2014 börjar gå mot sitt slut och jag ser verkligen fram emot 2015. Jag känner att jag har jobbat hårdare än någonsin och turnerat mer än någonsin. Ibland hinner man inte andas och vila i mer än tio timmar, sedan full fart igen!

Jag har gjort sjuka resor under 2014. Åkte bil till Sälen med Näääk och Nimo för ett gig på 45 min, efter giget direkt in i bilen för att köra mot Stockholm då klockan är 04:15 och det tar sina långa timmar dit. Utan att ha sovit en blund blev det raka vägen till T-centralen för att hoppa på tåget mot Nyköping och möta upp Kartellen. Därifrån åkte vi sedan iväg till Lysekil för ännu ett gig och samma kväll, efter Lysekilsgiget, åkte jag direkt till Göteborg för att spela.

Festivalspelningarna tog ju priset ändå, åka från stad till stad! Jag åkte till Östersund för att spela på Storsjöyran med Kartellen på kvällen, för att sedan vakna upp tidigt dagen efter för att åka tillbaka till Stockholm för en spelning i Märsta. Direkt efter det giget var det bara hem och packa om väskan för att åka tillbaka till Östersund igen för en spelning med Abidaz på Storsjöyranfestivalen. Dagen efter var det samma visa igen. Blev avsläppt i Uppsala på vägen hem, för ett gig på nattklubben Allstar, för att återigen, direkt efter det, åka mot en ny stad för spelning. När jag och min tourmanager kom fram till hotellet i Halmstad, så försökte vi få så mycket sömn som möjligt för att orka med nattens spelning på Club Moon. Dagen efter åkte vi tillbaka till Stockholm där jag mötte upp Näääk och Nimo för att repa inför kommande gig och festivalspelning i Uddevalla…!

Det som är min räddning i allt detta är att jag tränar och äter bra mat. Får jag chansen att vila i några timmar så gör jag det men det blir oftast stressigt. Tiden räcker inte alltid till. Jag har mina ungdomar som jag är kontaktman åt också, de måste ju också få min tid. Ibland hinner man bara inte träffa vänner eller familj som man önskar på grund av allt jobb. Så är det bara. Vill man bli stor och bäst så måste man ligga i till 100 %!

Mitt mål är att vinna Årets DJ tre gånger – Jag har vunnit två gånger nu och jag är mer än tacksam. För er som kanske inte vet så är mitt jobb väldigt tufft och krävande. Nu finns inte Kärleksattacken kvar, men tänk er allt resande med artister och radion ihop, plus mina egna spelningar. Att vara Black Moose är kul men samtidigt ett krävande jobb. Spelningar med alla artister som Kartellen, Abidaz, Näääk & Nimo, Medina, G.L.A och Bobo, plus mina egna spelningar som DJ Black Moose och mina föreläsningar.

Det finns många som jobbar hårt inom musiken och det måste man göra om man vill lyckas. Det finns inga genvägar för att bli stor eller känd, utan det är hårt arbete och tålamod som krävs. Jag hade tålamod, jag väntade på att det skulle bli min tur att få chansen. Och jag sa till mig själv att får jag chansen så tänker jag göra kaos vart jag än spelar. Ibland kan det vara 50 pers på en nattklubb i en bondhåla men ändå så skriker jag i mikrofonen som om det vore 10 000 pers på golvet. Jag tänker stort i alla lägen i min karriär. Vi bor i ett land där allt ska vara lagom, vilket kan bidra till feghet och att man inte vågar satsa fullt ut och tänka utanför ramarna då ingen eller inget får sticka ut för mycket.

De flesta har alltid sagt till mig att, ”- det är OMÖJLIGT MOOSE, DET GÅR INTE!”. Men ni har fel, allt går om man bara vill och lägger 100 % fokus och har tålamod. Många DJ:s och artister har sin hype för stunden, sedan försvinner de – why? Tänk stort, jobba hårt för dig själv. Finns ingen annan som kommer att göra jobbet åt dig. Lazee öppnade dörrarna för mig och presenterade mig för folk i branschen. Hans egna ord var, ”– Moose det är bara att mingla och knyta kontakter för framtiden!”. Lazee öppnade dörrar, men jag fick mestadels sköta mitt jobb helt själv. Jag glömmer absolut inte min manager, Riffo, som har hjälpt mig med mycket, verkligen mycket… och det är jag tacksam för. Men en manager ska inte sköta allt och göra allt, utan många saker måste du som artist eller DJ sköta och göra själv. Det är många beslut jag tar och måste ta i min karriär, men jag ringer alltid till Riffo för råd.

Det är inte en lätt väg jag fått ta. Men i slutet av dagen så står jag nu här och bara ler av lycka!