Exklusivt: Professor Catherine Odora Hoppers – mottagare av Nelson Mandela Distinguished Africanist Award

För en månad sedan, den 3 juli 2015, delades Nelson Mandela Distinguished Africanist Award ut till Professor Catherine Odora Hoppers vid Unisa (DST/NRF South African Research Chair in Development Education). Prisutdelare var den före detta sydafrikanska presidenten Thabo Mbeki.

Professor Catherine Hoppers - Foto: Studio Lindströmi
Professor Catherine Odora Hoppers – Foto: Studio Lindströmi

Priset delas ut till en afrikan som har utmärkt sig själv på en offentligt ledande position. Prisutdelare Thabo Mbeki, som är beskyddare av Thabo Mbeki Foundation, lämnade över utmärkelsen på uppdrag av de fyra största instituten vid Unisa i samarbete med Texas Universitet, som har ansvaret att föra in den afrikanska diasporan som en sjätte provins i den Afrikanska Unionen.

Odora Hoppers har ett stort intresse för internationell och nationell kunskapsutveckling, Afrikas omvandling och den afrikanska renässansen, fred, utveckling och högre utbildning i Södra Afrika, vuxenutbildning och vidare utbildning, samt socialpolitik och genuskunskap.

Hon tilldelas priset som första icke-sydafrikan med motiveringen: ”Din nominering för denna utmärkelse har motiverats av din envisa strävan efter total befrielse för kontinenten, genom att främja det inhemska utbildningssystemet.”

Professor Odora Hoppers bodde tidigare i Sverige med sin familj, men då yrkesmöjligheter som motsvarar hennes kompetens och utbildning inte fanns i Sverige valde hon att flytta utomlands för en internationell karriär. Hoppers har sedan 90-talet, bortsett Sverige, bott och verkat i Zimbabwe, Holland, Storbritannien och Sydafrika. Hon arbetar idag med att främja och stärka det afrikanska kunskaps- & kulturarvet, samt stärka diasporan.

Afropé når professor Odora Hoppers när hon är på resande fot och under jäktigt schema, men svarar på våra frågor gör hon mer än gärna. Hon passar också på att hälsa till alla i Sverige som via hennes dotter skickat gratulationer och lyckönskningar;

– Jag vill sända ett uppriktigt ”Tack!” för alla lyckönskningar som svenska folket har sänt mig via min dotter Maureen, som jag hoppas kommer att fortsätta att gå samma väg som mig, men på sitt eget sätt.

Vad betyder denna utmärkelse för dig?

– Jag blev överväldigad av denna utmärkelse i synnerhet. Sedan 2008, då jag betroddes med denna nationella post, som finansieras av sydafrikanska ministeriet för vetenskap och teknik, har jag fått två hedersdoktorat. En var från Örebro universitet i filosofi (2008), och den andra från Nelson Mandela Metropolitan University i Sydafrika 2012. Under 2013 mottog jag The President Award från presidenten i Uganda, på 50-årsdagen av Ugandas självständighetsförklaring. År 2014 fick jag National Pioneers Award från ”The Elders” (de seniora kunskapsbärarna av afrikansk kultur, reds anm.), detta för min hängivenhet till det afrikanska kunskapssystemet under de senaste 20 åren sedan Sydafrikas demokratiska befrielse. Detta gavs till mig på Gallery of Leaders in Freedom Park, en speciell plats för helande av såren från apartheid i Sydafrika.

– Så ni kan bara föreställa er det häpnadsväckande ögonblicket, på min födelsedag, när hans excellens Thabo Mbeki personligen kommer för att presentera Nelson Mandela Distinguished Africanist Award på uppdrag av landet och diasporan. Jag kan inte hitta ord för att uttrycka vad jag verkligen känner!

Vilka är dina planer och uppgifter inför framtiden?

– Mina planer är att bara fortsätta denna mångfaldsuppgift, att älska mänskligheten mot alla odds. Med ”älska” menar jag att älska som en ”uppgift”. Jag vill uppmuntra alla att göra samma sak, men från insidan – ärligt, uppriktigt, med sanningen – alltså inte bara med hjärnan, utan med hela intellektet.

Kommer utmärkelsen att vara till gagn för dig i ditt arbete med att nå de mål du har i sikte?

– Utmärkelsen är inte slutet. Den kommer absolut att verka som stöd i mina ansträngningar och ta mig ytterligare längre, dit jag inte varit innan.

 

Fotnot: Professor Odora Hoppers är också fil dr i internationell pedagogik (Stockholms universitet).

Hawa Sallah
Hawa Sallah
Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

Mobil teknologi hjälper splittrade familjer att återförenas

Sedan i våras har hundratusentals människor flytt från oroligheterna i Burundi. Många av dessa har tagit sig till närbelägna flyktingläger i Tanzania men på vägen tappat bort hela eller delar av sin familj. Unicef har nu lanserat ett nytt teknologiskt hjälpmedel som ska kunna bidra till att familjer kan återförenas.

Foto: Dave Proffer
Burundi. Foto: Dave Proffer

Oroligheterna och våldet i Burundi som pågått sedan i våras har skapat tillfälliga flyktingläger i bland annat Kigomaregionen i Tanzania där förhållandena är undermåliga, något som bland annat lett till det kolerautbrott som Afropé tidigare skrivit om. Förutom att brottas med sjukdomar och vatten- och sanitetsproblem, har många barn tappat bort sina föräldrar och kommit till lägren ensamma. Till flyktinglägret i Nyarugusu har det enligt Unicef kommit mer än 80 000 människor sedan slutet av april, och sextio procent av dessa är barn, med tusentals ensamkommande barn i åldrar från under 5 år.

För att nu kunna hjälpa dessa barn att hitta sina familjer samt kunna registrera andra barn som tillhör riskgrupper, till exempel gravida tonåringar, har Unicef nu lanserat en ny mobilapplikation som heter Rapid FTR (Rapid Family Tracing and Reunification), med den ungefärliga svenska översättningen, Snabb familjespårning och återförening (red).

Mac Glovinsky, Unicefs ansvarige över innovationer under katastrofer menar att detta nya system innebär en snabbare process för att dels spåra familjer men samtidigt kunna tillgodose barnens behov mer effektivt. Rapid FTRs största fördelar jämfört med traditionell pappershantering menar Glovinsky är bland annat att till skillnad från papper som fysiskt måste förflyttas delas det nya systemet helt digitalt, vilket inte gör att landsgränser eller långa avstånd innebär något problem. Att systemet dessutom kräver lösenord för att nås gör att säkerheten ökar, information kan inte nås av vem som helst och kan heller inte förstöras på samma sätt. Papperskopior kan till exempel under häftiga regn förstöras eller av misstag hamna i fel händer.

Dessutom innebär den nya tekniken att foton och videomeddelanden kan bifogas direkt till den lagrade informationen, något som är till stor hjälp i sökandet efter förlorade familjemedlemmar.

HÄR kan du läsa mer om oroligheterna i Burundi och det tidigare kolerautbrottet.

Anna Wedin
Anna Wedin