Avklädd Nationalism: Debattera mera

De främlingsfientliga har alltid varit förhållandevis starka på nätet. De hördes väl redan när SD bara var några procent, och de tar nu alltmer mark. De får sällskap av människor som inte egentligen borde räknas dit, men som är allmänt rädda och tycker att ”det ligger något i det där med att nu smäller det granater hela tiden”.

Gradvis får påhitt och överdrifter fäste, och det är på Facebook det framförallt händer. Därför behöver vi hjälpas åt att mota fördomar och myter i grind.

 

exchange-of-ideas-222786_640
Foto: Pixabay

Att debattera är både givande, jobbigt och tidskrävande, men med tiden lär man sig hantera den jobbiga delen och få ut mesta möjliga av diskussionerna.

Jag tänkte därför ägna detta första inlägg efter sommaren åt att dela med mig lite av mina erfarenheter och slutsatser runt debatterande.

Så håll till godo.

Varför

Det allra första du behöver ha fokus på är varför du debatterar. Det kan verka självklart och onödigt, men det hjälper dig att hålla rätt fokus när det blir jobbigt.

För mig handlar det om:

  1. Att rätta faktafel, så att de som läser inte tror på felaktigheter.
  2. Att ändra attityder.
  3. Att lära mig mer och utvecka mina teorier.

Att påverka i första hand, och i andra hand att själv bli påverkad, är mina drivkrafter.

Den man vill påverka är dock ofta inte alls den man debatterar med, utan andra som läser tråden. Ska man lyckas med det måste man hålla ett tonläge som gör det trevligt för andra att läsa. Vara kortfattad, saklig och to the point.

För det allra mesta kliver jag in i en debatt och säger något synonymt med ”det där stämmer inte, utan det är så här”.

Sedan kan det gå på lite olika sätt.

Länkpingis

Ett ganska vanligt otyg är debattören som inte har något eget att säga, utan slänger upp länkar till sådant andra har uttryckt.

”Läs här!”, skriver den. När två sådana debattörer möts kan det bli länkpingis. Debattör 1 skickar en länk, debattör 2 svarar med en annan, och så håller de på så.

Jag svarar alltid: ”nej, du får skriva i kommentaren det du vill att jag ska läsa, om du vill ha svar från mig”.

För mig är länkar två saker:

  1. Ett sätt att belägga det jag säger, dvs ”Enligt SCB invandrade …”, och sedan skickar jag med en länk för att bevisa det jag precis påstod.
  2. Extra information. Ofta men inte alltid länkar jag då till egna artiklar och blogginlägg. ”Jag skrev för övrigt om detta i höstas.”, eller ”Jag tycker X säger det bra här”.

För mig gäller principen att det som tillhandahålls i länkar alltid ska vara frivilligt att läsa för den som följer eller deltar i debatten. Man ska inte tvinga iväg sina meningsmotståndare genom att skriva så att det inte går att svara utan att klicka.

En del kan blir tvärsura av ett nej, men det är bara att stå på sig.

”Nu har jag visat dig på tre personer som kan massor om detta och du vägrar läsa. Du är tydligen inte intresserad av att lära dig någonting!”

Att vara påläst

Man måste inte vara expert på det man diskuterar. Det går faktiskt att skriva ”Såvitt jag förstått” eller ”Jag tror inte” eller ”Är du verkligen säker på det?”. Det finurliga är att då kan ingen hålla ett eventuellt fel emot en senare. ”Jag tyckte jag var tydlig med att jag inte var säker, eftersom jag använde ordet ‘tror'”, kan man säga, om någon jävlas.

Men ibland händer det förstås att man kände sig säker, men hade fel. Då är det bara att ge upp. ”Fair nuff”, brukar jag skriva. ”Jag är övertygad.” eller ”Jag hade inte den infon. Tack för att du upplyste mig.”. Jag ska inte låtsas att det känns bra. Men åtminstone lär man sig till nästa gång.

Personangreppen

Vad som är personangrepp är förstås personligt. Det är bra att bestämma för sig själv var gränsen går.

En enkel definition är att skriva att någon ”är” något istället för att kritisera vad den gör. Det måste inte vara tydliga invektiv, som ”pucko” eller ”PK-kärring”. ”Naiv” är t ex ett adjektiv många främlingsfientliga använder om oss som inte är med på deras tåg. De är liksom övertygade om att det är någon sorts kunskap vi saknar, som gör att vi inte tycker som de, och oftast finns den kunskapen att inhämta på Avpixlat och Fria Tider. Vi befinner oss i the Matrix, och bara de har svalt ”the red pill”.

Men det finns andra påhopp. ”Såna som du” t ex.

När påhoppen kommer är det förmodligen dags att dra. Men kom ihåg att även om du känner dig ensam kan det komma andra senare som läser det du skrivit. Så avsluta snyggt.

”Jag tycker nivån börjar bli för låg här nu, så jag avföljer.”, eller ”Jag diskuterar inte vidare när personangreppen kommer. Tack för mig.”

Ibland känner man inte för att avsluta snyggt. Ibland blir man förbannad och vill ge igen. Det är inte särskilt ädelt, men det är mänskligt.

Jag har kommit fram till att den bästa och mest effektiva förolämpningen är att sarkastiskt vända det den andre sa mot den.

”Jag förstår. Jag är en otäck sverigehatare. Du däremot har koll, eftersom du läst Exponerat, och där finns alla verkliga fakta. Då så, då vet jag. Då är vi i mål med denna diskussion.”

”Det är lite komiskt att bli kallad våldsvänster med tanke på att jag är liberal, men låt gå för det. När jag ser hur ni uttrycker er här känner jag hursomhelst att jag har mer gemensamt med vänstern än med er. Nu har jag dock tröttnat på tonen här. Trist att det så ofta blir så här i denna grupp.”

Kan tyckas för snällt, men det biter faktiskt. Och det har två fördelar. Dels går det inte att lägga till något meningsfullt efter det. Du får sista ordet. Dels ser det snyggt ut för den som senare läser, vilket det inte gör om du svarar ”rasist” eller ”idiot” tillbaka.

Mobben

Människor mobbar. Det ligger i vår DNA. När två eller flera personer tycker lika och en inte gör det kommer gruppen nästan oundvikligen att känna att den har rätt. Och då kan det bli ganska fult.

Ett otyg är när de börjar diskutera i tredje person. ”Helena är ju helt dum i huvet!”, ”Ja, det är såna Sverigefientliga PK-idioter som hon som förstör vårt land!”.

Då är det läge att gå ur på samma sätt som vid andra påhopp.

En sak är dock värd att minnas, och det är att ibland kommer du att vara på mobbsidan, vare sig du vill eller ej. Ibland är det du som får medhåll, medan nationalisten/rasisten står där ensam och blir påhoppad av andra. Det är då du behöver fundera över vad målet är med diskussionen, och rannsaka dig själv och hålla tillbaka. Vi vinner inte tillbaka den som nosar på SD genom att bidra till hån och hat.

Den meningsfulla debatten

Det finns tre led i ett resonemang. Det första är fakta. Det andra är logik, som handlar om att dra en slutsats ur fakta. Det tredje är åsikter, som är en sorts summa av fakta, logisk slutsats och egna, etiska ställningstaganden.

Det går att debattera fakta och logik. Vi kan ifrågasätta det människor påstår, och sedan resonera logiskt runt de slutsatser människor drar, men det är inte meningsfullt att debattera åsikter.

För att en debatt ska vara meningsfull bör den hålla sig runt sådant som går att bevisa, som t ex hur många asylsökande som fick uppehållstillstånd år X, eller hur vanligt det är med bilbomber egentligen. Allt som inte går att bevisa blir snabbt till tjafs. Och sedan kommer alltsomoftast personangreppen. Och kanske lite länkpingis på det.

Det hör till undantagen, men ibland går det dock ändå att diskutera med meningsmotståndare, istället för att debattera. De kan t ex be en förklara sina åsikter, och sedan vänligt resonera runt varför de tycker annorlunda. Man får då istället för en debatt en diskussion. Jag brukar stanna så länge det känns meningsfullt, dvs så länge det finns ett ömsesidigt lyssnande. Om syftet är att övertyga gäller det ju att ta de chanser man får, eller hur?

Debattera gärna genom att ställa frågor. ”Hur menar du att offer för hedersvåld blir hjälpta av att vi begränsar invandringen?” är bättre än ”Det är klart att den som …”.

Den meningslösa debatten

Jag har redan skrivit att jag drar mig ur när påhoppen kommer. Men det finns fler skäl till att lämna.

  1. Du har sagt allt du har att säga. Den andre tror dig inte, utan har egna källor. Argument som ”jag litar mer på Tino Sanandaji än på BRÅ” används. Dags att dra.
  2. Åsikter diskuteras. Ingen kan vinna. Om du tycker skolan är viktigare än vården och motparten inte håller med så är det liksom så.
  3. Tråden byter ämne.

Avsluta snyggt.

Några bra fraser är ”Nu börjar det blir rundgång, för jag känner att jag upprepar mig” eller ”Vi får agree to disagree. Vi tycker helt enkelt olika.” Om tråden byter ämne kan man bara strunta i att fortsätta.

Sedan avföljer jag genom att klicka bort notifieringar. Gör man inte det kommer det att fortsätta plinga, och risken är att debatten blir en tidstjuv.

Men det är inte säkert att din meningsmotståndare släpper iväg dig. Följande kan hända:

  1. Den taggar tillbaka dig. Svara då att ”nu har jag avföljt detta, så var snäll och tagga mig inte igen”. Försök också låta bli att svara på det den vill säga, om du kan. Det är jag dock själv dålig på. Det är frestande att skriva en mening till, när man ändå är där.
  2. Den skriver något hånfullt om att ”så är det med vänstern, så fort de inser att de har fel drar de”. Det är bara att försöka låta bli att svara.
  3. Den kan bli riktigt upprörd över att den inte fått svar på ”sina frågor”, och förfölja dig och kräva dig på svar. Det har hänt att folk skickat pm, fast det är sällsynt.

Att blocka

Jag brukar försöka undvika att blocka, men ibland går det inte. Oftast handlar det då om någon som tränger sig på, antingen genom att vara riktigt otrevlig på min vägg eller genom att tagga mig tillbaka till en diskussion jag lämnat när jag bett den låta bli.

Sammanfattningsvis

 

Debatterande kanske låter jobbigt nu när jag drar upp alla otäckheter som kan hända, men det är faktiskt också utvecklande. Man lär sig och man blir bättre.

Jag vill påstå att det pågår en normalisering av främlingsfientlighet i Sverige. Vi som inte ställer upp på den behövs i debatten – där som myterna sprids. Det du kan göra spelar roll.

All hands on deck.

 

Helena Trotzenfeldt
Helena Trotzenfeldt

 

Black Moose: Bästa sommaren ever

Hej på er igen, hoppas ni haft en dundersommar för själv så har jag haft den bästa sommaren ever. Hade spelningar på Rhodos, det va på en helt annan nivå måste jag säga. Dagsfesterna, nattfesterna, poolpartyn hehe det är tummen upp!

Foto: Black Moose
Foto: Black Moose

På vägen dit på flyget så var det jag, Labyrint, Medina, Näääk&Nimo och massa vänner till oss! Vi tog juh över planet helt och hållet, fanns inte tid att vara tysta eller ta de lugnt hahaha nä men så fort vi landade på Rhodos och flygplansdörren öppnades så kände jag en bomb som kom emot mig vilket va värmen. Svettades direkt och blev helt varm i kroppen men den känslan va speciell! Vi hämtade väskorna och bilarna stod redo för oss att hoppa in i och direkt till hotellet. Bar upp mina väskor till rummet och bytte om till shorts, sen ut och vandra. Så fort vi alla kom in till den berömda bargatan på Rhodos så började folket ta fram sina telefoner och ville fotas med oss. De gick knappt 5 minuter, det var kul som fan med tanke på att man är utomlands och det är många som är från Sverige som är där just när vi är där! Det va fans överallt vart man än gick! Dom gav oss bara kärlek och det är sånt här som man uppskattar till max när man är ute och turnerar.

De blev inte nå festande för min del mest jobb och så åkte jag med en fyrhjuling som arrangören hade fixat till oss alla. Tog en runda varje dag och åkte långa sträckor upp till bergen och längre bort mot andra sidan ön. Ville se mig omkring på Rhodos som en turist. Besökte även Old Town, fanns jättefina marknader överallt och fina grekiska restauranger. Tog verkligen många turer med fyrhjulingen och åkte nästan överallt, badade i havet på dagarna och på nätterna, riktigt nice var det!

Foto: Black Moose
Foto: Black Moose

För er som undrat vilka ställen jag spelade på så va det, Pepes Bodega, Colorado å Paradisio Beach Club! Favoritklubben för mig va nog Colorado. Den va väldigt stor och riktigt snyggt därinne, man märkte också att dom har ett annat tankesätt än vad det är i Sverige. Svenska klubbarna är så tråkiga och slitna och denna klubb va på en helt annan nivå tycker jag. Bra ljud och belysning, scenen va också perfekt. Jag uppskattar sånt som fan att få lira med bra utrustning och bra ljud! Från början av min karriär så har det inte alltid varit toppgrejer man fått spela på. Just därför nöjer jag mig med de ja får idag. Händer väl att ibland när man åker runt till olika nattklubbar och deras mixerbord är trasig och halvfunkar, självklart säger jag till dem så de är medvetna om de hela men oftast så vet de redan om problemet men ändå skiter dem i det.

Foto: Black Moose
Foto: Black Moose

Veckan närmade sig sitt slut på Rhodos och jag flög tillbaka hem för att ladda upp batterierna inför Way Out West i Göteborg! Det blev riktigt bra dagar i Göteborg. Första gigget för mig och Näääk & Nimo va torsdagen den 13 augusti på nattklubben Lounge. Själv så spelade jag två timmar innan dom skulle upp på scen sen va mitt jobb klart men så varmt de va inne på klubben! Många nattklubbar saknar en AC, det var verkligen kaos med värmen men stämningen var på topp och showen gick bra tyckte jag. Dagen efter så var det dax för nästa spelning under Göteborgskalaset med Kartellen. De va längesen jag och Sebbe från Kartellen stod på scen och hade en show ihop de va kul som fan! De va mitt enda jobb den fredagen så de blev en chillkväll efteråt. Ville spara mina krafter till lördagsgigget på samma nattklubb som i torsdags, Ison & Fille och Black Moose på Lounge! Skulle spela 2 timmar innan Isons & Filles spelning och även efter deras show. Fick en paus iaf i 30min, det behövdes verkligen med tanke på värmen inne på klubben! Jag tror nog denna spelningen jag hade på Lounge i lördags va crazyyyyyyyy har fått många som hört av sig till mig och sa tack för en bra kväll du gjorde min kväll! Dansgolvet va fullt hela kvällen! Allting kändes bra tyckte jag, spelade Old School och även New School. Direkt efter spelningen så taggade jag till mitt rum och bytte om till mjukisar och sen ut igen för en walk. Brukar alltid göra det efter varje spelning, varva ner för mig själv med lite musik i hörlurarna, promenerade runt i Heden.

I fredags spelade jag på Liseberg och har flera kommande spelningar som jag ser fram emot just nu, de ska bli så kul! En show med TV4 den 2 september och 4e och 5e september med Hoffmaestro plus Näääk & Nimo i Stockholm aj aj aj säger jag bara!

Vill ni följa min resa så finns jag på:

Facebook, Instagram och Twitter.

Musa Jallow DJ Black Moose
Musa Jallow
DJ Black Moose

 

Stories of Our Lives – kanske årets viktigaste film

The Nest, ett nydanande kreativt kollektiv i Nairobi har skapat en film som på ett helt nytt sätt kommer ut ur den kenyanska HBTQ-världen. Aldrig tidigare har det skapats en film av, med och för Kenyas HBTQ-värld. Filmen är helt självproducerad, utan extern finansiering och med bara en enda Canon-systemkamera. Det är en otroligt vacker och sevärd dramafilm som bygger på verkliga berättelser som skapats av The Nest.

Bild: Pressbild - CinemAfrica
Bild: Pressbild – CinemAfrica

Nu kommer filmen till Stockholm, genom CinemAfrica och Helios13, som presenterar den prisbelönade, Kenyanska filmen Stories of Our Lives, som årets enskilt största filmvisning. Producenten George Gachara och regissören Jim Chuchu kommer också att finnas på plats för att visa filmen, berätta om arbetet med den, samt hålla i en spännande workshop.

Filmen föregicks av ett års researcharbete där hundratals berättelser samlats in och sammanställts för att slutligen bilda grunden till filmens olika berättelser.

Bild: Pressbild - CinemAfrica
Bild: Pressbild – CinemAfrica

I de flesta afrikanska länder får homosexuella, bisexuella och transpersoner sina röster tystade, av både förtryckande regimer, men också av stereotypa framställningar i väldens alla medier. Då framstår Stories of Our Lives som en unik film som berättas av den egna gruppen på det sätt de själva vill framställas. Det gör filmen mycket unik i sitt slag. Själva filmen består av fem skilda berättelser.

Filmen Stories of Our Lives vann juryns pris i Teddy Award under 65th Berlin International Film Festival 2015, i Berlin, Tyskland. En festival som hölls 5 – 15 februari 2015.

Ur CinemAfricas presentation / Pressmeddelande kan vi läsa följande:

”Stories of Our Lives är ett visuellt och konceptuellt mästerverk. En bedövande vacker dramafilm om vanliga människor, både i storstad och på landsbygd, som följer dem i drömsk kärlek och i djupaste mörker, i små mellanmänskliga möten och uppfångade i stora politiska skeenden.

Men det är också en film som utmanar filmvärldens strukturer genom att ifrågasätta finansieringssystemet och vems röst som får höras – och genom att inspirera andra communitys att ta över stafettpinnen och göra egna, oberoende filmprojekt. Det är också temat för den workshop där SFI:s filmkonsulent Baker Karim, Film Stockholms chef Joakim Blendulf, Tine Alavi och Alle Eriksson (som driver communitybaserade filmprojekt), queeraktivisten Justine Balagade och journalisten Fatima Osman hjälper publiken att ta del av Jims och Georges kunskaper och erfarenheter.”

Här nedan kan du se en trailer från filmen, en liten aptitretare, helt enkelt:

Bild: Pressbild - CinemAfrica
Bild: Pressbild – CinemAfrica

Filmen kommer att visas på Helios13:

17:30 Insläpp
18:00 Filmvisning
19:15 Samtal med George Gachara och Jim Chuchu
20:00 Mingel med möjlighet att köpa dricka från baren (fullständiga rättigheter)
21:00 Workshop
22:00 Fest med DJ Sister Justice

18-årsgräns på grund av alkoholservering.

Plats:

Helios 13 c/o Delight Studios
Heliosgatan 13
120 30 Stockholm

Närmsta hållplats i kollektivtrafiken är Luma på Tvärbanan, ungefär 200 meter bort.

Biljetter:

Biljetter kostar 100 kronor/styck och kan köpas HÄR!

CinemAfrica (Hemsida)

Helios13 (Hemsida)

Berlins Internationella Film Festival (Hemsida)

Stories of Our Lives (Facebook)

Facebookeventet (för Stockholmsvisningen)

The Nest (Hemsida)

Fatou Touray
Fatou Touray

Försvunne 14-åringen Ali har nu hittats död

Det var i söndagskväll som den 14-åriga pojken Ali hemmahörandes i Strömsnäsbruk försvann. Efter att ha gått hemifrån för att köpa mjölk försvann han spårlöst och polisen kan nu bekräfta att pojken hittats död.

Foto: Anna Wedin, Afropé
Foto: Anna Wedin, Afropé

Övervakningskameror kan bekräfta att Ali besökte den lokala Ica-butiken på söndagskvällen och att han sedan gått tillbaka mot sitt hem. Men troligen gått förbi hemmet då hans väska senare påträffats vid strandkanten ett par hundra meter från hemmet.

Polisen och organisationen Missing People har sedan dess letat efter Ali och helikopter har hjälpt till i sökandet. Man har även varit i kontakt med pojkens vänner från skolan för att söka ledtrådar om vad som kunde ha hänt. Under dagen idag skulle specialsökhundar sättas in för att kunna få upp spår i Lagan. Något som inte hanns med då en kropp hittades vid kraftverket strax efter 11 på onsdag förmiddag. Man har kunnat bekräfta att den kropp som hittats är den försvunne Ali och hans anhöriga är underrättade.

Våra tankar går nu till Alis anhöriga och vi beklagar djupt den stora sorg som drabbat familjen.

Källa: Expressen

Anna Wedin
Anna Wedin

Femårsjubileum av Africa Fashion Week London

I helgen arrangerades femårs-jubileet av Africa Fashion Week London i Londons finare område Kensington.

Den utvalda lokalen rymde flera tusen minglade gäster och fullt hus blev det, likt tidigare år!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Foto: yaws creation.afwl
Foto: yaws creation.afwl

Ronkee, den unga driftiga och inspirerande entreprenören som har etablerat franchiser i både Nigeria och vår egen huvudstad Stockholm har via sin plattform AFWL lyckats husera modevisningar för cirka 50 designers och utställaren. Jag har via mina många utsända representanter och flitigt användande av sociala medier fått en inblick i hur det gick i helgen och fått ta del av detta spektakulära arrangemang first hand!

Jag fick även höra lite ifrån en av designerna som beskriver sin medverkan så här:

”Det har varit en otrolig resa med ett fantastiskt slut. Jag är så nöjd med hela arrangemanget och ser fram emot fler möjligheter efter detta!”

Här nedan listar jag mina favoritdesigners från modeveckan där gambiska märkena Noir och Yaws creation inte oväntat hamnar i min top-tio-lista, bland favoriterna finns även Tumila och min personliga storfavorit Kilumba!

Listan anges inte i någon specifik ordning och bilderna ägs av respektive designer.

Är det okej om jag bokar min resa för nästa års event redan nu?

Aysha Jones-Ceesay
Aysha Jones-Ceesay

Traditionellt och modernt i en salig blandning

Nya kläder, moderna frisyrer och därtill ett par traditionella Masai-sandaler. Det blir allt vanligare i många länder att blanda ihop traditionella kläder och smycken från olika delar av världen.

Masaiörhängen Foto: Fatou Touray, Afropé
Masaiörhängen Foto: Fatou Touray, Afropé

Den senaste tiden har ”Masai-modet” lyfts fram på olika håll i världen. Bland annat Junya Wananabe, en japansk modedesigner hade en modeuppvisning i Paris i slutet av juni där han inspirerades av traditionella smycken och kläder av masaier. Uppvisningen har ifrågasatts och fått mycket kritik eftersom kläderna endast bars av vita, unga män. Junya menar att valet av modellerna var ett medvetet val för att hänvisa till kolonisationens makt.

Men också utanför Paris stora modemedvetande krets har viljan att bära traditionella kläder spridit sig. De traditionella kläderna bärs mer och mer som små utstickande detaljer i kombination med moderna kläder. Det har blivit så vanligt att ord som ”Masai-modet” har bildats och det har även börjat dyka upp en hel del bloggar som koncentrerar sig på blandningen av traditionella och moderna kläder. En modeblogg är Beloved & Adorned är en blogg som bland annat handlar om det ovannämnda modet i Tanzania.

Mireille Rosas
Mireille Rosas

Målvaktslegenden Pa Dembo Touray tillbaka i Sverige

Pa Dembo Touray är tillbaka för fotbollsspel i Sverige. Division 1-laget Vasalunds IF har gjort klart med den välkända DIF-ikonen, målvaktsgiganten som närmast kommer från sydafrikanska proffsligan och Santos FC.

Pa Dembo Touray har spelat 195 matcher för Djurgårdens IF, där han också vann två SM-guld och gjorde sig känd som en av de mest populära och respekterade spelarna i klubben.

Till Vasalunds officiella hemsida säger föreningschef Chengis Rehman;

– Vi är väldigt nöjda med att lyckas knyta en så pass erfaren spelare till Vasalund – vi hoppas det kan bli ett lyft för oss, främst sportsligt men även att det ökar intresset kring Vasalund och Division 1 i stort. Förra året hade vi Bojan Djordjic som skapade ett intresse för Vasalund, vi hoppas att Dembo kan ha en likande effekt.

Pa Dembo Touray under sin tid som målvakt och kapten i DIF - Foto:
Pa Dembo Touray under sin tid som målvakt och kapten i DIF – Foto: Commonslicens

Touray är helt klart ett stort namn i fotbolls-Sverige och många känner igen honom på hans karaktäristiska leende och två meter långa kroppshydda. En längd som givetvis inte varit till nackdel för hans räckvidd i målet.
Efter fyra säsonger i Santos FC återvänder alltså Djurgårdarnas älskling till Sverige, men till en annan Stockholmsklubb. Förhoppningsvis gör han succé igen, både för sin klubb och för sina fans.

– Det känns som en kul värvning. Från början gäller kontraktet fram till årets slut och så får vi känna efter sedan. Dembo har en ambition om att jobba inom fotbollen på något sätt även efter karriären, så vi får se hur det blir i framtiden. Han har en son i Solna och det var många pilar som pekade åt rätt håll. Vi är en förening som jobbar mycket med talanger och vi vill gärna ta hjälp av en sådan profil som Dembo, och hans kontaktnät. Vi jobbar också med några sociala projekt där han kanske kan vara involverad. Men det är bara något som vi snackat lite om.”, sa föreningschef Rehman tidigare idag till Sportbladet.

Nedan hittar ni tillbakablickar på Pa Dembos karriär och hans farväl (23:e oktober 2011) av Djurgården och Sverige. Nu är han alltså tillbaka.

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

Hur pratar man med barn om jobbiga saker?

De senaste årens allt mer kalla vindar som blåser över Europa i form av en epidemi av främlingsfientlighet och med det växande intåget av partier med rasistiska/nazistiska ideologier och framtoningar in i Europas regeringar har skapat en klump i många människors magar.

playmobil-451203_640Krisrapporteringarna från media avlöser varandra: hundratals människor dör i Medelhavet, ”roliga” människor lägger upp Youtube-klipp med träningstips blandat med lite inslag av olika typer av kränkande ord, reklam med diskriminerande och obehagliga budskap sätts upp på stationer i kollektivtrafiken, Husvagnar har bränts ner, människor trakasseras och Tv-profiler som debatterar både för och emot ovannämnda incidenter och andra liknande. Listan kan göras hur lång som helst och så får man lägga till alla andra otäcka händelser som till exempel naturkatastrofer och krig så den blir ännu längre. Med dagens smarta teknologi matas vi med alla dessa otäcka nyheter via telefoner, surfplattor, tv och radio under ett konstant flöde.

Många vuxendiskussioner handlar också just om hur världen ser ut idag och vart den är på väg vid lunch- och fikaborden både på arbetsplatser och privat. Jag skulle vilja beskriva det som en stor oro och en allmän politisk instabilitet som många upplever i dagsläget. Vi behöver prata om det för att försöka greppa det och förstå.

Barnen som utsätts för samma exponering som de vuxna har ju också naturligtvis ett behov av att diskutera och förstå vad som händer men hur pratar man med barn om sådana här frågor? Hur förklarar man rasism, främlingsfientlighet, krig, elände, mord, sexuella övergrepp eller barn som dör på öppna hav?

Det är lättare sagt än gjort. Är man dessutom själv som vuxen kluven i frågan eller att ämnet gör en obehaglig till mods blir det ännu svårare och man riskerar istället att skapa en oro hos barnet.

Som förälder vill man skydda sina barn från allt som barnet kan ta skada av både fysiskt och psykiskt vilket ofta resulterar i att vuxna antingen inte riktigt berättar sanningen för barn eller berättar för mycket. Barn i sin tur är väldigt känsliga för sinnesstämningar och känner av när vuxna blir obekväma i ett samtal.

Efter lite letande då jag själv funderat över en del saker sprang jag av en händelse på en bok som avhandlar just det här ämnet. Boken heter ”Kan vi prata med barn om allt?” av Magne Raundalen och Jon-Håkon Schultz och riktar sig egentligen till pedagoger och handledare men är väldigt inspirerande och det finns många direkta tips på strategier och tillvägagångssätt som jag har funnit oerhört användbara. Den innehåller även en del olika fall som författarna använde som konkreta exempel. Fallen som tas upp är av olika karaktär så man får en klar bild och den innehåller även en del övningsexempel.

I slutändan tror jag att det är viktigt att framförallt lyssna på sitt barn och försöka inge tillräckligt med förtroende för barnet att känna sig tryggt med att prata om sina funderingar. Lyssna, var nyfiken och ställ frågor. Uppmuntra till frågor, informera och var uppriktig. Diskutera med andra föräldrar och vuxna och be att få återkomma med rätt information till barnet om du inte vet.

Vi vuxna har ett ansvar för att barnen också får en möjlighet att försöka få ett grepp och förstå sin omvärld och vad som pågår i den. Med stöd, kärlek, kommunikation och förståelse kanske de kan börja ställa tillrätta vad tidigare generationer har förstört.

Sami Najami
Sami Najami

 

 

 

 

 

 

 

Prideparad i Uganda – trots hot

Förra veckan marscherade HBTQ-aktivister i en prideparad i Ugandas huvudstad Kampala. Organisatörerna fick hålla platsen hemlig in i sista minuten, på grund av hotbilden.

– Vi är här för att skicka ett meddelande till resten av befolkningen om att vi finns, och vill ha rättigheter som vilken ugandier som helst, sa en av aktivisterna till nyhetsbyrån AFP.

Stockholm Pride 2014, personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Fatou Touray, Afropé
Stockholm Pride 2014, personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Fatou Touray, Afropé

Homosexualitet har varit olagligt i decennier i Uganda. År 2013 försökte regeringen driva igenom en ny lag där homosexuella handlingar skulle kunna bestraffas med döden. I augusti förra året drogs det kontroversiella lagförslaget, som väckt ilska och avsky i omvärlden, tillbaka på grund av en teknikalitet. Ändå är hotbilden fortsatt stark och paraden hölls i den botaniska trädgården i huvudstaden.

  • Varför ska vi behöva fira på en isolerad plats, frågar sig en av deltagarna.

Helena Svensson
Helena Svensson

 

Debatt: Förstår ni inte att plåsterfrågan är en del i ett mycket större problem

20150814_143327
Foto: Afropé

Jag blir mörkrädd av att se ignoransen hos många svenskar i detta land. Att det ska vara så svårt att fatta vad vithetsnorm handlar om. Att ni inte ser problematiken i att fortsätta stampa i dessa förlegade fotspår och inte hänga med i världens globalisering. Det är på riktigt ganska tragiskt. Sorgligt.

Plåsterfrågan är en del i något så otroligt mycket större än plåster. Det handlar om att låta alla tillhöra normen, inte bara de som bär hudtoner inom ett visst spektra.

Det handlar om att tillåta våra barn att växa upp med dockor, filmhjältar, TV-familjer, hår- och hudvårdsprodukter, läroböcker i skolan, hudfärgade strumpbyxor under balettdräkten, nude-färgat smink eller mode… och plåster… som inkluderar dem och talar om för dem att de också är norm. Att de är precis lika viktiga och inte behöver känna sig uteslutna på något sätt i samhället.

Det handlar om att inte fortsätta underhålla den vithetsnorm som idag finns och som också skapar ett väldigt komplext vithetsförakt. Det stannar liksom inte vid något, som det för en del kan tyckas så oskyldigt som plåster.

Det är en falsk norm med tillhörande problem som hudblekningsprodukter, hår-relaxers och kroppskorrigeringar som förstör hud, hår och kropp på det mest grymma sätt, som människor från alla möjliga hörn i världen tar till. Allt för att efterlikna den vitnormativa klungan som under så lång tid har hållit övriga under förtryck.

Fortsätter vi hålla fast vid detta så är vi en del i detta postkoloniala förtryck. Vi är en del i skapandet av alla de icke-vita barn som ständigt frågar/säger ”varför finns det inte..”, ”jag vill också… för det är finare (barns sätt att svara på norm)”, ”åh titta en som jag på TV (av förvåning då det nästan aldrig är så)”.

Och till er som sitter och poängterar att det finns viktigare och allvarligare saker som händer i världen vill jag säga;

Ja, ni har helt rätt, det gör det. Vilken klarsynthet!! Men… Det ena utesluter liksom inte det andra. Det blir absolut inte mindre viktigt med allt det som är större problem än inkluderingsfrågan gällande plåster. Vi kan fortsätta prata om dessa större problem med. Vi kommer inte sluta prata om dessa större problem. Jag lovar.

Det är också så att ingen tvingas till att delta i en debatt. Dyker det upp en debatt en själv finner oviktig så brukar det brukliga vara att ignorera den och move along.. det funkar fint här med.

Ni kan därför sluta upp med att förminska saker genom att göra det till icke-debatt bara för att det inte rör er personligen eller för att det inte upplevs som ett problem för er. Låt de som berörs föra debatten. Ingen kräver att de plåster som redan finns ska försvinna, så ni som tycker dessa plåster var kanon kommer inte att sakna något. Ni berörs alltså inte.

Jag måste säga att det är en förbannad tur att Apoteket själva har mer klarsynta och insiktsfulla människor anställda hos sig än många av er som sitter här och slänger ur er kränkthet över att andra vill inkluderas på samma villkor som ni alltid fått.

Som avslut vill jag tillägna artikelns sista bokstäverna till detta med toalettpapper i olika ”hudton” som plötsligt börjat florera. Att en (troligen) vit kränkt person känt för att göra sig rolig på andras bekostnad, och i ett rus av noll insikt om vad plåsterdebatten berör beslutat sig för att skapa ett meme med toapapper av olika ”hudfärg”, känns egentligen ganska irrelevant…

Men eftersom flera på allvar verkar tro att toalettpappersfärgen är ett problem, och att vi som berörs lagt någon vikt eller poäng där, så vill jag be er att fundera på när ni senast hörde om hudfärgat toalettpapper eller klädde er i det. Den som möjligtvis känner sig kränkt eller exkluderad av toalettpappersfärgen för att den kanske vill smälta in i toapappret är väl avföringen(skiten)… som förvisso skulle kunna jämföras med åsikterna hos en del av er som debatterar detta ämne i diverse kommentarsfält i sociala medier.

Varför kränks ni av att folk anser sig ha rätt att vara en del av normen?

Foto: Afropé
Foto: Afropé

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh