Varför kan inte Afrika bli demokratiskt?

Jag förstod tidigt att jag , i Sverige, alltid kommer att vara en representant för Benin. Jag är ofta den första beniniern som folk möter, som om jag vore en exotisk fågel de inte hört om förut. Idag är jag vuxen och upplever att jag ännu mer förväntas vara en levande landguide. Jag känner pressen för att alltid vara redo, vare sig det är i en chatt på dejtingappen Tinder, eller med en ny människa på tunnelbanan. Jag bör ha koll på antal invånare, import, nationalrätt och politisk utveckling. Jag måste ofta googla fram svaren, för det går ju inte att år 2016 ge samma siffra på antal invånare som under 2006. Är det konstigt att den politiska utvecklingen inte är det främsta ämnet när mamma och pappa ringer?

Jag träffade nyligen den zambiska ambassadören i Skandinavien, Edith Mutale, som lovordade Benin för att ännu en gång lyckats genomföra ett fredligt val. Presidentvalet som var planerat till februari, ändrades till mars då det fanns röstberättigade medborgare som ännu inte fått röstkortet. Ja, jag tror många håller med mig om att man i Afrika får tacka gudarna för varje val som inte leder till inhemsk konflikt och dödsoffer. Det är en seger för befolkningen när en president lämnar över makten utan strid, även om det är oklart hur den nye makthavaren kommer att agera. Sanningen är att när det gäller politiken måste man räkna sina välsignelser.

Benins demokratis fader, Mathieu Kérékou. Foto: Ricardo Stuckert/ABr
Benins demokratis fader, Mathieu Kérékou. Foto: Ricardo Stuckert/ABr

Jag växte upp under presidenten Mathieu Kérékou, som satte landet på den globala kartan för sitt marxistiska styre. Förutom hans starka tro på marxism-leninism, hade han starka relationer till andra stora ledare på kontinenten. Han var på många sätt en inflytelserik president, men är nog mest känd för att ha introducerat ett flerpartisystem i Benin. För den stora bedriften fick han titeln Le père de la démocratie au Benin (Benins demokratis fader). Idag räknas Benin som en av de få afrikanska stater som utifrån västerländska mått räknas som en demokrati, och jag tror att det är tack vare vår demokratis fader, Mathieu Kérékou. Andra demokratiska kämpar är till exempel Senegal, Sydafrika och Botswana. Sen kan det diskuteras vilka krititerier som är viktigast att prioritera för att erkännas som en demokrati.

Yayi Boni, som nu överlämnat tronen i Benin hade suttit två mandatperioder, vilket innebar att det var dags för en ny man att ta plats. Det lär dröja ett tag innan en kvinna blir president, men vi kan glädja oss åt att kvinnor har rösträtt och kan avancera i politiken. Ja, man får räkna sina välsignelser.

När jag i Sverige blir tillfrågad om den politiska situationen i hemlandet, brukar mitt svar låta ungefär ”det är stabilt, men minsta lilla kan ändra på det”. Det kan kännas konstigt för någon i Sverige, men jag är övertygad om att det ser ut såhär för många andra afrikansvenskar med familj kvar på kontinenten. Jag tror inte att man förstår hur ömtålig demokratin i Afrika är. De flesta människor i Väst har någorlunda koll på den transatlantiska slavhandeln, och man vet att statsgränserna inte alltid sett ut som dem gör idag. Man vet att Frankrike, Storbritannien och Portugal skapade stora kolonier, men det är inte många som är upplysta kring hur det gick efter att stormakterna lämnade kontinenten. Då och då träffar jag personer som vill veta varför det finns så mycket krig på kontinenten eller varför man inte kommit så långt med att skapa demokrati. Mellan raderna känns det som att de egentligen säger ”hur svårt kan det vara?”. Det många människor tyvärr missat är att majoriteten av dessa afrikanska stater vart tvungna att börja om i samband med självständigheten. Det blev en form av pånyttfödelse som jag inte hör något om i diskussionen.

Benins parlament. Foto: Sophie Graubert
Benins parlament. Foto: Sophie Graubert

Hur kan vi överhuvudtaget jämföra demokrati i Afrika med demokrati i Väst? Det blir ungefär som att jämföra förutsättningar hos en 40-åring som haft tillgång till bra skolor, vård och bostad, med en 50-åring som inte haft tillgång till något av det ovan nämnda. Som ni förstår är det fel och omoraliskt med en sådan jämförelse, men ändå görs det. Demokrati är inte ett färdigt paket som ska implementeras likadant på alla under begränsad tid. Vi har alla olika utgångspunkter och referensramar. Glöm inte det!

Rokibath Alassane
Rokibath Alassane

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s