Gorée, ön som bär på den negligerade historian

Sedan mellanstadiet har jag funderat över hur det egentligen går till när det bestäms om vad som skall läras ut i skolan. Genom de flera resor jag gjort till Gambia och Senegal visste jag så tydligt att lärandet i skolan var högst begränsat. Mitt hopp var att ämnena jag reflekterade över skulle behandlas på högstadiet eller åtminstone på gymnasiet, men det togs aldrig upp. Jag tror att vi är ett par som gång på gång valt ämne och förklarat i den utsträckning vi kan om slaveriet. Eftersom att inte läraren tog upp det så var det bara att ta saken i egna händer vilket ofta ledde till chockade ansikten- ”Var det verkligen så?”.

Jag blir arg och frustrerad när jag tänker på hur mycket historia som VÄLJS bort när det kommer till den svenska undervisningen och säkerligen den internationella också. Jag menar inte på att förminska de händelserna som behandlas (första och andra världskrigen), men det finns så många fler händelser som fortfarande har bestående effekter idag och är därför högst relevanta att diskutera på platser som skolan.

Kanoner. Foto: Ida Svenungsson
Kanoner. Foto: Ida Isatou Svenungsson

Jag besökte Gorée för två veckor sedan och varje gång jag är där blir det en påminnelse om hur många det är som går miste om en stor del av historian. Ön har varit ockuperad av fransmän, portugiser och holländare. Husen på ön är flera hundra år gamla och den första belägringen av ön var under 1400-talet, och än idag finns det hus kvar från den tiden. Ön är med på Unescos World Heritage List som leder till att invånarna ej får måla om husen då dess färger representerar de forna ägarna, vare sig det var fransmän, portugiser eller holländare med färgerna rosa, gult eller vitt.

Det är en obeskrivlig känsla att vara på Gorée. På grund av dess fruktansvärda historia fångas en av en otrolig tyngd. Det finns en energi på ön som fångar ens sinne och själ. Denna energi är det många av öns invånare som tar del av då många på ön är kulturellt aktiva och då speciellt många konstnärer.

Husens färg vittnar om de tidigare ägarna. Foto: Ida Svenungsson.
Husens färg vittnar om de tidigare ägarna. Foto: Ida Svenungsson.

Så varför vet inte folk om denna ö? Där slavhandel bedrevs i över FYRAHUNDRA ÅR. Där unga flickor separerades för att bli tvingade till sex. Där 40 barn trängdes på några få kvadratmeter. Där The Door of No Return finns som innebar antingen ett liv i fångenskap, om inte döden visade sig på båtresan över Atlanten, eller före det som ett straff. Där 6 miljoner människors liv togs på ön innan de blev fraktade i båtar. Där 20 miljoner människor från flera olika länder i Afrika blev skickade över Atlanten till USA för att påbörja triangelhandeln.

Att inte fler människor vet om detta borde ge förståelse för att vi inte har kommit så långt som vi ibland tror. Att vi inte värderar och utbildar en sådan signifikant del av historian är inte bara ohållbart då det bidrar till den utsatta position som Afrika befinner sig i idag men också skamligt då vi ännu insisterar på västvärldens godhet samtidigt som vi ignorerar historian.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ida Isatou Svenungsson
Ida Isatou Svenungsson

One thought on “Gorée, ön som bär på den negligerade historian”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s