Algeriets parlament har nyligen röstat för ett reformpaket som bland annat kommer ge språket tamazigh officiell status samt ta landet i en mer demokratisk riktning, enligt myndigheterna. Oppositionsledare och kritiker är dock inte övertygade och menar att förändringarna inte kommer ge någon verklig effekt.

Den arabiska våren som ägde rum 2011 och innebar folkuppror samt flertalet störtade regimer lämnade Algeriet tämligen oberört. Grannländerna Tunisien och Libyen upplevde oroligheter som i Libyen ledde till ett inbördeskrig där landets president Muammar Gaddafi störtades och dödades. I Tunisien flydde president Zine el-Abadine Ben Ali landet efter protester och folkligt uppror, och landet fick senare en övergångsregering fram tills valet i oktober 2011. Valet klassades som fredligt och en ny regering samt president tillsattes som arbetade fram en ny konstitution, valet i slutet av 2014 var det första under den nya konstitutionen och Beji Caid Essebsi valdes till landets nya president.

Algeriets konstitution reviderades senast 2008 då maxantalet mandatperioder för presidenten ströks, fram till dess hade presidenter enbart kunnat kandidera för två mandatperioder. Detta innebar att landets president Abdelaziz Bouteflika kunde vinna valet både 2009 och senare även 2014. Arabiska våren 2011 ledde dock till att Bouteflika lovade att reformer skulle komma, något som nu skett.

Förutom att begränsa antalet mandatperioder kommer reformerna att ge språket tamazigh officiell status, något som innebär att språket nu godtas på officiella dokument, men att regeringsspråket kommer fortsätta vara arabiska. Amazigh som är den nordafrikanska ursprungsbefolkningen utgörs av en rad olika etniska grupper, och i Algeriet tillhör cirka 13 miljoner av den 39 miljoner stora befolkningen amazigh. Språket, som tidigare benämnts som berber, gavs nationell språkstatus redan 2002 vilket innebar att språket fick läras ut i skolor i amazighdominerade områden. Amazigherna själva har sedan dess kommit med påtryckningar om att språket ska få officiell status, och därmed godtas på officiella myndighetsdokument, något som reformerna nu lovar.

Reformerna lovar också att en oberoende valkommission ska tillsättas samt att kvinnors och barns situation och rättigheter ska lyftas. Landets premiärminister, som nomineras av presidenten, måste dessutom tillhöra det största partiet i parlamentet.

Oppositionen samt kritiker menar dock att dessa reformer enbart är ett spel för gallerierna och inte kommer innebära att någon faktisk makt tas från Bouteflika och hans närmsta krets. Om reformerna verkligen efterlevs kommer dock valet 2019 att innebära slutet på Bouteflikas regeringsperiod och en ny president kommer att styra landet.