Det finns vissa arabiska ord som väcker stor avsky och skräck i svenska språket. Ett är ”halal”. Ett annat är sharia. Som den vet som läst på om islam betyder orden mycket mer än de rätt snäva innebörder de fått i väst. Bland nationalister finns oftast en mycket förenklad världsbild. Där betyder ”halal” oundvikligen ett fasansfullt djurplågeri, och ”sharia” betyder ”stena kvinnor och halshugga kristna”.
Gruppen Vi som är emot att våra barn blir serverade halalslaktat kött i skolorna startades för ett par år sedan efter att föräldrar i Svedala av en tillfällighet upptäckt att deras barn sedan fyra år tillbaka serverades halalslaktad kyckling i skolorna. Gruppens eldsjälar samlar argument i ett medborgarupprop, och skickar in protester till alla tänkbara instanser.

Anledningen till att samtliga barn, och inte bara de som begärt det, serveras halalslaktat kött är att det danska slakteriet ifråga enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) visat sig ha det billigaste köttet som uppfyllde de krav skolan ställt. Att det även var halalslaktat var alltså en tillfällighet, som kom sig av att när slakteriet ändå vänt produktionsbanden mot Mecka och skaffat en muslimsk slaktare anställd som säger ”bismillah” varje gång produktionen varit avstängd halal-märkte man allt kött. Det blev uppenbarligen enklare och billigare än att bara märka en del av det, och sedan hålla isär det. Den förvirrade kommunledningen påpekade det uppenbara: slakteriet hade vunnit fair and square, och det finns inget utrymme i LOU för att utesluta de slakterier ur upphandlingen som sagt bismillah till hönsen.
Jag har följt dessa rasande och engagerade föräldrar och sympatisörer i nästan ett år. Gruppen började som opolitisk, men har med tiden blivit helt öppet sverigedemokratisk. Syftet sägs numera vara att få skolor att köpa svenskt kött, men i huvudsak är den ett forum för att sprida muslimhat. Man länkar till exempel i syftesbeskrivningen till högerextrema Nya Tider, eftersom ”PK media” inte berättar sanningen.
En sidoeffekt är också att gruppen sprider förakt mot ”etablissemanget” – kommunen, skolverket, jordbruksverket och media, som påstås inte lyssna på föräldrarna, vilket i sin tur göder nationalismen i dess sekterism.

Vi som läst på om halalslakt vet att det i Sverige inte är någon egentlig skillnad på halalslakt och övrig slakt, förutom att djuret är vänt mot Mecka och att slaktaren säger ”bismillah”. Jag är själv vegetarian sedan snart 22 år. Jag kommer aldrig att propagera för djurplågeri. Jag är stolt över att vi i Sverige har världens starkaste djurskydd, för alla djur. Jag håller helt med om att skolor bör köpa svenskt kött så långt möjligt – för djurens skull, och även för miljön.
Men för föräldrarna, och övriga anhängare av halal-uppropet, är djurskyddet helt sekundärt, och ett medel för att nå det som måste betecknas som det yttersta målet: Att utplåna varje spår av islam ur Sverige.
Jag kommer i en serie krönikor att granska deras argumentation punkt för punkt:
- ”Halal är djurplågeri”
- ”Halalslakt bidrar till sharias införande i Europa”
- ”Den som äter halalkött blir ‘ansluten’ till islam, och skolan ska vara icke-konfessionell”
Har du tankar eller frågor? Har du kunskap eller kontakter? Hör gärna av dig.
I botten på denna historia finns, förutom djuren, även en annan oskyldig part, som faktiskt aldrig någonsin nämns i gruppen. Det är barnen till de ilskna föräldrarna. De ska gå till skolan varje dag och möta muslimska kamrater som deras föräldrar avskyr bara för deras tro, och bli serverade mat deras föräldrar driver en absurd och verklighetsfrånvänd kamp emot.
Vad gör detta med dem, som dagligen tvingas marineras i hatet mot muslimer, när de istället borde få lära sig respekt och omtanke?

2 reaktioner till “Upproret mot halalmat i skolan”