Och man ser på medan Medelhavet förvandlas till en gravplats

Solen skiner vid Medelhavet och himlen är helt molnfri. Turister, främst västerländska, njuter av vädret utmed havets kuststränder. Länderna runt södra Europa och norra Afrika bjuder på njutning och för många är det en tillflykt från den vardag som kanske annars bjuder på stress och funderingar över hur man ska få vardagen att gå ihop. Under samma klarblåa himmel, i samma soliga väder, vid den libyska kuststaden Misratah pågår något helt annat. Här väntar mer än 700 migranter på att borda det 20 meter långa fartyg som snart ska föra de flesta av dem rakt in i döden, ner i Medelhavets vågor.

Dessa migrerande människors vardagliga bekymmer är något helt annat än att pussla ihop dygnets alla måsten med dess timmar. Det här är människor som väljer att chansa, med sina liv som insats, för att kanske nå fram till andra sidan. Den sida de hoppas ska ge dem och de sina en möjlighet till drägligare liv och en vardag där kampen för att kunna köpa nästa säck ris, ge sina barn möjlighet att gå i skola, återhämta sig från en vanlig influensa eller ha råd till livsavgörande mediciner inte längre behöver vara en kamp.

De molnfria skyarna betyder lugnare vatten, som i sin tur betyder att migranterna blir fler än annars. Fler lämnar sina hem i Sub-Sahariska länder som Senegal, Gambia, Somalia och Eritrea, för att söka sig vad de ser som ett ”bättre liv”. Via Lampedusa och över till italienska fastlandet för att sedan ta sig ut i Europa. Enligt EU har fler än 7 000 migranter räddats från Medelhavet sedan i fredags. På bara 24 timmar räddades 250 personer från tre olika båtar ute på det ödesdigra havet.

Båten som i lördags lämnade den libyska hamnen hade mer än 700 migranter ombord och när den kapsejsade ute till havs tog den alla, utom 28 personer, med sig in i döden. Dessa förlorade liv utgör nästan hälften av alla de 1 500 migranter som befaras ha dött på sin väg över Medelhavet hittills i år. Enligt vittnesuppgifter från de få som överlevt har det pratats om närmare 1000 personer ombord, där flera ska ha varit inlåsta under däck och inte getts möjlighet att ta sig ut. Hur mycket påminner inte detta oss om bilderna och berättelserna från de fartyg som skeppade slavar under den transatlantiska slavhandeln…

Enligt BBC kräver nu Italien ett större engagemang från EU gällande havsmigranterna. Särskilt efter den senaste dödsfärden som enligt UNHCR tros vara den allvarligaste i området. Man kräver att ett toppmöte hålls för att lyfta frågan där man anser att Europa inte visat tillräcklig solidaritet.

En kan nog med säkerhet fastställa att människosmugglarna i Libyen ser sina möjligheter till att tjäna pengar på alla desperata migranter som flyr våldsamheter eller ekonomiska svårigheter i sina hemländer. Den politiska krisen i Libyen gör det enklare för smugglarna att få med migranter på de båtar som lämnar landets hamn. En del experter menar att Libyen ensamt är det land som utgör det största problemet med människosmuggling runt Medelhavet just nu. Sett till vad man kunnat läsa om läget den senaste tiden så verkar de vara rätt ute.

En del menar att större insatser till livräddning behövs i dessa områden och kanske är det så. Men framför allt måste vi ju komma till rätta med alla dessa fartyg som lämnar hamnarna. Vi måste få fram bättre och säkrare vägar för flyktingarna att ta sig. Vi måste stoppa smuggeltrafiken och se till att alla människors liv får ett större värde. Vi måste också ge alla migranter en anledning att respektera livet på en högre nivå och inte låta sig dras med i denna smuggelepidemi som pågår i de norra delarna av Afrika. Världen måste på allvar se det som sker på den afrikanska kontinenten och förstå att svartas lidande är lika viktigt som vitas. Svartas liv måste spela roll, också bortom statistik och siffror. Vi måste ges och tillskrivas samma mänskliga värde som alla med västerländsk etnicitet.

Räddningsaktion av 105 flyktingar i en gummibåt - Foto: MOAS/Commonslicens
Räddningsaktion av 105 flyktingar i en gummibåt – Foto: MOAS/Commonslicens

Förra året försökte över 200 000 personer att ta sig vattenvägen från den afrikanska kontinenten över till Europa. Tusentals dog i Medelhavets vågor. Ser världen dessa personer och deras liv som lika viktiga och sörjer man dessa liv på samma sätt som de som dör i katastrofer i vår del av världen?

Den 28 september 1994 förolyckades 852 personer ombord på Estonia. Jämför känslan du kände och hur media reagerade då, med känslan du känner och hur media reagerar nu inför det som sker vid Medelhavet.

Låt detta sjunka in.

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

 

 

2 thoughts on “Och man ser på medan Medelhavet förvandlas till en gravplats”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s