Grattis Göteborg – nu öppnar Resto Pilipili. På lördag är det premiäröppning för det lilla gatuköket som bjuder på klassisk västafrikansk mat och är belägen precis vid Svartedalsgatans busshållplats på Hisingen. Afropé har tjuvstartat lite och fått en pratstund med kökets ägarinna, Sarah som ursprungligen kommer från Mali.

Hur kom du på idén att öppna gatuköket?

– Planer på att öppna en restaurang har funnits sedan jag kom till Sverige för några år sedan tillsammans med min man. Det gällde bara att hitta den rätta tidpunkten. Först skulle jag lära mig svenska och även jobba lite inom restaurangbranschen för att få erfarenhet. Jag har alltid älskat att laga mat och jag hade två restauranger hemma i Mali. Jag fick höra att det hade öppnats en etiopisk restaurang och en nigeriansk. Men ingen mat kom från Västafrika så jag ville öppna en med västafrikansk mat. *Maten kommer från Mali, Elfenbenskusten, Senegal och Guinea.

Just nu studerar Sarah till lärare i franska och engelska och driver gatuköket vid sidan av skolan.

Hur får du ihop vardagen med skola och gatuköket?

– Det är absolut inte enkelt att hålla på med restaurangen och skolan samtidigt. Jag ska anställa någon som kan jobba när jag är i skolan och jag lagar maten på morgonen innan jag går till skolan. Jag vill absolut inte vara en sån som serverar uppvärmd mat, det ska vara nylagat. När jag är i skolan, så är jag i skolan och när jag är här, är jag här.

Sarah säger att hon ofta har fått frågan om hur hon ska klara av det.

– Jag brukar fråga dem som undrar om de jobbar vid sidan av skolan. De flesta svarar ja, så jag säger att detta är mitt jobb utanför skolan. Det är svårt för studenter att få jobb, så varför inte skapa ett eget jobb och sedan ge andra en möjlighet att få jobb.

Jag är även en person som gillar utmaningar, det som sägs vara omöjligt, det är sånt jag tycker om att göra.

Hur ser de framtida planerna ut för dig och gatuköket?

– Först och främst ska jag bli klar med min utbildning. Om två år får vi se hur det går här. Om det går bra så tänker vi kanske köpa ett större ställe och göra det till en restaurang. Om någon kan jobba här och laga maten här så behåller vi detta, och öppnar nytt.

Berätta mer om maten.

– Alla kan äta västafrikansk mat. Jag har anpassat kryddorna i min mat så att alla ska kunna äta den. Det finns vissa kryddor som vi brukar använda i maten, men som inte är så bra att äta om man inte är van, så de använder jag inte. Jag håller mig till det vanliga som till exempel svartpeppar. Det finns också möjlighet att välja hur stark mat man vill ha. Lagom stark, stark eller mycket stark.

Jag kommer även att ha vegetarisk mat. Istället för kött kommer det finnas en rotfrukt som vi kallar för injam, den är större än kassava och man kan göra fofo av den. Istället för köttbuljong kommer jag att använda grönsaksbuljong i såsen.

Oxfiléspetten är inspirerad från Mali. Där brukar man sälja spett på gatorna, tillsammans med baguette, så jag tänkte ha med det på menyn också.
Oxfilén och köttbullarna måste man förtidsbeställa,
för det tar lång tid att göra.

Resten av maträtterna kan man däremot få på plats.

Jag kommer även att ha sallader, baguetter, kanelbullar och kaffe. Barnen kommer också ha möjlighet till spagetti och köttfärssås, men den kommer också vara gjord på afrikanskt sätt.

Här inne i restaurangen hade jag tänkt ha 6-8 stolar. Jag hoppas också att det kommer folk i grupp så att de kan sitta här och äta som vi gör i Afrika. Man får äta fyra personer tillsammans på ett stort fat, så att man kan känna den gemenskapen vi har i Afrika.

Du lagar maten på plats och så, men hur är det med ingredienserna. Till exempel jordnötssmöret, importerar du det från hemlandet eller köper du det här?

– Just nu köper jag alla ingredienser i Sverige. Men jag vill ha ett speciellt jordnötssmör, som bara finns att hitta i Frankrike. Samma sak med riset som jag vill ha, det är två sorter, ena är broken rice twice och den andra är vanlig broken rice. Till Zamé använder jag broken rice twice, men till jordnötssåsen har jag vanligt broken rice. Jag har pratat med en grossist som ska hjälpa mig få in dessa produkter från Frankrike.

Jag serverar även attiké, couscous gjord på kassava, som ett alternativ till ris för vissa maträtter.

Vad tycker du om den här platsen, läget för din resto?

– Vi letade lokal på två ställen. Det första kändes inte rätt, men så fort jag kom hit hade jag redan bestämt mig efter fem minuter att detta var platsen. Främst för att det är ett fristående hus, så matlukten kommer inte störa andra. Jag ville inte vara så centralt heller, för jag vill att folk ska ta sig hit och äta för att det är gott. Jag vill inte att de äter här bara för att det finns lätt tillhands. Det är inte så svårt att ta sig hit. Det är bara att ta buss 31 mot Eketrägatan och hoppa av på hållplats Svartedalsgatan, så ser man huset direkt när man hoppar av bussen. Det går inte att missa.

Sist men inte minst, hur kom du på namnet Resto Pilipili?

– Haha! Pilipili betyder chili. Folk pratar om att thai-mat är starkt, de måste testa afrikansk mat. Jag kommer även sälja min egen chilisås som heter pilipili. Resto är en förkortning på restaurang. Detta är ju inte en restaurang, så jag kan inte kalla den för det, eftersom det är ett gatukök. Så jag har en Resto.

 

Afropé tackar Sarah för intervju och möjligheten att få en tjuvtitt på hennes resto. Till er som vill ta tillfället i akt att vara med om premiären på lördag så kan vi också tipsa om att Sarah kommer ha ett speciellt priserbjudande just denna dagen, ”köp 3 maträtter, betala för 2”. Missa inte chansen att njuta av massa klassisk västafrikansk kokkonst. Resto Pilipili finns på Facebook och på egen hemsida.

Detta bildspel kräver JavaScript.

* Många av länderna i Västafrika har väldigt lika kök och maträtterna som Resto Pilipili serverar är klassiker i länder som de som nämns ovan, men också i Gambia, Sierra Leone och Liberia. Namnen på maträtterna varierar däremot och därför kanske man inte känner igen alla rätter vid namn. Jordnötsåsgrytan är till exempel känd som bl a maffé, domoda eller durango och Zamé är även känd som benachin eller jollof rice.