För mörk för TV-rutan

I dagens samhälle finns det vissa normer och strukturer som visar sig i många olika former runt om i världen. Dessa normer är någonting som alltid har funnits där men som kanske inte har pratats öppet om i media och andra offentliga forum. Varför man inte har pratat om det vet jag inte. En stor del av problemet kan vara att just ett forum som media är hårt präglat av den norm som råder i hela världen. Jag upplever att man pratar om inbyggda och gammalmodiga normer mer nu än för kanske sju år sedan vilket är en väldigt positiv utveckling. Jag tror dock att det uppmärksammas mer nu för rasism och fördomar har normaliserats, framförallt i Europa, under de senaste åren. Det är en skrämmande utveckling och det är vår plikt som medmänniskor att upplysa och förebygga denna negativa utveckling.

Den vithetsnorm vi lever under idag visar sig på olika sätt i hela världen. Hela världen påverkas av vithetsnormen. Det finns inte ett samhälle någonstans som inte påverkas och det är viktigt att vara medveten om det. Det är först när alla accepterar det som en förändring kommer kunna ske. Så länge människor förnekar de normer som finns idag och viftar bort som något gammalt som inte fortfarande är aktuellt står vi handlingsförlamade.

Samba i Brasilien Bild: Pixabay
Samba i Brasilien Bild: Pixabay

Brasilien är ett land som präglas mycket av den vithetsnorm som finns. Jag själv har inte varit så insatt i just afro-brasilianarnas situation i landet. Jag har inget bra svar på varför jag inte har vetat så mycket men Brasilien har inte varit det första landet jag tänker på när jag tänker på rasism eller afrofobi. Det finns en stor afro-brasiliansk befolkning i landet på grund av slavhandeln. Människor från Afrika såldes som slavar i Brasilien på samma sätt som i USA under samma period. Mellan 1550 och 1855 kom det omkring fyra miljoner svarta slavar till landet. Kyrkan ställde sig emot att förslava Brasiliens ursprungsbefolkning (tidigare ofta kallade indianer, ett ord som idag av många anses kränkande), men de ställde sig inte emot att förslava afrikaner. Resultatet av det här är alltså en stor svart befolkning.

Jag har sett en dokumentär från The Gurardian som handlar om en ung kvinna som heter Nayara Justino. Hon är 27 år gammal och kommer från Brasilien. Nayara är afro-brasilianska med ganska mörk hudton. Dokumentären handlar om hennes väg till Samba-drottning. Samba är en stor tradition och karnevalen i Rio de Janeiro är känd över hela världen. Varje år håller landets största TV-nätverk Globo en tävling om vem som ska bli karneval drottning som kallas Globeleza. Att bli vald till Globeleza är något mycket ärofullt då det är landets befolkning som röstar fram vinnaren som sedan blir lite av en kändis. Får vara med på tv och i musikvideos och annat. Det är en dröm för många unga flickor i Brasilien att bli en Globeleza. Det var likaså Nayaras dröm att vinna titeln en dag. Hon var medveten om att det aldrig hade funnits en svart Globaleza utan det var alltid ljusa kvinnor eller mixade människor. Det här stoppade dock inte Nayara att söka till tävlingen 2013. Det gick mycket bra för Naraya och hon röstades fram av hela Brasiliens befolkning att bli årets karnevaldrottning. Naraya blev självklart helt överlycklig, det här hade varit hennes dröm sedan hon var liten och det var även en kamp vunnen för den svarta befolkningen i landet. Aldrig innan hade en svart kvinna representerat Brasilien.

Allting var frid och fröjd och rullade på. Det gjordes musikvideos och reklamfilmer med Naraya inför karnevalen och det var då problemen startade. Naraya blev överrumplad med rasistiska och hatiska kommentarer över internet, TV-kanalen lika så. Människor kallade Naraya apa, svarting och massa andra kränkande saker. Folk hörde av sig till TV-kanalen och sa att det här inte var rätt och att Brasilien aldrig hade haft en svart Globaleza innan. Det här pågick under en period till Naraya får ett samtal från TV-produktionen som tackar för hennes medverkan men att hon tyvärr inte längre kan representera landet som årets karneval-drottning, ingen mer förklaring än så. Den nya Globalezan som sen visas på TV är en ung kvinna med mycket ljusare hud än Naraya, som passar in i den bild folk hade av en Globaleza. Den här unga kvinnan var dock inte folkvald men fick ändå den eftertraktade titeln. Naraya blev självklart mycket sårad utav allt det här. Hon menar på att den enda anledningen att de tog ifrån henne titeln var för att hon var för svart, TV-bolaget sa det aldrig rakt ut men Naraya tycker att det var underförstått. Hon säger att det som sårade henne mest var den otroliga rasismen hon utsattes för, inte bara från vita människor utan från den svarta befolkningen också.

Det är en äldre svart kvinna i dokumentären som berättar att det är få svarta människor i Brasilien som stolt skulle ställa sig upp och säga ‘Jag är svart’, då människor skäms över vilka de är. Vithetsnormen är så inrotad i landet att de här människorna får lära sig från födseln att allt dom är, är fel. Den äldre kvinnan berättade vad hennes mormor brukade säga till hennes mamma när hon var liten; ”Gift dig med en vit man för att förbättra rasen”. Hon säger sedan att det här sättet att tänka är vanligt än idag. Genom att gifta sig och få barn med vita människor kan man få bort lite av det svarta från familjen, vilket är någonting positivt.

The Gurdians dokumentär om Nayara Justino

Tavlan Redenção de Can Tavlan av Modesto Brocos y Gómez, föreställer en brasiliansk familj som blir allt vitare för varje generation Bild: Sailko
Tavlan Redenção de Can av Modesto Brocos y Gómez, föreställer en brasiliansk familj som blir allt vitare för varje generation Bild: Sailko

Det finns en tavla som heter Redenção de Can som målades 1895 som symboliserar landets historia. Tavlan avbildar en svart mormor som står bredvid sin bruna mixade dotter. Mormor har alltså fått barn med en vit man så dotterns hudfärg är ljusare. Hon sitter bredvid en Portugisisk immigrant, en vit man, och i hennes famn sitter ett vitt barn. Deras barn. Mormor i tavlan håller sina händer i en bön för att tacka Gud att det svarta har försvunnit ur familjen.

Jag tycker att man kan förstå sig på tankesättet som finns i landet genom att titta på den här tavlan och det är en mycket skrämmande bild. Något som kanske inte var så förvånande 1895 men att samma tankesätt och självhat fortfarande finns i dagens samhälle är mer oroväckande.

Så hur kommer det sig att vithetsnormen är så stark att den får icke-vita att ogilla sig själva? Jag önskar att jag hade ett perfekt svar på den frågan. Jag tror dock det handlar om det skönhetsideal vi blir matade med sedan dagen vi föds. Det idealet som samhället matar oss med och det är ett västerländskt skönhetsideal som hela världen strävar efter. Det spelade ingen roll hur många gånger min mamma sa till mig att jag är vacker precis som jag är, jag har alltid hatat mitt hår, sedan jag var liten har jag gjort allt för att få så ”vanligt” hår som möjligt. Än idag sätter jag in löshår och vägrar gå med mitt naturligt. Varför? Jag har lärt mig från samhället sedan dag ett att det är fel, jag är fel, mitt hår är fel och utom kontroll. Jag måste tämja mitt hår för att passa in i bilden. Även fast jag nu i vuxen ålder är fullt medveten om normer och strukturer. Jag är medveten om att mitt ogillande gentemot mitt hår är en slags hjärntvättning, så sitter jag fortfarande här och tycker det är jobbigt att gå ut med mitt naturliga hår. Nu kanske folk tycker att vad jag tycker om mitt hår är en ytlig och oviktig sak i jämförelse med andra saker men jag försöker bara förklara hur inrotat det är hos människor, hur inrotat självhat kan vara mycket svårt att bryta. Hur upplyst och beläst man än må vara så ligger den där normen och gror någonstans i bakhuvudet. Det är därför så viktigt för vår generation och jobba emot normen så att nästa generations barn kan få växa upp och tycka om sig själva precis som de är, oavsett hur hen ser ut.

Mam-Yandeh Gaye
Mam-Yandeh Gaye

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s