Etiopiska adoptioner som inneburit stora personliga tragedier

Kritik mot och ifrågasättande av utlandsadoptioner har fått allt högre röster de senaste åren. Mycket av kritiken tycks komma från vuxna som själva adopterats från en annan världsdel. En del av kritiken handlar om den rasism många utlandsadopterade blir utsatta för i ett land de kommit till och där de inte valt att få komma till och dit de kommit samtidigt som de ryckts upp med rötterna från sitt invanda samhälle och ”naturliga miljö”. Ofta anses de vita (många gånger) adoptivföräldrarna sakna förståelse för de mörkhyade barnens utsatthet. Kritiken är förstås mycket större och mer omfattande än så, men det är en del av den kritik som funnits och som tycks bli starkare och större med tiden. Den gamla tidens uppfattning om adoptivföräldrar som alltigenom snälla och oegoistiska själar som ”räddar fattiga barn” för barnen egen skull, tycks vara på väg att allt mer försvinna. Här får du ta del av tre flickors öden, när de blivit adopterade till Danmark och USA, där flickorna fått gå igenom mycket smärtsamma konsekvenser av att ha blivit adopterade till västvärlden.

 

Skärmdump: Adoptionens pris
Skärmdump: Adoptionens pris

Nyligen har tre mycket tragiska fall av internationell adoption uppmärksammats där det i samtliga fall handlar om adopterade flickor från Etiopien. Två av fallen handlar om två danska familjer som adopterade barn från Etiopien och i det ena fallet deltog man samtidigt i en dansk dokumentär. Under dokumentären framkommer att de biologiska föräldrarna blir förda bakom ljuset av adoptionsförmedlingen som lovar det man sedan inte håller. Till exempel att föräldrarna ska få hålla kontakten med sina barn genom att kommunicera och få bilder på barnen. Även om de biologiska föräldrarna skriver under adoptionspapperna korrekt, så framstår det som mycket otydligt om de biologiska föräldrarna inser vidden av det de just skrivit på, i dokumentären. Tvärt om får man snabbt uppfattningen om att adoptionen sker under falska förespeglingar.

Det som senare händer är att den ena flickan i den ena familjen, Masho, möter flera svårigheter i Danmark som familjen får svårt att hantera. Det slutar helt enkelt med att Masho får flytta till ett familjehem. Dokumentären har väckt mycket starka känslor och mycket upprördhet i hela Skandinavien och adoptionsfrågan har blivit mycket aktualiserad efter dokumentären, inte minst i Danmark där dessa händelser utspelade sig.

Det andra danska fallet, med Amy, blev också mycket medialt uppmärksammat då filmer på hur en skrikande och sparkande Amy tas från sin adoptivfamilj till ett barnhem i Danmark med ett flertal vuxnas handgriplighet, då adoptivföräldrarna inte längre ansåg sig kunna hantera Amy.

De biologiska föräldrarna till Amy, har i efterhand vänt sig till Etiopisk domstol angående den adoption som gjordes av deras barn. Amy har flytt till Etiopien, mot Ankestyrelsens godkännande. Ankestyrelsen är medborgarnas klagoinstans för sociala ärenden i Danmark. Ankestyrelsen hade förbjudit Amy att återvända till Etiopien, men flickan reste ändå i februari i år, med hjälp av organisationen Against Child Trafficking i Danmark. I Etiopien kunde Amy återförenas med sin biologiska familj.

Den sjunde april i år annullerade Etiopisk domstol i Addis Abeba båda adoptionerna. Domstolen annullerade både adoptionen av Amy och av Masho. Amy firade beslutet med sin biologiska mor Genet Kedir i Addis Abeba.

De båda fallen väckte stor uppmärksamhet i Danmark och övriga länder i Skandinavien 2012 och bland de personer som redan är kritiska till internationella adoptioner, blir dessa fall ytterligare bevis för att barn kan komma att ta stor skada av dem.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ytterligare ett fall har utspelat sig i Etiopien och USA, Washington.

I december 2015 dömdes ett par för dråp av Washington State, då en adopterad tonårsflicka från Etiopien hittats död av svält och hypotermi*. En jury fann Larry Williams skyldig till dråp av första graden, hans fru Carri Williams befanns skyldig till mord samt dråp. Juryn dömde dem båda också för misshandel och de riskerar båda livstidsstraff.

Hana Williams dog i maj 2011 i familjens trädgård, där hon tvingades vara som en del av en strikt barnuppfostran som beskrivits i en kristen föräldraskapsbok. Obduktionen visade att Hanna dog av Hypotermi som förvärrades av kronisk magkatarr och undernäring.

Hennes smala kropp var täckt av blåmärken och en knöl på sitt rakade huvud och röda blodiga märken på hennes höfter, armbågar och i hennes ansikte.

Hana tros ha varit 13 år, men ingen dokumentation om hennes födelse i Etiopien var tillgängliga. Tester på Hanas tänder och ben gav varierande uppskattningar och experterna som genomförde undersökningarna kunde inte enas om hennes ålder. Hennes ålder var av betydelse då straffen är högre om offren är yngre än 16 år. Experterna kunde dock inte enas om Hana var yngre än 16 år eller inte. Hana adopterades 2008.

Både Larry och Carri dömdes också för första graden av övergrepp på Hanas adopterade bror Immanuel.

Samtliga händelser kommer med största sannolikhet att öka temperaturen på debatten runt om i världen. Även m det sker många adoptioner som kan anses som ”lyckade” så är frågan: hur många ”lyckade adoptioner” väger upp mot de adoptioner som slutar med mänskliga tragedier och kan man göra något för att förhindra dessa tragedier, utan att adoptionerna upphör?

Hypotermi* – Hypotermi innebär att en organisms kroppstemperatur som följd av nedkylning understiger gränsen av vad som krävs för att upprätthålla ämnesomsättningen och andra kroppsfunktioner. Motsatsen till Hypotermi är värmeslag.

Adoptionens Pris

Fatou Touray
Fatou Touray

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s