Det är en del (främst män of course) som ständigt skall kommentera och ställa sig frågande till varför kvinnor skall ha en dag som benämns ’Internationella Kvinnodagen’. Det är även kvinnor som motsätter sig denna dag och om den är av relevans.

För egen del tycker jag att det är högst viktigt då män året om blir uppmärksammade med ett ständigt fokus på MAN’S HIStory. Vi får lära oss om framstående vetenskapsmän, författare och frihetskämpar – vissa som diktatorer och andra som hjältar. De uppmärksammas ständigt i skolan och även i media, med en faktor gemensam – de är män. Det är inte kvinnor som synliggörs och det öppnas oftast endast dörrar för en om en är koncis och envist kämpar för att bevisa sig själv, vilket i vissa fall ändå inte räcker till. Just för att en är kvinna.

Var i historieböckerna står det om Aline Sitou Diatta som kämpade mot kolonialmakten i Senegal (inte för att ens kolonialismen uppmärksammas, men ändå)? Vem vet att Diana Nyad simmade mellan Kuba och Florida medan hon sjöng John Lennons ”Imagine”, vilket tog 53 timmar? Eman Mohammed som är Gazas enda kvinnliga fotojournalist? Harriet Tubman som hjälpte hundratals att fly från slaveriet i 1800-talets USA, där hon ledde den första militära operation som planerades och slutfördes av en kvinna. Vad vet vi om mod? Många kvinnor vet exakt vad mod innebär och handlar efter det. Det finns så många namn jag skulle vilja nämna här, men då skulle ni få läsa deras namn i dagar (vilket en även bör – kolla in ’Dagens Coola Kvinna’ på Facebook).

Det är viktigt att på denna dag uppmärksamma kvinnors betydande prestationer samt att tydliggöra de orättvisor som fortgår i vår ”åh, så moderna värld”. Även här i Sverige, där vi må ha kvinnliga partiordföranden, men vi har fortfarande inte haft en kvinnlig statsminister och när vi får det, så kommer det vara avvikande från normen och det patriarkat vi lever i. Det fortlöper att kvinnor har lägre löner och det fortgår att kvinnor med endometrios (200 000 kvinnor i Sverige uppges ha denna sjukdom) får gå runt med fruktansvärda smärtor som leder till att en knappt kan gå upp ur sängen, än mindre arbeta när det är som värst, då en kan spy och svimma om vartannat. Hur kan det vara så att kvinnor ej får hjälp, utan får ett litet skratt och kommentaren om att ”alla kvinnor har mensvärk”? Det är inte lite mensvärk, utan det är en chokladcysta som spruckit på exempelvis äggstockarna. Är en inte envis om att få hjälp och medicin kan det leda till att det försvårar processen att bli gravid.

Med de orättvisor som möter kvinnor var dag och den styrka som sedan syns hos dem i åtanke, vill jag utbringa en skål. En hyllning till mödrar, systrar, väninnor och till alla som definierar sig själva som kvinnor. Kvinnor är för mig gudomliga, som med så mycket lidande och hundratals år av kränkande reser sig varje gång. Jag känner mig blessed att få ha många starka kvinnor som förebilder då jag vet att vi alltid är kapabla att resa oss, från vad som.

För vartenda påhopp du fått utstå. Att du har visat för mycket hud, för lite hud. För stora bröst, för små bröst. För jobbet du förlorade till följd av att de mellan raderna eller helt uppenbart ville ha en man. För att du kallats ’smart för att vara en blond tjej’. För att du kallats ’exotisk på grund av din hudfärg eller ditt hår’, vilket ofta leder till att många vidtar extrema friheter. För slaget du fick, vilket ledde till att du föll. För att vi ju måste förstå att ’killar/män är sådana ”by nature”’. För vartenda stereotypiskt kvinnodrag som tillsats dig.

Vi bryter det. Vi byter ut det till systerskap.