Folkbildningsrörelsen startade i Sverige på 1800–talet med syftet att ge mer kunskap och makt till arbetarklassen. I dagens Sverige är det främst den vita medelklassen som är representerad i folkhögskolorna runt om i landet. Men på senare år har detta börjat ändras och det skapar möjligheter att se hur också folkhögskolorna behöver jobba för en antirasistisk miljö.
Röda Korsets Folkhögskola i Stockholm, strategiskt utplacerad utmed Röda linjen är en folkhögskola med många olika kurser som har som syfte att skapa en mer tolerant och fördomsfri värld. Utåt sätt ger de ett intryck av att vara medvetna om världens orättvisor, vilket gör det ännu mer intressant att veta vad de gör för att motverka orättvisor på själva skolan. Birger Nilsson, huvudlärare på kursen Dokumentär i Världen förklarar:
– Dokumentär i Världen startade i och med att vi ville förändra ”Afrikabilden” och den schablonartade mediabilden av Afrika. Där jobbar vi med att hitta andra sätt att beskriva Afrika. Vi låter afrikaner berätta sin historia, tänker på hur vi använder oss av bild och vinklar och vi låter afrikaner vara på expertsidan, inte bara presenterade som offer.
Men trots att de har en medvetenhet i dessa frågor så konstaterar Birger Nilsson att misstag ändå görs eftersom värderingarna sitter väldigt djupt. Även på skolan och i undervisningen så finns olika planer och strategier för att jobba emot alla de fördomar som finns. Ulrika Sandin, vars huvudämnen är religion och samhälle berättar varför kursen Agera utan att diskriminera startade:
-Den startade med avsikt att motverka segregeringen på skolan. När jag började på skolan så var det mest utländska kvinnor på allmän kurs och vita svenskar på profilkurserna.
På allmän kurs kan man läsa in behörighet för universitet och högskola, profilkurserna har olika teman och vissa av dem är på distans. För de som behöver finns även baskurser med olika nivåer av SFI. Vidare förklarar Ulrika Sandin att man då försökte skapa en gemensam lokal för de olika kurserna där de kunde mötas. Ojämlikheten låg mycket i att profilkurserna hade lektioner för allmän kurs, när de kom tillbaka från sina olika resor, medan allmänkurs inte fick ha rollen som experter på något. Numera har allmän kurs även lektioner för profilkurserna.
-Vi har olika lektioner och samlingar, bland annat om hur andra kulturer firar nyår, giftemål och även hur historien varit, berättar Elin Ohlin, elev på Dokumentär i Världen. Omedvetna fördomar har försvunnit och ju mer kunskap jag får desto mer medveten blir jag, konstaterar hon.
Vendela Ganslandt som går i samma klass fortsätter:
-Det är jättevärdefullt. Det är kul att gå i skolan för man får saker som inte hör till undervisningen egentligen.
Fortfarande skillnad
Tom Lindman, även han elev på Dokumentär i Världen, konstaterar att det ändå är flest personer på allmän kurs som har en utländsk bakgrund och att det på profilkurserna fortfarande finns en vit majoritet. Ulrika Sandin utvecklar att skolan har kommit längre än många andra folkhögskolor men att de ändå har mer kvar att jobba med, både när det kommer till mångfalden i kurserna, men även inom personalstyrkan. Hon förklarar att en alltid måste aktualisera dessa frågor för att de inte sker automatiskt. Enligt henne har skolan till och med gått tillbaka lite i utvecklingen för att de inte jobbat aktivt med dem på ett tag. Man kan aldrig bli färdig. Detta kan även en avhoppad elev från folkhögskolan, som vill vara anonym, intyga. Den stora skillnaden mellan kurserna och den rasism hen upplevde var en stor anledning till henoms val att inte gå kvar. Hen beskriver ett klimat i klassrummet där hen, som var ensam om sin utländska bakgrund tystades ner när hen försökte säga ifrån när andra elever eller lärare sa någonting som hen visste inte stämde. Hen argumenterar även emot att allmän kurs får samma expertroll som profilkurserna. En stor del av problematiken enligt henom är att den vita majoriteten fortfarande har tolkningsföreträde för andra kulturer, vilket skapar en exotifiering.
-Låt en muslim som är muslim prata om islam, låt en afrikan prata om Afrika, låt en från Mellanöstern prata om Mellanöstern och låt en från förorten prata om förorten.
-Jag gick till rektor och lärare flera gånger och frågade om det var okej att elever på skolan sa n–ordet och sexistiska saker, men inget hände, konstaterar hen och fortsätter berätta att skolans ansträngningar att minska segregeringen inte gjorde någon skillnad i praktiken, att de fortfarande är blinda.
När Ulrika Sandin får frågan om hon blir förvånad av att höra att eleven slutade på grund av skolans problematik och att hen inte blev hörd svarar hon:
-Jag blir inte förvånad när jag hör det. Vår skola är väldigt uppdelad genom kurserna. Det är jättetråkigt att hen inte blev hörd. Det är alltid så när man utmanar normen och det kan vara jobbigt för den som tillhör den förtryckande strukturen att inse det.
Låt andra ta plats
Detta problem är strukturellt och något Röda Korsets skola inte är ensam om att ha. Ulrika Sandin berättar att det finns ett projekt folkhögskolor emellan som heter Inkludera mera vars syfte är att bidra till just det, ett mer inkluderande samhälle.
-Många av oss inser nog att vi behöver gå ett steg till, konstaterar hon.

Den avhoppade eleven anser att en förbättring behöver ske på många olika områden, bland annat vilka som tas in på profilkurserna, men också att det på just profilkurserna är en stark vithetsnorm som skapar hinder för att tänka annorlunda.
-Låt de andra ta plats! Det finns så många andra tunga tjejer, säger hen, det ska inte heller vara okej att prata förminskande om allmän kurs, eftersom det finns många olika anledningar till att folk går där. Och om man har tema ”Förort” till exempel så låt då de som levt och kämpat i förorten prata.
Fotnot: Den avhoppade eleven hade fler exempel på vad hen uppfattade som fel på skolan, men att skriva det skulle kompromissa med hens anonymitet.
