FN:s flyktingorgan varnar för det ökande antalet båtflyktingar, de är rädda att omvärlden lägger större fokus på att hålla flyktingar borta än att upprätthålla asyl. Det här är absolut ett problem då det är en mänsklig rättighet att söka asyl i ett annat land. FN:s flyktingorgan (UNCHR) hade under förra veckan ett möte i Geneve där årets tema var ”Protection at Sea”.

Under 2014 har minst 348 000 människor riskerat sina liv, satt sig i en ranglig båt som ska ta de över de stora haven och föra de i säkerhet. Tidigare har majoriteten av båtflyktingar bestått av emigranter, men sedan början av 2014 är ungefär femtio procent av de som flyr asylsökande. De tvingas alltså riskera sina liv för att nyttja sina mänskliga rättigheter.

Varför har det här fenomenet utvecklats så enormt under bara ett år?

Vi har inte sett den flyktingsituationen vi ser idag sedan andra världskriget. Människor är desperata. De blir utnyttjade av smugglare, som de ofta betalar stora summor till för en plats på denna dödsresa. Det här behöver få ett stopp och det var absolut nödvändigt att det här ämnet var temat för UNCHR:s öppna dialog i Geneve.

Det mest logiska hade varit om resten av världen anpassade sig till den flyktingsituation vi ser idag, alltså såg till att prioritera säkra vägar in i Europa, USA och resten av världen som lever i fred. Det är där fokus borde ligga, om världen vore logisk. Tyvärr ser inte verkligheten ut så, utan fokus ligger på att ta emot så lite flyktingar som möjligt och hur man kan trippa runt de obligationer man har gentemot tillexempel FN och EU. António Guterres är högkommissionär för UNCHR och säger följande;

Detta är ett misstag, och precis fel reaktion för en tid där rekordmånga människor flyr krig. Säkerhets- och invandringshantering är angelägenheter för vilket land som, men politiken måste utformas på ett sätt så att människoliv inte bara blir till ”ytterligare skador”.

De två meningarna beskriver hela problematiken med vad som händer, ett människoliv måste vara mer värt(!). I grund och botten handlar det om vilken människosyn resten av världen har. Jag förstår att det är lättare sagt än gjort, jag förstår att ekonomi, ont om bostäder, regler och lagar spelar en stor roll i det här. Dock tycker jag att i grund och botten handlar det om värdet hos en enskild individ. Tusentals människor är på flykt – just nu. Det finns inte riktigt tid till att sitta och diskutera, vända och vrida på papper, utan någonting måste göras nu, med en gång.

Om samfundet inte bestämmer sig för att göra någonting åt den flyktingsituation vi har nu så begår de ännu en gång de misstag de ofta gör. De tar för lång tid på sig – man agerar segt i starten – man är passiv och nästan nonchalant till vad som händer ute i världen. Ska vi ännu en gång låta det här passera, låta dessa människor passera utan att på riktigt försöka hjälpa till? Det handlar förresten inte ens om att hjälpa till, utan att ge de här människorna de rättigheter de har. Om vi låter dessa människor passera, vem bär då ansvaret? Vem bär ansvaret för de 4 272 människor som redan har drunknat i våra hav?

Vi måste se längre…

Varför väljer de här människorna att riskera i sina liv? Jo, på grund av krig, förföljelse, misär, fattigdom, listan kan göras lång. Varför väljer de inte än säkrare väg att fly på? Det finns inga ”officiella” säkra flyktvägar. Vilka är det som gör det möjligt för människor att faktiskt kunna åka iväg med de här båtarna? Människosmugglare går på vinst i områden där människor lever i misär, det är ofta otroligt dyrt att få en plats på en utav de här båtarna. Såpass dyrt att de ofta bara är en familjemedlem som har råd att åka iväg i förhoppning om att hen skall kunna hjälpa sin resterande familj när hen har nått säkerheten.

Någonting som därför är mycket viktigt är att ta tag i de människosmugglare som finns. Om man på något sätt kan stoppa och minska deras organisationer, skulle antalet människor som åker iväg via båtar förhoppningsvis minska. Det krävs absolut pengar, personal och ett samarbeta över landgränserna för att detta skall kunna fungera, men det handlar om prioritering. Tycker omvärlden att det här ett viktigt problem finns det absolut pengar. Sedan är det ytterst viktigt att skapa säkra och lagliga vägar in i vår del av världen. Skulle det finnas det, är jag helt säker på att båtflyktingproblematiken skulle avta helt – ingen människa riskerar sitt liv för skoj skull.

Det måste finnas lösningar och det är så viktigt att omvärlden tar det här på allvar och inser att alla de problem som pågår i världen just nu är allas problem. Det är inte ”deras” problem. Så länge det finns en enda människa som lever i misär på ett eller annat sätt så måste vi fortsätta. Så ännu en gång, det handlar om vilken människosyn resten av världen väljer att ha och hur högt vi värderar ett människoliv.

Någonting som också är en stor bidragande faktor till hela den här problematiken är den attityd som finns gentemot asylsökande. Det finns en tragisk trend i Europa just nu och det är de främlingsfientliga partier som når större och större framgångar. Varför det är så kan jag inte svara på. Vi har sett vad rasism/nazism, fördomar, hat och okunskap har gjort mot mänskligheten tidigare och fortfarande gör(!). Det har aldrig kommit något bra utav det, det är ingen som gynnas av det, inte ens den som hatar vinner egentligen på det. Hen som väljer att hata andra människor på grund av någonting lever ett väldigt fattigt liv och berövar och framförallt begränsar sig från att leva ett fullständigt liv. Så om inget gott har kommit utav det så länge människor har funnits på den här planeten, varför finns det fortfarande?

Okunskap, okunskap och okunskap. Människor föds inte med fördomar och rädsla för de okända, utan de är någonting man lär sig med tiden. Vi måste en gång för alla vakna upp och se världen med nya ögon, se hur vi behandlar varandra, med noll respekt för mänskligheten. Om det är så här vi ska fortsätta, i den andan vi är inne på nu, då fasar jag för framtida generationer. Men jag vill tro att människor är bättre än det vi visar just nu, jag vill tro att vi är kapabla att älska varandra och se det vackra i de olikheter som gör mänskligheten så otrolig. Jag vill tro att ett människoliv är viktigare en pengar och makt och jag vill tro att vi tillsammans kan och framförallt vill kämpa för en jämställd värld där de mänskliga rättigheterna finns till för alla. Där organ så som FN och EU:s högsta prioriteringar är en human människosyn. En värld där en mamma inte måste sätta sig i en ranglig båt med sina barn, ge sig ut på havet för att sedan drunkna och bara glömmas bort som en siffra i statistiken.

Vi måste vakna upp, nu!

”A human being is part of a whole, called by us the Universe, a part limited in time and space. He experiences himself, his thoughts and feelings, as something separated from the rest a kind of optical delusion of his consciousness. This delusion is a kind of prison for us, restricting us to our personal desires and to affection for a few persons nearest us. Our task must be to free ourselves from this prison by widening our circles of compassion to embrace all living creatures and the whole of nature in its beauty.” /Albert Einstein.