Hundratals har dött i Burundi sedan presidenten i fjol meddelade att han skulle ställa upp till val för en tredje mandatperiod.
Regeringen i det lilla centralafrikanska landet som tidigare varit skådeplats för blodiga etniska uppgörelser, har vägrat att acceptera en afrikansk fredsstyrka på 5000 man och nu har man alltså också valt att bojkotta de planerade fredssamtalen.

Det internationella samfundet måste sätta mer press på regeringen i Burundi, så att fredssamtalen i Tanzania, som förmedlas av Afrikanska unionen (AU), kan återupptas, skriver den tysk-baserade Society for Threatened Peoples (STP) i ett pressmeddelande.
Burundis regering har meddelat att den inte har för avsikt att delta i förhandlingarna mellan oppositionsrörelsen och regeringen som var planerad att äga rum i Arusha (Tanzania) – utan att föreslå ett nytt datum.
Samtalen skulle få till stånd en politisk lösning på den pågående politiska krisen, som har kostat mer än 400 liv sedan april år 2015.
Det har ganska länge varit omöjligt att tala fritt och uttrycka kritik i Burundi utan att behöva frukta gripande eller mord. Oliktänkande förföljs och tystas. Således var mer än 100 journalister tvungna att söka skydd utomlands under de senaste två åren. 13 ledande människorättsorganisationer i landet har stängts på order av myndigheterna sedan november 2015 och anställda i dessa organisationer var tvungna att söka skydd i grannländerna för att undkomma gripande eller lönnmord.
”Bojkotten av fredssamtalen är ett stort bakslag för AU:s medlingsansträngningar. De afrikanska regeringarna och FN:s säkerhetsråd måste nu göra det fullständigt klart att det inte finns något alternativ till fredssamtal vid vilka de stridande parterna möts i andra länder ”, säger Ulrich Delius, STP Afrika-expert, i Göttingen.
“Ingen intern dialog med en pistol mot huvudet”

Burundis regering försöker att följa upp med en intern dialog i flera steg.
”Bojkotten av den internationellt ledda dialogen med oppositionsrörelsen kommer att kasta landet in i en ännu djupare kris. Den interna dialog, som Burundis regering förespråkar, är inget trovärdigt alternativ, men en fars” fortsätter Mr. Delius.
För att få till en trovärdig intern dialog måste de yttre förutsättningarna vara lämpliga för att säkerställa att varje part kan uttrycka sin oro fritt och utan rädsla för repressalier.
”Det finns ingen mening med en dialog med en pistol mot huvudet. Vidare har många viktiga dissidenter redan tvingas lämna landet av rädsla för sina liv – så vem ska Burundis regering prata med i sitt eget land”?
Källor: Global Post, Allafrica
