Debatt: Vi talar för 12 000 000 svarta i Europa och kräver rättvisa för ännu fler miljoner.

Dag ett: Dagen har varit lång, väldigt lång. 1,5 timme sömn på 24 timmar, sammanlagt 10 timmars restid och 18 timmars ofrivillig fasta. Men det är gjort, frågor kring EU:s svarta medborgare ligger på dagordningen i Europas finrum, under drygt 1,5 timme kommer EU-parlamentariker och representanter från civilsamhället mötas i en dialog om frågor som berör svarta människor, med svarta personer.

Foto: Goodwill/ENAR
Foto: Godwyll Osei-Amoako/ENAR

Vägen hit har varit lång, mycket hat har uttryckts mot både arrangörer och deltagare. Bland åhörarna sitter parlamentariker för högerextrema frihetspartiet från Nederländerna, intressant nog bredvid två representanter ifrån Sverigedemokraterna som utbyter många hånleenden under mötets gång. Under hela mötet utsätts vi för aggressioner av olika slag, avbrott, flaggor med rasistiskt innehåll viftas, samt många försök att stävja vår yttrandefrihet. Bland åhörarna sitter även positiva krafter, men allt för få, vi saknade många svenska parlamentariker. Till dem säger jag bara; vill ni ha våra röster får ni stödja vår röst.

Trots tomma magar och sömnen i ögonen är vi skärpta och energiska med blickarna låsta på det högerextrema lägret. Med oss i tankarna har vi minst 12 000 000 svarta europeiska medborgare, vars krav på rättvisa och jämlikhet och värdighet, givit oss energi och fokus.

Vi talar tydligt, välformulerat och bestämt. Vi talar för 12 000 000 svarta i Europa och kräver rättvisa för ännu fler miljoner. Vi talar för våra förfäder men ännu mer för våra barn, VÅR framtid. Våra argument är inte känslobaserade utan vetenskapligt underbyggda. Oavsett var man åker i Europa är situationen för svarta personer densamma, detta kan inte vara en slump och statistiken talar för sig själv. Tyskland, Nederländerna, Sverige och Belgien lider till synes av samma koloniala minneslucka. Detta är inte heller en slump, FN:s expertgrupp som varit på besök i Sverige konstaterade att den svenska självbilden, som en liberal, tolerant och progressiv nation, som strävar efter allas lika värde, inte längre är sann – fasaden är sprucken och sanningens kyla blåser igenom. Åtgärdar man inte sprickorna kommer fasaden att rasa helt och hållet.

Under en timme fick vi tala och de lyssna. De fick lyssna på det systematiska sättet institutioner stratifierar och rasifierar en grupp människor. De fick lyssna på hur arbetsmarknaden sållar ut oss trots överkvalifikation, hur rättsväsendet bryter mot den svurna eden att tillhandahålla rättssäkerhet och en säker rättslig prövning för alla medborgare. Lyssna på hur polisen gång på gång bryter mot sin grundprincip, att tjäna och skydda oss alla. Lyssna på hur skolväsendet som under minst 40 timmar i veckan ansvarar för och utbildar det sköraste som finns, framtiden. Våra barn sitter i samma klassrum men får inte samma utbildning. Den ena utbildas i att ansamla, värna om och utöva makt, medan den andra utbildas i att vara tacksam över att de får vara med i leken, att inte ta för mycket plats. De fick lyssna på hur vården, beroende på vilket postnummer du tillhör, på sikt, påverkar både livslängden och livskvaliteten. Lyssna på hur politiker gärna går på charmoffensiv och förför oss med retorik, tar emot våra röster och lämnar oss i förorterna utan att lyssna på vår enhälliga röst;

Malin Björk, Goodwyll, Rudy - Foto: Goodwyll/ENAR
Malin Björk, Godwyll Osei-Amoako, Rudy Mengesha – Foto: Godwyll Osei-Amoako/ENAR

Rösten av Eric Garner’s ”I can’t breath” – ”Vi kan inte andas, systemet kväver oss!”. Vi lever under samma krav och lagar, men inte samma villkor och förutsättningar. Att lika för alla egentligen betyder; lika för alla, förutom er. Att yttrandefriheten endast gäller när vi sjunger de visor ni väljer. Vi tänker inte acceptera REVA, vi tänker inte acceptera att vi inte går säkra på kvällarna, eller att bo hemma till 30-årsåldern. Att polisen istället för att beskydda oss knäcker våra ben. Att rättssystemet inte straffar personer som attackerar och skadar oss. Att lärare, istället för att arbeta med och lära ut vikten av mångfald i dagens samhälle, är tysta och tittar bort när våra barn gråter i klassrummen.

Mest av allt är vi är trötta på att irra runt i en genomskinlig labyrint med glastak. Där allt är till synes möjligt och nära men i verkligheten det motsatta. Där endast ett fåtal släpps igenom för att rättfärdiga dess existens samt lägga ansvaret
på oss.

Fasaden av ett liberalt Europa som värnar om minoriteter och allas lika rätt är sprucken, likaså är fasaden av ett jämlikt Sverige där alla får vara med.

Tillsammans kan vi laga den.

Men endast om vi står på samma plattform under samma socioekonomiska förutsättningar och på lika villkor.

 

Gästartikel skriven av:
Godwyll Osei-Amoako
Rudy Mengesha
Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s