Här får du råd om ditt intag av risprodukter efter Livsmedelsverkets rapport

Rapporter från Livsmedelsverket larmar om att ris i större mängder kan vara farligt. Detta oroar nu många som äter ris som sitt huvudsakliga matintag dagligen. Ris innehåller arsenik, ett ämne som på lång sikt, med ett rikligt intag kan orsaka cancer i bland annat lungorna och urinblåsan. Särskilt höga halter har riskakor och fullkornsris visat sig innehålla.

I många delar av Afrika och Asien, men även andra delar av världen är ris basfödan. Det är inte ovanligt att lunch och middag i huvudsak innehåller ris. Även bland många invandrade afrosvenskar kan basfödan innefatta många mål mat i veckan bestående av ris, tillsammans med diverse olika maträtter. Självklart är ris även en vanlig basföda för resten av världen, generellt sätt.

Kokat ris Foto: Fatou Touray, Afropé
Kokat ris Foto: Fatou Touray, Afropé

Var kommer arseniken från?

Arsenik finns i vår natur, i berggrunden och tas upp av riset via jorden eller vattnet som riset bevattnas med. Halterna är inte så höga så de innebär inga akuta risker, men man ska försöka få i sig så lite arsenik som möjligt. På längre sikt kan arsenik ge en ökad risk för cancer, därför anser Livsmedelsverket att det är tillräckligt allvarligt för att de ska rapportera om det, då de funnit att flera risprodukter på marknaden innehåller höga halter av arsenik.

En omväxlande kosthållning av både olika sorters mat och märken minskar risken för att få i sig för mycket av ett enskilt ämne, en vuxen bör inte äta ris eller risprodukter varje dag. Barn bör inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka.

Ris Foto: Fatou Touray, Afropé
Ris Foto: Fatou Touray, Afropé

Är det bättre med ris från andra länder?

Nej, halterna i berggrunden varierar naturligt mellan olika platser. De kan till och med variera från en åker till en annan. Därför är det svårt att säga att ett land eller region har högre eller lägre halter arsenik i sitt ris än ett annat.

Den som äter ris varje dag, eller kanske flera gånger per dag, får i sig mycket arsenik. Även om det kan vara svårt, eftersom det kanske är en mattradition man är van vid, är Livsmedelsverkets råd att man successivt försöker äta mindre ris.

Ett sätt att minska mängden arsenik är att koka riset med stort överskott av vatten som sedan hälls bort. Då kan arsenikinnehållet i riset minska med mer än hälften.

Fullkornsris innehåller ofta högre halter arsenik än vitt ris. Det beror på att arsenik framför allt ansamlas i risets skal, som det finns kvar mer av i fullkornsprodukter. Vi rekommenderar i vanliga fall att man ska välja fullkornsprodukter, men när det gäller just ris är det bra att inte alltid välja fullkornsris.

Rissäckar Foto: Fatou Touray, Afropé
Rissäckar Foto: Fatou Touray, Afropé

Kan barn äta andra risprodukter?

Livsmedelsverkets undersökning 2015 visar att ett litet barn som äter två till fyra riskakor per vecka riskerar att få i sig mycket arsenik. Riskakor tillför nästan inga viktiga näringsämnen och innehåller oftast salt. Livsmedelsverket råder därför föräldrar att inte ge barn under sex år riskakor.

Barn över sex år och vuxna kan äta riskakor ibland, beroende på hur mycket andra risprodukter man äter.

En tidigare undersökning (2011-2012) visade att om ett barn dricker risdrycker varje dag i många år riskerar det att få i sig mycket arsenik. Det gäller till exempel barn med komjölksallergi eller som är veganer och som dricker vegetabiliska drycker istället för vanlig mjölk. Små barn är känsligare än större barn eftersom de får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt. Rådet är därför att inte ge risdrycker till barn under sex år, utan att välja andra berikade vegetabiliska drycker.

Faktaruta om arsenik från Livsmedelsverket
Faktaruta om arsenik från Livsmedelsverket

Mitt barn har regelbundet ätit riskakor i flera år – behöver jag vara orolig för det?

Nej, de effekter man ser av arsenik är framför allt om man utsätts för höga arsenikhalter under lång tid. Men det är alltid bra att variera maten och inte ensidigt äta mycket av en viss produkt. Små barn är känsligare än större, eftersom de väger mindre och därför får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt.

Ger Livsmedelsverket särskilda råd kring risprodukter för måltider i förskolor och skolor?

Vårt råd är att riskakor inte serveras i varken i förskolan och skolan och att risdrycker undviks i förskolan. Det finns ingen anledning att sluta servera ris och andra risprodukter i förskola och skola, men variera gärna med andra kolhydratkällor som potatis, pasta och andra typer av gryn.

Går det att undvika arsenik i ris genom att köpa ekologisk mat?

Eftersom arsenik finns naturligt i jorden går det inte att påverka halten arsenik genom att odla ekologiskt. Det gör alltså inte någon skillnad om man köper ekologiskt ris eller inte, vilket även denna undersökning visade.

Finns det arsenik i specialprodukter som pasta och bröd för glutenintoleranta?

De produkter vi undersökte som var speciellt anpassade till personer med glutenintolerans, till exempel pasta och bröd tillverkade av rismjöl, innehöll inte höga halter arsenik.

Finns det någon rissort som innehåller mindre arsenik än andra?

I denna undersökning var det mindre arsenik i basmati- och jasminris än i andra rissorter. Men halterna varierar vilket gör att man inte kan säga att alla basmati- och jasminris har lägre halter.

Varför förbjuder inte Livsmedelsverket produkter som innehåller skadliga ämnen?

Tyvärr finns det skadliga ämnen i våra livsmedel som inte går att undvika helt. För att hålla nere halterna finns det lagstiftade gränsvärden för många ämnen.

I EU har man beslutat om gränsvärden för arsenik i ris. Gränsvärdena börjar gälla den 1 januari 2016. Livsmedelsverket anser att de nya gränsvärdena är för höga för att tillräckligt skydda konsumenter från ett högt intag av arsenik från ris och risprodukter. Vi arbetar därför för att de kommande gränsvärdena ska sänkas.

Vad gör Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket har under flera år undersökt arsenikhalterna i ris och andra livsmedel, även produkter särskilt avsedda för barn. Under de närmsta åren kommer undersökningarna av arsenikhalter i mat att fortsätta, både genom en utökad kontroll och kartläggning av halter i olika livsmedel.

Hittills har undersökningarna lett fram till nya råd och även till att flera företag aktivt arbetar för att sänka arsenikhalterna i sina produkter.

Livsmedelsverket arbetar också med att försöka påverka lagstiftningen så att de gränsvärden som sätts bättre skyddar konsumenterna från livsmedel med höga halter arsenik.

Vilka produkter ingick i undersökningen?

I undersökningen 2015 ingick ris (basmati, jasmin, långkornigt, rundkornigt, fullkorn), riskakor, färsk risgröt, frukostflingor, risdrycker, glutenfria bröd, nudlar och glutenfri pasta. Bland produkterna återfinns både märken från de stora livsmedelskedjorna och mindre vanliga märken samt även ekologiska produkter.

Årets undersökning är en uppföljning av den tidigare undersökningen 2011-2012 av tungmetallerna arsenik, bly och kadmium i olika produkter för små barn: modersmjölksersättning, gröt, välling och vegetabiliska drycker, som ris- och havredryck. Även produkter för barn med särskilda medicinska behov ingick i den undersökningen.

Källa: Livsmedelsverket

Fatou Touray

SÖKES: NYA MEDARBETARE FÖR AFROPÉ

Under tre och ett halvt år har vi drivit denna webbtidning med större framgångar än vi någonsin vågat hoppas på. Vi söker nu ännu fler medarbetare! Tycker du om att skriva? Är du journalist, journaliststudent eller är duktig på att skriva ändå? Eller känner du någon som du tror skulle passa in, tipsa gärna den personen!

Det vi specifikt söker är följande:

  • Vi söker någon som är intresserad av att söka information om afropeérs situation runt om i Europa och världen och rapportera om detta.
  • Vi söker minst en skribent som vill fokusera på artiklar om barn och även har kunskap om eller villighet att sätta sig in i journalistik etik ur ett barnperspektiv, för att vägleda/tipsa övriga skribenter på tidningen i frågor som rör barn och barnperspektivet.
  • Vi söker en mängd skribenter som vill nyhetsrapportera från alla delar och länder i Afrika och även gällande afrosvenska frågor här i Sverige och afropeiska frågor. Kvalifikation: Att kunna söka fakta, ha god källkritik och sammanställa artiklar med kort varsel. Vi ser gärna sökanden med intresse eller koppling för andra länder än de som redan representeras på Afropé.
  • En mängd skribenter med särskild kunskap för ett eller flera länder i Afrika, både aktuella händelser och andra viktiga händelser som är viktiga att rapportera om. Vi ser även här gärna sökanden med intresse eller koppling till andra länder i diasporan än de som redan representeras på Afropé.
  • Vi söker även ett antal skribenter som besitter särskilda kunskaper inom ett specifikt ämne, såsom sport, musik, historia, vetenskap, afrikanskt mode, religion, litteratur, film, kvinnofrågor etc.
  • Vi söker ett flertal bra debattörer.
  • Ett antal duktiga fotografer som kan fota event, personer vi intervjuar och eventuellt andra aktuella händelser.
  • Vi söker även ett mindre antal redaktörer, men vi vill först se hur samarbetet fungerar som skribent under en period, innan beslut om redaktörer fattas.
  • Vi ser gärna afrosvenskar/afropeer som sökanden.

Kvalifikationer för samtliga tjänster:

Medarbetare sökes

Språkkunskaper: Helst god svenska, men även god engelska kan vara ett alternativ. Att du har engagemang för det du skriver om. Att du kan hålla deadlines efter ett förutbestämt schema (förutom för de som söker tjänsten som nyhetsskribent, där gäller i stället att man kan skriva artiklar med kort varsel). Du bör ha en god samarbetsförmåga, men också kunna arbeta självständigt, samt att det är viktigt med en god kommunikation med redaktörerna. Det spelar ingen roll var du är bosatt, men en fungerande internetuppkoppling är ett krav.

Information: Alla våra tjänster är helt ideella, vilket innebär att ingen av oss i dagsläget får betalt för vårt arbete på tidningen. Vi hjälper självklart till med stöd, artikeltips och annat för att du ska komma igång. Vi arbetar idag helt ideellt på tidningen som är en registrerad webbtidning. Som fast skribent kommer du att få ett eller två datum/månad (enligt överenskommelse) där dina artiklar ska publiceras. Du får en egen bildbyline, möjlighet till god kommunikation med den övriga redaktionen, samt en valfri presentation på vår redaktionssida. Du får också en skriftlig utmärkelse varje år för ditt ideella arbete på tidningen. Vi kan garantera att du kommer att utveckla ditt skrivande och få feedback på hur du ska bli en ännu bättre skribent om du arbetar för oss. TIPS: Titta gärna runt på tidningen för att får en överblick på hur våra artiklar är upplagda.

Ansökan: Intresseansökan eller frågor mailas till info@afrope.se. Innan du sänder en ansökan bör du läsa igenom vad vi står för och vår målsättning. Det kan du läsa HÄR! Ansökan bör innehålla information om dig själv och dina kvalifikationer, skriv gärna i ämnesraden vilken av tjänsterna du är intresserad av.

Start: Enligt överenskommelse.

Mer information om oss som redan arbetar på tidningen kan du finna HÄR!

Även om du inte tror att något av våra eftersökta uppdrag är något för dig, så får du gärna sprida detta i dina kanaler för att vi ska hitta så duktiga personer till tidningen som det bara är möjligt! Om du har någon egen idé om ett ämne du har mycket kunskap om och som du tycker passar med vår inriktning, så tveka inte att kontakta oss för att ge tips om din idé! Om du eller någon du känner, inte vill bli fast skribent, men gärna skriva en gästartikel/frilansa någon gång ibland, så tveka inte att skicka den till oss för genomgång:info@afrope.se. Välkommen med din ansökan eller förfrågan.