Krönika: SVT, Pippi Långstrump och rasismen

Igår meddelade SVT att de tagit initiativet till att (efter samråd med Saltkråkan AB) klippa bort material som kan uppfattas som stötande ur nyutgåvan av Pippi Långstrump. I nyutgåvan har man förbättrat ljud- och bildkvalité från tv-serien ”Här kommer Pippi Långstrump” som sändes första gången 1969. Ett ramaskri, som alltid uppstår i kommentarer och i sociala medier när man vill ta bort förlegade bilder och uttryck för att våra barn ska slippa dras med samma rasistiska stereotypa bilder och texter som redan visats flera varv, men ingen protesterar om att man ”gör om originalet” när man förbättrar ljud och bild.

Foto: Shippmeansen
Foto: Shippmeansen

Dessa ramaskrin om att ändra i Astrid Lindgrens alster är en ständigt återkommande debatt och vi såg nyligen en liknande debatt om gardiner som såldes i Astrid Lindgrens Värld.

Världen förändras, det vet vi alla, men det finns många människor som har svårare än andra att ta till sig och acceptera förändringar. Särskilt svårt tycks många som inte själv är utsatta, eller har egna familjemedlemmar som är utsatta ha att inse vikten av förändringar i just dessa fall.

Det som gör det hela lite svårare att förstå är varför man skulle vilja att ens barn får höra N-ordet i en barnfilm. Varför skulle man vilja att ens barn, även om de inte är mörka och drabbade av rasism, lära sig använda ett så rasistiskt och förnedrande uttryck och varför någon förälder skulle vilja visa när Pippi snedställer sina ögon för att förlöjliga asiater, är helt obegripligt. När jag läser kommentarer runt om på nätet blir jag förvånad över den ilska detta framkallar och kan inte riktigt förstå grunden i den heller. Det enda jag lyckats utröna är att det tycks handla om någon slags nostalgitripp för en del föräldrar.

Hade vi varit lika ovilliga att ändra i en barnbok som innehöll drogpropaganda, mäns våld mot kvinnor eller något annat som vi vet att barn kan påverkas negativt av?

Mina barn är nu för stora för Pippi, men jag gissar att jag så småningom får ett gäng barnbarn och för deras skull är jag evinnerligt glad att man väljer att ta bort N-ordet och den nedvärderande grimasen med de sneda ögonen ur Pippi-serien. Men inte bara för dem. Jag har ett gäng brorsbarn, blonda, söta, fina små barn och mina barnbarn kommer också att få klasskamrater och vänner som är blonda och blåögda och jag är glad att man tar bort dessa nidbilder, för att alla dessa barn ska få lära sig om verkligt människovärde, där de inte är förmer än mörkhyade, brunögda små barn. En barndom där man är jämställd med sina kamrater och inte behöver lära sig om strukturer i samhället där den ena personen är överordnad en annan på grund av hudfärg.

Det borde ligga i alla engagerade, empatiska, omtänksamma föräldrars intresse att se att dessa stereotypa nidbilder på asiater och afrikaner försvinner.

Hur kan man vara ovillig att förbättra vår värld? Hur kan man vara ovillig att dela med sig av sina vithetsprivilegier för att låta alla människor få en värdig plats i samhället? Ett samhälle går alltid att förbättra på flera fronter, varför vara ovillig till det?

Fatou Touray
Fatou Touray

Tre män åtalas idag för mordförsök med hatbrottsmotiv

En enorm demonstration med cirka 16 000 personer den 22 december 2013 i Kärrtorp. Demonstrationen hölls i protest mot rasism. Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
En enorm demonstration med cirka 16 000 personer den 22 december 2013 i Kärrtorp. Demonstrationen hölls i protest mot rasism. Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

Tre män från nazistiska Svenska Motståndsrörelsen åtalas idag misstänkta för mordförsök med hatbrottsmotiv på Fidel Ogu. Händelsen skedde den 7 december 2013 i Hökarängen, söder om Stockholm. Fidel Ogu, 36 från Nigeria var på besök i Sverige när han helt oprovocerat attackerades och knivhöggs svårt av fyra män.

De nu åtalade männen, 18, 22 och 23 år gamla, kunde identifieras med hjälp av övervakningskameror. Fallet har varit omtalat då man i första hand lade ned utredningen, men efter att Uppdrag granskning tog upp fallet och det blev uppmärksammat i media, togs fallet upp på nytt och tog en ny vändning. Uppdrag granskning skrev om händelsen förra månaden:

”Trots att tre av de fyra närvarande misstänkta gärningsmännen gick att identifiera från bland annat övervakningskamerabilder har utredningen tidigare lagts ned, men återupptogs i maj – en knapp vecka efter Uppdrag gransknings reportage.”

Männen som idag åtalas för mordförsök med hatbrottsmotiv kunde identifieras genom övervakningsbilder från tunnelbanestationen i Hökarängen, där mordförsöket ägde rum. De tre nu misstänkta personerna var bland de nazister som greps för de våldsamma upploppen i Kärrtorp i december förra året, som skedde endast en vecka efter mordförsöket på Fidel Ogu.

En enorm demonstration med cirka 16 000 personer den 22 december 2013 i Kärrtorp. Demonstrationen hölls i protest mot rasism. Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
En enorm demonstration med cirka 16 000 personer den 22 december 2013 i Kärrtorp. Demonstrationen hölls i protest mot rasism. Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

De tre misstänkta männen ska enligt polisen ha bekräftat att de är medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen (SMR). Upploppet ledde sedan till ett uppmärksammat upprop mot rasism i Kärrtorp den 22 december. Uppropet som anordnades av Linje 17, beräknades ha cirka 16 000 deltagare.

Fatou Touray
Fatou Touray

Världshungerdagen

Den 16 oktober varje år uppmärksammas Världshungerdagen, World Food Day runt om i världen. FAO, Food and Agriculture Organization är FNs fackorgan för skogsbruk, jordbruk och fiske.

Syftet med Världshungerdagen är att lyfta fram de stora problem som orsakas av hunger och fattigdom runt om i världen. Syftet med dagen är att väcka uppmärksamhet och informera om:

  • öka allmänhetens medvetenhet om problemen
  • uppmuntra nationella, bilaterala, multilaterala och icke-statliga ansträngningar
  • stärka internationell och nationell solidaritet i kampen mot hunger, undernäring och fattigdom
  • uppmärksamma framgångar inom livsmedels- och jordbruksutveckling
  • uppmuntra landsbygdens befolkning och då särskilt kvinnor och underprivilegierade grupper, att delta i beslut och aktiviteter som påverkar deras levnadsförhållanden och att uppmuntra samarbete mellan utvecklingsländer.

Organisationen FAO grundades redan 1945 och 1959 blev Sverige medlem. FAO-kommittén i Sverige, SIANI (Swedish International Agricultural Network Initiative) skapades samma år.

Livsmedelstransport Foto: Fatou Touray thegambia.nu
Livsmedelstransport Foto: Fatou Touray thegambia.nu

Världshungerdagen genomförs med olika aktiviteter på lokal, nationell, regional och internationell nivå.

I juli 2014 beslutades hur Sverige ska stödja den globala livsmedelsförsörjningen och agera i FAO.

– Vi ska fortsätta att arbeta för att alla människor ska få näringsriktig mat varje dag. En stor del av världens småbrukare är kvinnor och är på många platser oersättliga för livsmedelsförsörjningen. Samtidigt har kvinnorna avsevärt sämre tillgång till resurser och insatser som till exempel mark. Vi vill att FAO ska göra sitt yttersta för att bekämpa diskriminering och att man ska fokusera mer på jämställdhet i sitt arbete, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Det beslut som Sverige tog i juli 2014 ska gälla mellan 2014-2017. 850 miljoner människor hungrar idag.

 

FAO (hemsida)

 

 

Fatou Touray
Fatou Touray