Afrosvenskar och afroamerikaner skiljer sig åt på ett avgörande sätt. Den stora afroamerikanska befolkningen är ättlingar till de afrikaner som tvångsförflyttades och förslavades. I dokumentärfilmen ”Bound: Africans vs African Americans” av Peres Owino, född i Kenya, får vi en inblick i en verklighet som nog är främmande för de flesta svenskar.

Det finns djupa motsättningar mellan de olika svarta grupperna i USA – afrikaner och afroamerikaner. Afrikanerna anser ofta att afroamerikanerna är lata, bortskämda och har fastnat i ett stereotypt klichéträsk av droger och kriminalitet. Och afroamerikanerna känner ofta att det var afrikanernas förfäder som fångade in deras förfäder och sålde dem till de vita slavhandlarna.

”Bound: Africans vs African Americans” visades i helgens berömvärda Cinemafrica: Diaspora-festival och för många var den säkerligen en ögonöppnare på många sätt.

Fyra år tog det för Peres Owino att göra filmen. Bara den stora, bärande gruppintervjusekvensen tog tre år.

-Det var väldigt svårt att få till intervjun. Jag vill ha sanningen men jag vill inte ha blod,
säger Peres.

Hon berättar att folk säger en sak öga mot öga men när kameran rullar vill plötsligt ingen längre kännas vid motsättningarna.

-Då älskar alla plötsligt varandra. Därför fick vi filma i 60 timmar och avverkade flera olika intervjugrupper innan vi fick några som sade samma sak både med och utan kamera.

Regissören berättar att en av deltagarna i gruppintervjun ville hoppa av i efterhand. Något hade hänt i henne under den diskussionen och hon hade inte längre samma förutfattade meningar. Även en afrikansk man fick i filmen en tankeställare. Han intervjuades i en bil och fick frågan om han kände många afroamerikaner. Javisst, svarade han. Sedan kröp det fram att det var kanske inte vänner, snarare bekanta, av typen arbetsgivare och kollegor.

-Har du någon gång varit i ett afroamerikanskt hem? Frågade Peres Owino.

-Nej, svarade mannen.

-Hur länge har du bott i USA?

-25 år …

Peres Owino berättar att just att medvetandegöra folk var själva syftet med filmen.

-Jag ville få människor att vakna och göra medvetna val, säger hon.

I filmen möter vi ett flertal intressanta intervjupersoner, både afrikaner och afro-amerikaner. En intressant person ur den senare kategorin är Joy DeGruy, författare till boken ”Post Traumatic Slave Syndrome”. Hon säger bland annat att PTSD, posttraumatisk stress, orsakas av att en individ utsätts för ett eller flera trauman.

-En individ, ett trauma. Tänk dig då att alla runt dig, hela din familj, hela din omgivning, utsätts för livslånga trauman, i generationer. Vad får det för konsekvenser, frågar hon retoriskt i filmen.

Naturligtvis en mycket bra fråga. Som får avsluta denna text om en mycket bra och sevärd film.

Bonus:
Youtube-klipp med Joy DeGruy där hon ger ett konkret tips hur vita kan använda sig av sitt vithetsprivilegium för att ställa orättvisor tillrätta!