Den internationella humanitärorganisationen Läkare utan gränser har idag, tisdag 2 september, gått ut med ett pressmeddelande där man låter meddela att världen står på randen till att förlora kampen mot ebolan i Västafrika. Det är en mycket mörk läsning och nu måste omvärlden reagera fullt ut om man ska kunna vända denna katastrof. Gemensamma krafter för Västafrika och världen måste få vara höstens nyckelord.

Under tisdagen hölls det i New York ett möte, anordnat av FN:s generalsekreterare och Världshälsoorganisationen (WHO), där Läkare utan gränser lät meddela att man är i akut behov av förstärkning om man inte ska förlora kampen om att kontrollera ebolautbrottet i Västafrika. Spridningen av viruset kommer inte kunna hindras om inte en massiv utbyggnad av specialiserade medicinska vårdenheter görs. Länder med medicinsk kapacitet, civil- eller militär sådan, måste också omedelbart sända över folk till Västafrika. Detta menar Läkare utan gränsers President, Dr Joanne Liu, är nödvändigt för att kunna kontrollera epidemin i de drabbade länderna. Under mötet i New York uttryckte hon bland annat följande;

”Sex månader in i den värsta ebolaepidemin i historien, är världen på väg att förlora kampen om att kontrollera den.”

”Ledare har misslyckats med att komma till rätta med detta gränsöverskridande hot. WHO:s meddelande den 8 augusti att – epidemin utgör ett hot mot människors hälsa och är av internationell omfattning – har inte lett till några beslutsamma åtgärder och staterna har i huvudsak anslutit sig till en global koalition av passivitet. ”

Internationella reaktionerna är otillräckliga

Under mötet i New York fördömde Liu bristen på insatser från internationellt håll. Hon menade att situationen har lett till överansträngda privata frivilligorganisationer och hälsoministerier i de drabbade länderna. Trots att man från Läkare utan gränsers håll ska ha kommit med upprepade uppmaningar för en mobilisering på marken så har reaktionerna från internationellt håll varit dödligt bristfälliga. Liu talade till samtliga av FN:s medlemsstater.

WHO har kommit med en plan för hur man ska kunna bekämpa det katastrofala utbrott som råder i Västafrika, men privata och icke-statligt ägda organisationer kan inte på egen hand, tillsammans med FN, klara av att genomföra den globala plan som WHO presenterat. Nivån på hur snabbt detta eskalerar och sprider sig är övermäktigt och kan inte hanteras utan statliga resurser.

Flera av FN:s medlemsstater har kapaciteten att hantera mänskliga hot av denna typ, de kan distribuera och utbilda civila och militära sjukvårdsgrupper på några dagar, på ett organiserat sätt. Dessa grupper ska sedan kunna skickas till de drabbade länderna för att stödja och hjälpa till att säkerställa säkerhet i hanteringen av detta utbrott. ”- Stater med möjlighet och expertis har ett politiskt och humanitärt ansvar att träda fram i denna desperata situation. Vi har en katastrof som utspelas helt öppet framför världens ögon”, säger Liu. Läkare utan gränser menar dock att tvångskarantäner inte bör användas i dessa regioner, då de bara skapat rädsla och oro i de drabbade områdena. Vilket inte hjälpt kampen mot viruset.

Akut behov av insatser

Ebolautbrottet som råder i Västafrika saknar motstycke. Det måste till akuta insatser och förstärkning snabbt. Fler vårdinrättningar och isoleringsavdelningar behövs, mer utbildad personal, mobila laboratorier behövs för att förbättra diagnostiken och luftbroar behöver inrättas för att kunna flytta personal och material till och inom Västafrika. Ett regionalt fältsjukhus bör också upprättas, så att man på bästa sätt ska kunna behandla sjukvårdspersonal med misstänkt eller konstaterad infektion.

Läkare utan gränsers behandlingscenter ELWA 3 i Monrovia har just nu 160 bäddar och man uppskattar att det skulle behövas minst 800 bäddar till för att kunna bemöta landets efterfrågan av ebolavård. Man kan just nu endast erbjuda palliativ vård.

”Varje dag måste vi neka sjuka människor vård för att vi har fullt”, säger Stefan Liljegren, som är samordnare på Läkare utan gränsers Elwa 3

På Läkare utan gränsers vårdcentraler både i Liberia och Sierra Leone är det överfullt av patienter med misstänkta ebola. Människor som insjuknar stannar istället hemma och dör i sina byar. Runt om på gatorna i Sierra Leone ligger det döda, mycket smittsamma kroppar och ruttnar. Eftersom isoleringsmöjligheterna och skyddsutrustningarna inte är tillräckliga så belastas ländernas sjukvårdssystem och dessa är nu nära på en kollaps. Minst 150 hälsoarbetare har dött till följd av ebolan och ett otal personal är rädda för att gå till jobbet.

Hygienartiklar måste distribueras i enormt mycket större skala än idag, system för att hantera döda måste förbättras och övervakning vid landgränser måste intensifieras och göras säkrare. Det sker attacker på säkerhetspersonal och försök till forcering av många redan porösa landgränser på marknivå. Det behövs mer omfattande desinfektionskampanjer och hälsa- & hygienfrämjande till både befolkning och vårdinrättningar.

”Klockan tickar och ebolan vinner”, säger Liu.

 

Källa: MSF

---

 

Läkare Utan Gränser inledde sitt arbete mot ebolan i Västafrika i Mars 2014. De jobbar idag i Guinea, Liberia, Sierra Leone och Nigeria. De driver fem olika hanteringscenter med en total kapacitet på 480 bäddar. De har hittills tagit emot 2 077 misstänkt smittade personer och 241 av dessa har tillfrisknat. För närvarande verkar nästan 1 900 personer via Läkare utan gränser i Västafrika, där 1 700 av dessa är nationellt inhyrd personal.