Afropés adventskalender Lucka nummer 1

Afropés kalender Lucka 1
Afropés kalender Lucka 1

Den första december. Idag startar Afropé sin adventskalender. Den kommer att innehålla allt möjligt och vi öppnar en lucka om dagen. Ibland kommer du hitta en artikel vi vill lyfta upp från vårt arkiv, som är tidslös och som vi kanske publicerade i början när tidningen startade för tre och ett halvt år sedan och vi inte hade så många läsare som nu. Ibland publicerar vi en ny artikel i vår lucköppning och ibland kanske vi lyfter fram en person som arbetar med frågor vi gärna lyfter. En och annan överraskning kommer du säkert att finna!

I den första luckan vill vi lyfta fram Rosa Parks. Idag, den första december är det 60 år sedan Rosa Parks vägrade resa sig upp i bussen och upplåta sin sittplats till en vit man, som lagen då föreskrev att hon skulle göra. Lagen i Montgomery, Alabama var rassegregerad i kollektivtrafiken. Den innebar att svarta skulle lämna sin sittplats till vita. Bara att stiga på bussarna var en omständlig procedur för svarta. Först skulle de stiga på och betala biljetten och därefter stiga av för att sedan stiga på igen, genom dörren längst bak. Sittplatserna var indelade i sektioner, en för vita passagerare och en för svarta. Svarta fick inte sitta invid vita och om ingen sittplats fanns för de vita, så skulle de som var svarta ge upp sin plats för den/de vita personen/personerna.

Rosa Parks Foto: Okänt Källa: USIA / National Archives and Records Administration Records of the U.S. Information Agency Record Group 306
Rosa Parks Foto: Okänt Källa: USIA / National Archives and Records Administration Records of the U.S. Information Agency Record Group 306

Rosa Parks blev känd den 1 december 1955, då hon vägrade lämna sin plats i bussen för en vit man, vilket busschauffören krävde. Rosa Parks ska ha svarat chauffören: ”I’m not movin’, you may arrest me if you need to” och därefter ska Rosa Parks ha arresterats av två poliser.

Den här historiska händelsen utlöste en bussbojkott i Montgomery och ses av många som starten på den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Bussbojkotten startade några dagar efter gripandet, samma dag som Rosa Parks förklarades skyldig och dömdes att betala 10 dollar i böter och 4 dollar i rättegångskostnader, den 5 december 1955 och bussbojkotten höll på i över ett år. Den anses också vara en av den amerikanska medborgarrättsrörelsens första framgångar.

Då den större delen av betalande resenärer i kollektivtrafiken vid den här tiden var svarta, gjorde bussbojkotten förstås stor inverkan. Ändå tog det hela 382 dagar, alltså över ett år, innan en ny lag instiftades.

Den 4 juni året efter, alltså 1956 beslutades i en federal rättegång att Alabamas rassegregerade bussar gick emot konstitutionen. Bojkotten fortsatte dock eftersom en överklagan lämnats in.

Högsta domstolen beslutade den 13 november samma år att befästa beslutet från den federala rättegången. Det innebar att staden Montgomery tvingades bestämma att kollektivtrafiken skulle bli helt integrerad och att svarta därmed skulle tillåtas att sitta vart de ville på bussarna.

Bussbojkotten avslutades officiellt den 20 december 1956 och hade då varat i 382 dagar. Bussbojkotten hade också följder som innebar mycket mer än integrerad busstrafik. Högsta domstolens beslut kom i princip att förbjuda all segregation av raser. Bojkotten blev också en uppmaning till nationell kamp för medborgarrättsrörelsens fortsatta engagemang.

Rosa Parks föddes 1913 och gick bort år 2005. Hon arbetade som medborgarrättskämpe redan innan bussbojkotten och blev en av de starkaste symbolerna för medborgarrättsrörelsen.

En dokumentär om Rosa Parks kan du se HÄR!

Lucköppningen kommer att fortsätta och vi räknar ned till julen tillsammans.

Fatou Touray

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s