Vår gästkrönikör Dennis Alexis Hellström reagerade negativt och blev illa till mods när han var och förtidsröstade i fredags. Trevligt bemötande och hjälpsamhet av de som tar emot rösterna, gäller tydligen inte alla…

I fredags blev jag vittne till en otrevlig händelse när jag besökte Sandvikens stadshus för att förtidsrösta. Två kvinnor i medelåldern satt vid ett bord och tog emot rösterna, och den ena av dem uttryckte sig nedlåtande om en mörkhyad man som stod före mig i kön.

Av hänsyn till mannen tänker jag inte vara så detaljerad, men jag kan säga så mycket som att han hade glömt att ta med sig röstkortet, och det som fick mig att reagerade var hur den ena kvinnan lät när hon tillrättavisade honom. Självklart ska man informera personer om vad som gäller, och jag är medveten om att saker ibland kan låta värre än de kanske är menade, men kvinnans hätska tonläge och höga suckande fick mig att vässa öronen för att se vart det skulle leda.

När mannen gick därifrån sa kvinnan högt till sin kollega: ”Att det ska vara så JÄVLA svårt att förstå. Så mycket krångel och så kanske han inte ens har ett röstkort när det kommer till kritan.” Hon verkade nästan ta för givet att vi andra i kön skulle hålla med. Varför skulle hon annars ha pratat så högt?

Jag kunde inte tiga. ”Det blir ju inte bättre av att du har den attityden”, sa jag. Båda kvinnorna bakom bordet såg ställda ut, som om det plötsligt gått upp för dem vad kvinnan hade sagt. ”Nu menade jag ju inte så”, sa hon snorkigt. Det blev min tur och ingen av kvinnorna såg mig i ögonen utan stirrade stelt på sina papper.

När jag påpekade för henne att det är hemskt fult att prata om människor på det viset sa hon nonchalant: ”Ja, då får jag väl be så hemskt mycket om ursäkt då”. Som om det var MIG hon hade talat nedlåtande om. ”Jag tycker bara att det är synd att de inte får lära sig hur man röstar när de kommer hit.”

När DE kommer hit. Vilka de syftade hon på? Invandrare? Grejen är den att jag hade reagerat på samma sätt oavsett vem kvinnan hade talat illa om. Jag känner mig själv osäker när det gäller röstning och ställer ofta många frågor av rädsla för att göra fel. Men med personer som henne på plats känner man sig inte direkt bekväm att be om hjälp.

När jag kom hem kände jag mig fortfarande illa till mods, så jag bestämde mig för att ringa Sandvikens kommun för att ta reda på vad som egentligen gäller. Jag blev kopplad till kommunens valadministratör och berättade för henne om händelsen. Hon tackade för att jag hört av mig och lovade att ta upp detta med de ansvariga.

Hon bekräftade även det jag själv tänkt: Att de personer som tar emot rösterna är där för att hjälpa och informera människor, och att det inte är okej att uttrycka sig som kvinnan gjorde. Jag hoppas verkligen att de följer upp händelsen så att det inte upprepas.

Vissa kanske tycker att jag överreagerar, att det inte är en så stor grej. Men det får stå för dem. Jag har aldrig varit typen som tiger när jag ser orättvisor. Och som jag sa tidigare, det hade lika gärna kunnat vara jag som hade missuppfattat röstningsprocessen.

Frågan är bara om hon hade uttryckt sig på samma sätt om någon som ser ”etniskt svensk” ut?

Gästkrönikör: Dennis Alexis Hellström