Stockholm har ett ganska brett internationellt matutbud. Det finns flera etiopiska restauranger liksom en eritreansk. Men även Jamaica och olika Sydamerikanska länder är välrepresenterade. För att inte tala om alla indier och thaiställen … Men trots det stora antalet inflyttade gambier och även senegaleser i vår huvudstad är det väldigt svårt att få tag i just senegambisk mat om man inte känner någon därifrån – eller lagar själv. Det vill Anah Njai bakom Food by Anah ändra på. Nu erbjuder hon cateringmat för nyfikna eller redan frälsta stockholmare.

Berätta lite om din bakgrund, hur länge har matintresset funnits där?
– Jag har älskat att laga mat sen barnsben, allt började i Gambia där jag har mitt ursprung. Min mormor brukade ta med mig varje gång hon gick till marknaden för att handla matvaror. Hon brukade alltid köpa extra till mig så att jag kunde sitta bredvid henne och laga mat. Jag tror verkligen att det var där mitt matintresse började.
När jag var sex år flyttade vi till Sverige och intresset för mat fortsatte. Min mamma är utbildad kock, hon och min mormor är grunden till det jag kan inom matlagning. Min vardag bestod oftast av många middagsgäster oavsett om det var en tillställning eller en vanlig måndag. Jag tror nog att detta är något som många i den afrikanska kulturen kan relatera till också. Nu i dag har jag valt att följa min dröm och intresse för mat sakta men säkert, samtidigt som jag är mamma till mina två diamanter.

Berätta lite om tanken och idén bakom Food by Anah?
– Jag älskar när det är mycket folk hemma hos mig och vi alla samlas, äter god mat tillsammans och bara umgås. Anledningen till varför jag startade Food By Anah var främst för att få ut den gambiska maten till alla. Nästan alla vet vad Benachin, Domoda eller Yaza är. Men det är svårt att få tag på. Förutom om man känner folk, eller väntar in alla dop, studentfester och så vidare. Jag vill att människor ska kunna ta del utav min mat, den västafrikanska matkulturen från Gambia, med lite inslag från världens alla hörn. Men det tog ett tag innan jag gjorde det, jag hade så många idéer och visste inte vart jag skulle börja. Till slut bestämde jag mig för catering till att börja med. I framtiden vill jag självklart bygga upp Food By Anah och nå ut till mer människor.

Vad brukar folk som aldrig smakat gambisk mat förut säga, när de äter din mat?
– Jag är alltid nervös när jag har en catering, jag vill att alla mina kunder ska vara så nöjda som möjligt. Jag vet att jag kan laga mat och att jag är bra på det jag gör, men nervositeten kickar alltid in efter en leverans. Men det är väl en del utav själva jobbet när man vill ha perfektion. Hittills har jag enbart fått positiv respons, vilket jag är otroligt tacksam för. Peppar peppar! Den bästa responsen var nog en som sade ”jag har aldrig ätit kyckling med så mycket smak, det var en aha-upplevelse”. Dessa ord kom från en kunds svärfar, de hade beställt Yaza. Sådan respons gör en bara glad!

Vilken är din egen favoriträtt?
– Jag älskar mat, det är en sak som är säker. Har så många favoriter så vet inte om jag kan kalla dem favoriter längre. I mina yngre dagar var det absolut Domoda eller gambisk Benachin som jag brukade kalla det, jag älskade när min mamma lagade det. För mig var gambisk Benachin vanlig Benachin fast med svarta bönor i. Ett minne som sitter kvar sen uppväxten i Gambia antar jag. Men i dag kan jag inte välja, jag älskar Benachin, Ebbeh, Domoda, Yaza, Sauce, Soupah Kanja you name it!

Vad är svårast respektive enklast att laga, tycker du?
– Practice makes perfect. Det är nästan mitt motto i allt. Jag kan inte komma på något som jag tycker är svårt att laga i dag, jag har experimenterat och övat så mycket. Laga mat, det är en sak som jag är säker på att jag kan. Jag tror det sitter i blodet, jag vet inte nån i min släkt som inte kan laga mat. Blev allt perfekt när man lagade något för första gången? Verkligen inte, men som sagt ”practice makes perfect”.

Vilket är ditt starkaste minne som är kopplat till mat?
– Jag är uppvuxen i Kosta i Småland. Självklart hade vi pizzeria och andra snabbmatsställen om jag minns rätt. McDonalds var dock en timme ifrån oss. Men det fick mig att uppskatta riktig mat, vi lagade alltid allt från grunden, både pizzor, hamburgare, pommes och så vidare. Det är nog mitt starkaste minne som är kopplat till mat, att allt vi lagade var hemmagjort. Vilket jag är väldigt tacksam över! Jag vill kunna föra över det till mina barn, trots att de nu förtiden vet vad McDonalds-loggan är innan de ens kan säga vad de vill ha för mat därifrån. Missförstå mig inte, snabbmat är gott ibland. Men det finns inget som slår hemlagad mat.

Framtidsdröm/förhoppning?
– Drömmen är ju att gå så långt som möjligt med Food By Anah, men det är en lång väg att gå, vilket jag är villig att göra. Jag vill kunna livnära mig på Food By Anah och bara koncentrera mig på det. En vacker dag vill jag ha en egen restaurang där jag kan dela med mig utav min mat och min matkultur. Jag ser det framför mig, med söndagsmiddagar med familj och vänner på restaurangen. Det kan inte bli bättre – det är helt klart min dröm.

Fotnot: Du hittar Anahs hemsida här!