarna att starta näringsverksamhet i Sverige. Hur länge
studenterna får stanna kommer regeringen att återkomma till i en
särskild föreskrift. Sex månader kan vara en rimlig tid.

Andra lite mer ovälkomna förändringar är att det kommer att ta längre
tid att få permanent uppehållstillstånd. Kvalificeringsperioden för
permanent uppehållstillstånd ska förlängas från fem till sju år. Samt
att den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd ska kunna vara
längre än fyra år om det finns särskilda skäl. Den ska dock inte kunna
vara längre än sex år.

Här är de svenska reglerna inte helt harmoniserade med EU-reglerna som
säger att personer som bott i den Europeiska Unionen i mer än fem år
och har permanent uppehållstillstånd ska kunna ansöka om status som
varaktigt bosatta.

Samtliga dessa nämnda författningsändringar föreslås, liksom övriga
ändringar med arbetsmarknadskopplingar, träda i kraft den 1 juli 2014.

Läs mer här
Riksdagen – Propositioner och skrivelser

och här
Regeringen