Afrikanska kommissionen hjälper våldtagen etiopisk flicka att få upprättelse efter 15 år

I mars 2001 blev då endast 13-åriga Woineshet Zebene Negash överfallen i sitt hem, kidnappad och våldtagen av Aberew Jemma Negussie och ett antal medbrottslingar.

Äldre kvinnor i Etiopien. Personerna på bilden har inget med texten att göra. Foto: A. Davey
Äldre kvinnor i Etiopien. Personerna på bilden har inget med texten att göra. Foto: A. Davey

I vissa delar av Etiopien har bortförande under många år använts för att tvinga en flicka eller kvinna att gifta sig. Flickan förs bort av en grupp män, där mannen som vill gifta sig med henne sedan våldtar flickan. Ofta har mannen inte råd med hemgift. Dagen därpå brukar den äldste mannen i byn be om ursäkt till den utsatta flickans familj och be dem att gå med på ett äktenskap. Familjen tvingas på så sätt många gånger till samtycke, då en flicka som inte längre är oskuld av många anses som mindre värd i fråga om framtida äktenskap.

I Woineshets fall, anmälde hennes lärare det inträffade till polisen och Woineshet räddades och våldtäktsmannen Negussie greps. Men den fasansfulla berättelsen tar inte slut här. Negussie betalade borgen och släpptes av polisen. Därefter kidnappade han Woineshet igen och gömde henne i sin brors hus. Hon hölls kvar i huset tills hon lyckades fly en månad senare, men innan dess hade hon tvingats skriva sitt namn på ett papper. Ett dokument som senare skulle komma att användas emot henne i domstol som bevis på att hon accepterade äktenskapet.

I juli 2003 dömdes Negussie för kidnappning och våldtäkt till tio års fängelse utan möjlighet till benådning. Fyra medbrottslingar dömdes också var och en till åtta års fängelse. Detta var det första etiopiska fall där medbrottslingar också dömdes för kidnappning. Där kunde man tro att rättvisan hade skipats, men senare samma år överklagades domen och samtliga fem gärningsmän friades. Enligt rapporter ska domstolen ha ansett att hon inte kan ha blivit våldtagen då ”ingen vill våldta en flicka som inte är oskuld”. Fallet avslogs.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Efter påtryckningar från Etiopiens kvinnliga advokatorganisationer och internationella människorättsorganisationer ledde kritiken mot domen i Woineshets fall till att straffen för våldtäkt höjdes och lagen skärptes för att skydda kvinnor. De nya lagarna trädde i kraft 2004.

2007 gjordes en överklagan till ”African Commission on Human and Peoples’ Rights”, (afrikanska kommissionen) för Woineshets räkning. Ett beslut har nu tagits för att Etiopiens regering ska hörsamma att Woineshets behöver få juridisk rättvisa, ekonomisk kompensation och upprättelse för att landet inte kunde erbjuda flickan skydd eller rättvisa. Människorättsorganisationen Equality Now hjälpte Woineshet att överklaga domen.

Nio år senare och femton år efter att Woineshet våldtogs har afrikanska kommissionen funnit att Etiopien inte tillgodosett hennes behov. De ansåg att hon bör kompenseras med motsvarande 1,2 miljoner kronor och att Etiopien bör genomföra ökade och riktade åtgärder för att ta itu med ”äktenskap genom kidnappning och våldtäkt”.

För Woineshet har detta inneburit 15 år av smärta, kamp och brist på rättssäkerhet. Idag lever hon i relativ säkerhet och fullföljer sin utbildning. Den nya domen innebär att hon äntligen kan sätta punkt för denna del av sitt liv och det som drabbade henne. Samtidigt har hennes kamp bidragit till att göra livet bättre i framtiden för många flickor och kvinnor i Etiopien och många människorättsorganisationer hoppas att domen ska vara avskräckande för olagliga barnäktenskap.

Fatou Touray

Kulturcafé med Assane och Tapha i Nyköpings Folkhögskola

På tisdag den 15 mars kommer det att hållas musikcafé i Nyköpings Folkhögskola. Dinn Dinn Bulo – sånger från Senegal.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Följ med Assane och Tapha när de berättar och sjunger sånger från sitt hemland Senegal, landet där det muntliga framträdandet är en mycket stark och levande tradition. Följ med på stigarna som börjar med ”Det var en gång …” genom utmaningar med sång och musik till det spännande slutet.

Dinn Dinn Bulo är mandinka och betyder ”barnens händer”, och syftar på att sagan är som en väg att gå.

Ta min hand så ger vi oss i väg!

Bild: Fatou Touray, Afropé
Bild: Fatou Touray, Afropé

Plats: Nyköpings Folkhögskolans aula

Datum: 2015-03-15

Tid: 19:00

Medverkande: Tapha Ndiongue och Assane Sane

Arrangörer: Nyköpings Folkhögskola och Scenkonst Sörmland

Facebook: Nyköpings Folkhögskola

Hemsida: Nyköpings Folkhögskola

Fatou Touray

 

Lamine Cissokho kan bli årets artist

Lamine Cissokho är en rutinerad koraspelare från Casamance i södra Senegal. Han har bott i Sverige i många år och har nu, i samband med att hans andra skiva getts ut, blivit nominerad till Årets artist på Folk- & Världsmusikgalan som går av stapeln i Västerås i slutet av denna månad.

Grattis Lamine Cissokho till nomineringen som Årets artist! Hur känns detta?

Lamine Cissokho - Foto: Kiqi D Minteh/Afropé.se
Lamine Cissokho – Foto: Kiqi D Minteh/Afropé.se

– Det känns härligt, verkligen. Jag är glad att få chansen till denna utmärkelse från svenska folket och världsmusikbranschen. Jag har nu bott nästan 15 år här i Sverige och jag bär med stolthet både min senegalesiska och den svenska flaggan när jag spelar här i Sverige eller utomlands. Jag känner mig som en del av den svenska musikscenen nu och nomineringen ger mig en skön bekräftelse i detta. Jag hoppas att jag kan få ge den svenska publiken ännu mer i framtiden!

Din skiva Sama Tilo, som betyder ”mot källan” på svenska, släpptes förra året, efter en fin releasekonsert på Stallet i Stockholm.

Hur skulle du beskriva denna skiva?

– Denna skiva har mognat i mina tankar under några år tills jag fick möjlighet att göra den. Av elva låtar är tio mina egna kompositioner och arrangemang. På skivan har jag samlat många musiker vars musik passar fint med min. Min kora möter klarinett, oud, fiol, kontrabas, saxofon och så vidare. Min inspiration är fortfarande den västafrikanska musikvärlden men den är kryddad med svenska folkliga influenser, lite jazz och andra musikstilar som påverkat mig som artist. Sammantaget är det hela väldigt ”groovy”, som vanligt!

Skiljer Sama Tilo sig från det du tidigare gjort? I så fall hur?

Lamine Cissokho - Foto: Kiqi D Minteh/Thegambia.nu
Lamine Cissokho – Foto: Kiqi D Minteh/Thegambia.nu

– Sama Tilo skiljer sig ganska mycket från mitt första album Pakao. Sama Tilo är rikare när det gäller influenser från olika medmusiker och stilar. Jag tycker också att min röst har mognat, och jag sjunger mer på Sama Tilo än tidigare. Jag gillar sången mer och mer. I Sama Tilo finns det ett viktigt budskap till afrikanska ungdomar. Det handlar om deras ansvar för sin egen framtid. Jag utmanar dem att utbilda sig, arbeta, vara stolta över det de har och att tänka efter innan de korsar Atlanten och emigrerar till Europa.

Vilken är din egen favoritlåt från senaste skivan, vilken låt betyder mest för dig? Varför?

– Min favorit är Karanta, som på mandinka betyder platsen där man lär sig. För mig är den platsen lika med livet. Man lär sig hela livet och livet handlar nog mest om att kunna gå framåt och lära sig.
Karanta är en låt som man kan lyssna på hemma i soffan men även dansa till. Jag gillar just det att den låten har dessa olika sidor. Det är en känslosam låt också!

Om du vinner – hur kommer du att fira då?

– Inte med champagne … för jag dricker ju ingen alkohol, utan i så fall kommer jag att fira tillsammans med vänner och min fru – som är mycket involverad i vårt musikbolag Sewa Music. Vi stannar nog hemma, med fin mat och musik förstås!

Då återstår bara att önska Lamine Cissokho varmt lycka till. Galan går av stapeln i Västerås mellan 30 mars och 2 april. De nominerade i kategorin Årets artist är, förutom Lamine Cissokho, Bridget Marsden och Josefina Paulson.

Helena Svensson
Helena Svensson