Astrid Lindgrens Världs VD Jocke Johansson får svara på frågor från thegambia.nu

Efter den kritik som riktats mot Astrid Lindgrens Värld har man valt att sluta sälja de gardiner vars motiv blev kritiserat i sociala medier. Astrid Lindgrens Världs VD Jocke Johansson har därför fått möjligheten här att besvara en del av den kritik som kommit under den senaste veckan.

Vi var de som först rapporterade om era gardiner, som senare har dragits tillbaka och följts av ett uttalande som kan betraktas som en ursäkt (?). I går noterade vi dock att ni gick ut med ett nytt uttalande i frågan och en lite tydligare ursäkt och den kritik som lade sig vid borttagandet av försäljningen av gardinerna tillsammans med ert första uttalande, tog ny fart i många forum efter ert senaste uttalande HÄR!

Kritiken handlar alltså inte om att man kritiserar Astrid Lindgren, då hon anses vara ett barn av sin tid, utan kritiken kommer dels av att man väljer att nyproducera gardinerna, men också att man från ALV inte ser det problematiska i framför allt texter ur Pippi Långstrump i Söderhavet, sett utifrån dagens samhälle och barnen som lever i Sverige idag. Jag har därför ett antal frågor jag skulle vilja be dig svara på:

Om man ville nyproducera motiv ur Pippi Långstrump med originalillustrationer, är det verkligen möjligt att ingen i tillverknings- eller försäljningsprocessen insåg det problematiska i att använda motiv där Kurrekurredutterna för tankarna tillbaka till kolonialtiden och där de agerar undersåtar till Pippi Långstrump?

Vad gäller tillverkningen kan jag inte uttala mig då vi inte är med eller ansvarar för den processen. Vad gäller försäljningen, att vi tog in produkten hos oss så har vi som jag sagt tidigare till media missat just denna produkt vilket vi är ledsna för.

Hur tänker man för övrigt när det gäller problematiska ord och bilder, som kommit att ha en helt annan betydelse idag, med den kunskap vi har idag, jämfört med den kunskap som generellt fanns när Astrid Lindgren skrev sina böcker och skapade sina berättelser?

Vi har det hela tiden med oss det i vår arbetsprocess, hur kan det tolkas, uppfattas? Just i detta fall missade vi det vilket vi är ledsna för.

Hur tänker ni runt den vithetsnorm som är uppenbar i just denna berättelse?

Vi tycker att alla människor är lika mycket värda vilket vi också hela tiden arbetar utifrån i allt vi gör i Astrid Lindgrens Värld.

Även om detta var okänt för Astrid Lindgren när hon skrev sina böcker, hur tänker ni att ni kan påverka utvecklingen av Astrid Lindgrens sagofigurers värld på ALV idag så att alla barn kan känna sig delaktiga, representerade på ett sätt där de inte känner sig nedvärderade samt hur arbetar ni för att göra upp med förlegade nidbilder i Astrid Lindgrens Värld?

Vi arbetar utifrån vår värdering att alla människor är lika mycket värda. I vår arbetsprocess har med oss hur det vi gör kan tolkas, uppfattas. Återigen så missade vi just detta när vi bestämde oss för att sälja gardinerna med det trycket.

Bild: Klugschnacker
Bild: Klugschnacker

Problemet enligt många kritiker är att Astrid Lindgrens Värld fortfarande missar målet. Boken Pippi Långstrump i Söderhavet är mycket problematisk. Många av de problematiska bilderna och även vissa ord är bortplockade i de senaste utgivningarna, samtidigt finns grundberättelsen med ojämna maktförhållanden kvar och de vita maktstrukturerna är tydliga genom sagan.

Problemet med gardinen eller berättelsen som gardinen kommer ifrån, är inte att man skulle kalla Pippi, eller Astrid Lindgren för den delen, för rasist. Nej, absolut inte. Vi kan alla se att Pippi klart och tydligt talar om att här ska ingen buga sig för henne. Problemet är istället att kurrekurredutterna, och indirekt då svarta folk, i dessa berättelser och på gardinen framställs som typiskt korkade och självvalt underordnade de vita. Man missar att tydligt lägga fram varför kurrekurredutterna ser på Pippi, som vit, som högre stående och finare än de själva. Man glömmer av att lyfta fram det som är det stora problemet. Nämligen att de vita är de som orsakat de svartas syn på sig själva. Att fortsätta sprida dessa bilder och ord är att fortsätta normalisera kolonialism och vithetsprivilegium.

Många som kritiserar just denna debatt för att vara ”ickefrågor” och för att kritikerna till dessa förlegade bilder, borde ta tag i ”riktig rasism” i stället, missar att det här är EN liten del av just den ”riktiga rasismen”. Så länge vi fortsätter sprida dessa nidbilder av kolonialism, nedvärderande representation av svarta och upprätthålla de vita maktförhållandena så fortsätter även rasismen spridas generation efter generation. När vi väljer att ta tag i rasistiska strukturer och utmana framtiden genom att bryta gamla invanda mönster, det är då vi verkligen arbetar med ett lika värde perspektiv för alla människor och det är också så vi kan bryta tankebanorna för de ljushyade och mörkhyade barn vi uppfostrar idag.

Att barn inte skulle påverkas av dessa negativa bilder av mörkhyade människor i barnlitteraturen, har vi en hel generation vuxna afrosvenskar som kan visa motsatsen på. Det finns tack och lov en uppsjö av författare som lyckas skildra barn med olika hudfärg, utan att för den sakens skull illustrera eller skriva nedvärderande om någon hudfärg.

kiqi

Fatou Touray
Fatou Touray

Politikerintervju: Victoria Kawesa F!

Victoria Kawesa F! Foto: Elisabeth Olsson Wallin.
Victoria Kawesa F! Foto: Elisabeth Olsson Wallin.

Valet närmar sig och vi på thegambia.nu har tagit pulsen på ett urval av afrosvenska politiker från några av vårt lands största partier. Vi kommer under några dagar framöver att publicera en politikerintervju per dag. Vi har ställt samma tre frågor till samtliga politiker och idag möter du Victoria Kawesa från F!.

Namn: Victoria Kawesa

Parti: F!

Position i partiet: Nummer tre på riksdagslistan och utrikespolitisk talesperson

Motto: Ett inkluderande samhälle för alla

 

Vad är din respektive partiets hjärtefråga inför årets riksdagsval?

Mina och partiets hjärtefrågor när det gäller att motverka afrofobi är följande: Min hjärtefråga överlag är rasism och strukturell diskriminering. Det första jag vill göra när jag kommer in, det är att se till att afrofobi blir erkänt som ett institutionellt samhällsproblem. Sedan vill jag jobba för jämlikhetsdata och det handlar om att vi ska få indikatorer på hur diskrimineringen ser ut i samhället och jag vill ha in jämlikhetsdata som kan mäta rasdiskriminering i Sverige. Jämlikhetsdata är statistik som visar till exempel hur många afrosvenskar som är arbetslösa, saknar bostad etcetera. När man har dessa kunskaper så kan man sätta in åtgärder. Jag vill också jobba med aktiva åtgärder i arbetslivet och i utbildning. En annan viktig sak för mig är att jag vill stärka unga, svarta tjejer.

Vad vill ni göra för att förbättra afrosvenskars situation i Sverige?

Skola: Det finns studier som visar att afrosvenska barn utsätts för rasistiskt språkbruk, kränkningar av deras personliga integritet. Stereotypa bilder av svarta människor i läromedel och i undervisningen finns och därför måste vi jobba långsiktigt normkritiskt i utbildningsväsendet. Vithetsnormer ska synliggöras som ett maktmedel som marginaliserar afrosvenskar. Barn ska lära sig att vita människor inte är i majoritet i världen, ändå är det de som representeras i media, litteratur och i vår kultur generellt. I Sverige är det viktigt att inte likställa svenskhet med vithet. Svenskhet är något som förändras konstant och idag är afrosvenskar en del av svenskheten, därför kan svenskheten inte definieras som bara vit.

Hur ser ni på den framtida invandringen i Sverige? Alternativen är: bör ökas, bör hållas oförändrad eller bör sänkas?

Bör ökas.

Thegambia.nu tackar Victoria Kawesa för intervjun och hoppas att våra läsare har fått svar på några av sina politiska funderingar inför det stundande valet 14 september 2014.

 

Thegambia.nu är intresserade av intervjuer med afrosvenskar som är politiskt aktiva inom olika partier. Vi söker till exempel fortfarande en afrosvensk representant för centern och kristdemokraterna. Är du eller någon du känner den vi söker? Kontakta oss snarast på gambia@thegambia.nu.

 

Fatou Touray

kiqi

 

 

Astrid Lindgrens Världs ursäkt följs upp av oförstånd

I söndags kunde vi, som första media, följt av många andra medier, rapportera om att Astrid Lindgrens Värld sålde gardiner med motiv av barn i kolonial anda som viftade med palmblad för att svalka Pippi Långstrump. I måndags togs gardinerna bort och några timmar därefter gick Astrid Lindgrens Värld ut med en offentlig ursäkt där man berättade om att gardinerna hamnat till försäljning av misstag. På tisdag gick de ut med en förklaring som fick många afrosvenskar och andra kritiker att lyfta på ögonbrynen och undra om det var ett försök av Astrid Lindgrens Värld att ta tillbaka sin ursäkt?

 

Kritiken var stark över att Astrid Lindgrens Värld inte bemötte kritiken förrän ett dygn efter den uppkommit på deras Facebook-sida. Därefter drogs försäljningen av gardinen tillbaka och från Astrid Lindgrens Värld meddelande man via olika medier att man snart skulle komma med ett uttalande. Någon timme senare kommenterade man då det som skett. Kritiken klingade då ut, både på Astrid Lindgrens Världs Facebook-sida, där mycket av kritiken uppkommit, men även i olika stängda forum på Facebook där diskussionen förts. De allra flesta tyckte saken var utagerad då Astrid Lindgrens Värld plockat bort gardinerna både från sin försäljning på nätet och i souvenirbutiken på Astrid Lindgrens Värld, samt meddelat att gardinerna funnits till försäljning av misstag.

Det som därefter skedde var att massor av rasistiska kommentarer började komma upp, där man använde kränkande ord, kallade kritikerna för inte bara nedvärderande ord, utan grovt rasistiska ord, samt även hot. Något förvånande enligt många kritiker, då Astrid Lindgrens Värld valde att inte plocka bort kommentarer förrän på tisdagen. Då många av de rasistiska och hotfulla kommentarerna skrivits på danska, kan man kanske förmoda att diskussionen förts i något rasistiskt forum som länkat till Astrid Lindgrens Värld på Facebook.

Tisdag kom ändå ett nytt uttalande från Astrid Lindgrens Värld:

”Angående diskussionen kring gardinen med motiv ur boken ”Pippi Långstrump i Söderhavet”

Vår avsikt har aldrig varit att göra någon ledsen eller upprörd, vi förstår och respekterar att bilder kan uppfattas på olika sätt. Vårt uppdrag är att göra Astrid Lindgrens sagor till verklighet med hennes böcker och originalillustrationerna som förlaga i allt vi gör. Vi välkomnar diskussioner om våra produkter, men vi har nu valt att radera alla kommentarer här på vår facebooksida gällande detta ämne, på grund av att diskussionen började föras på ett sätt som flera blivit illa berörda av samt hamnat utanför sakfrågan och det som rör vår verksamhet.
Ytterligare kommentarer kring detta på vår sida kommer att tas bort.
Vi svarar gärna på frågor, men ber er att fortsättningsvis ta personlig kontakt med vår VD Jocke Johansson via mail eller telefon.

Vi vill också uppmana alla som är intresserade att läsa ett utdrag ur boken ” Pippi Långstrump i Söderhavet” där illustrationen är tagen ifrån. I texten tycker vi att Astrid Lindgrens budskap och ställningstagande angående alla människors lika värde oavsett hudfärg framgår tydligt.”

 

Därefter citerades en bit ur boken Pippi Långstrump i Söderhavet.

En av kommentarerna som skrivits till inlägget kan du läsa nedan:

kommentar på ALV

 

Den debatt som därefter uppstod i vissa forum var att Astrid Lindgrens Värld inte alls förstått kritiken från början och därför i princip gjorde om samma tabbe igen. Efter att gardinerna plockats bort, var många av kritikerna överens om att Astrid Lindgren inte är problemet i sig, inte heller var det någon som kallade henne rasist, i de forum som diskussionerna gick. Problemet är däremot att ALV väljer att nyproducera gardiner som då innehåller en av dessa förlegade bilder, när valet av bildutbudet är stort och skulle kunna innefatta flera olika bilder, där de svarta inte framställs som koloniala, förlegade, slavliknande bifigurer.

Att vissa av Astrid Lindgrens texter blivit förlegade med åren, genom att vårt synsätt förändrats och det faktum att författaren var uppväxt i en tid då fördomar flödade i vildare strömmar än idag och kunskapen saknades om vår omvärld, är en sak samt att allt sågs ur ett vitt perspektiv och inte utifrån de grupper man valde att återberätta. Många afrosvenskar har av just dessa skäl, börjat undvika vissa av Astrid Lindgrens berättelser, medan andra hängivna sagoläsande föräldrar, ändrar själv i texterna med penna och tipp-ex, för att ge sina barn Astrid Lindgrens sagor utan att behöva ge sina barn den förlegade och nedsättande bild av mörkhyade som är ett faktum. Man kallar till exempel inte Pippis pappa för ”N-ordet-kung”, utan i stället bara ”Kung” eller ”Söderhavskung”. Just denna saga är den som anses mest problematisk. Inte bara för de bilder som finns, eller ”N-ordet” som upprepas, men även för att berättelsen är formad i en tid då mörkhyade människor fortfarande sågs som koloniserade, mindre vetande och framställdes som mycket stereotypa. Detta blir självklart problematiskt om man vill uppfostra sina barn, oavsett hudfärg till att bli starka, självständiga individer, att alla har samma människovärde, samt empatiska och med samma rättigheter som andra barn.

Vi har kontaktat Astrid Lindgrens Världs VD Jocke Johansson och ställt några frågor till honom. Dessa frågor och svar kommer att publiceras under kvällen på thegambia.nu

 

Fatou Touray
Fatou Touray

Veckans Bild (v37)

DSC_0129 Basse, staden där åsnorna samsas med bilar och motorcyklar. Aldrig har jag sett så mycket åsnor på samma plats som i Basse, vart man än tittar kan man nästan vara säker på att se en åsna med tillhörande vagn. Och blandat med åsnorna, bilar och motorcyklarna är det massor av människor som på huvudgatan genom staden trängs och försöker ta sig fram. Att köra bil eller motorcykel i detta myller är ingen lätt uppgift och det är inte konstigt att lack repas, lyktor krossas och plåt bucklas när marginalerna ofta inte är mer än någon centimeter. Dessutom är stadens marknad utspridd längs denna gata och många av marknadsstånden ligger nästintill på, denna redan överfulla väg. Trots detta kaos är det ändå en rätt så charmig stad som är svår att glömma, både på gott och ont!

Anna Wedin
Anna Wedin

Väpnat bankrån i Bakau

GTBank Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
GTBank Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

Guaranty Trust Bank (GT Bank) i Bakau, Newtown, Gambia, blev i fredags utsatt för ett väpnat rån. Enligt uppgift ska tre maskerade män ha rånat banken, strax efter fredagsbönen och kommit över nästan 400 000 Dalasis. De beväpnade och maskerade männen ska ha kommit till banken i Taxi och därefter ha trängt sig in på banken. Väpnade rån är mycket ovanliga i Gambia och nyheten har därför väckt mycket uppmärksamhet.

Polischefen, Yankuba Sonko har uttalat sig till Daily Obeserver:

”Gambia är ett litet land och mina befäl är energiska att få brottet utrett inom några timmar. Om du har uppmärksammats på att polisen den senaste tiden stött på allvarliga brott, men som sedan har utretts inom 24 timmar. Väpnat rån är ett allvarligt brott och är mycket sällsynt i Gambia. Vi anser att det är ett avskyvärt brott och vi kommer definitivt att inta våra positioner.”

Enligt andra uppgifter ska de tre gärningsmännen, utöver masker för sina ansikten, ha burit kaftaner. De som utsattes för rånet, både personal och kunder i banken ska ha blivit mycket rädda.

Taxichauffören ska kort efter rånet ha kraschat med sin bil, vilket ledde polisen till ett gripande av taxichauffören. Han ska ha tagits in till förhör och enligt egen uppgift ska han ha hyrts som chaufför och beordrats att täcka sina registreringsskyltar inför rånet, för att inte kunna ledas till brottet efter rånet. Efter rånet ska chauffören dock ha fått panik och av den anledningen kraschat med sin bil. Han ska efter förhör ha lett polisen till den plats där han lämnade av rånarna och kort därefter ska två av de misstänkta männen ha gripits och förts till polisens högkvarter i Banjul.

Polisen uppger att de klarat upp brottet snabbt med allmänhetens hjälp.

De gripna, misstänkta gärningsmännen uppges vidare ha gambisk nationalitet.

Fatou Touray
Fatou Touray