Debutromanen ”Lila hibiskus” gavs inte ut i Sverige förrän roman nummer två blivit en succé. Men har du missat den är den väl värd att leta reda på. För vi pratar om Chimamanda Ngozi Adichie, som förmår att skapa sann bokstavsmagi.

”Lila hibiskus” är den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichies debutroman, och kom ut redan 2003. Boken översattes dock till svenska först 2010, efter att hennes andra roman, ”En halv gul sol” blivit en braksuccé.

Chimamanda Ngozi Adichie är en av Afrikas starkast lysande litterära stjärnor just nu. Och ”Lila hibiskus” lämnar knappast någon besviken.

Jag har sällan eller aldrig läst en bättre skildring av det tudelade i att växa upp med en framgångsrik och i samhället väl ansedd far – som samtidigt är en religiös tyrann hemmavid. Kambili är femton år och lever med sin bror Jaja och sin mamma och pappa i ett överdådigt hus komplett med tjänstefolk och marmorgolv i Nigeria. Hon gör sitt bästa i skolan och sitt bästa hemma. Att hon aldrig riktigt ler och inte heller förmår hänga med i det sociala samspelet i skolan är det få som förmår tolka. Skolan handlar om en enda sak: att bli utnämnd till nummer ett i klassen vid årets slut. Och hemlivet handlar om att följa schemat pappa fastställt och försöka härda ut. Kambili slits mellan kärlek till och stolthet för sin pappa – och ren skräck eller ordlös fruktan när han misshandlat mamman så att fostret hon hade i magen dör och mamman närmast förblöder.

Det är outhärligt på sina ställen. Och just det att pappan har så gräsligt mycket pengar, i ett land där de flesta har klart mindre av den varan, gör allt så mycket svårare. Borde inte mamman skydda sina barn och sig själv och bara lämna? Låter självklart kanske. Men det är svårare när ”alla” avundas familjen, föräldrar ber mannen att gifta sig med deras döttrar och så vidare … Och att det inte alltid är så lätt för en ensam kvinna i Nigeria ser man tydligt på pappans syster Ifeoma. Trots sin anställning på universitetet har hon inte råd att köpa vare sig gas för att kunna laga mat eller ens enkelt mjölkpulver. Men hennes tre barn fostras i en varm, kärleksfull och uppmuntrande miljö. När Kambili och Jaja av en serie slumpmässiga händelser plötsligt hamnar hemma hos Ifeoma och hennes barn är clinchen total. Kambili vet inte hur hon ska bete sig, men finner plötsligt att hennes värld med ens expanderat … Och hon upplever känslor hon aldrig tidigare upplevt.

Betyg: 4 av 5