Finkaffet med en alldeles särskild västafrikansk-svensk historia

Andrew Moore, en gång förslavad i USA, senare jordbrukaren som skulle komma att bli mannen bakom upptäckten av stenophylla-kaffebönan i Sierra Leone, något som hade kunnat bli en stor del i Sveriges kaffehistoria. En av Linnés lärlingar, västgötska Adam Afzelius, var botanisten som på brittiska vetenskapsakademins uppdrag ska ha ”hittat” både stenophylla- och libericabönan, bönorna som används till de kaffesorter som idag kallas Sierra Leonekaffe och Liberiakaffe, eller höglandskaffe. Kaffesorter där i alla fall det förra kanske inte riktigt fått det kändisskap det eventuellt förtjänar…?

commonslicens
Sierra Leone – commonslicens

Andrew Moore växte upp i USA som förslavad under 1700-talet, men fick senare frihet och flyttade till Sierra Leone då Storbritannien slutligen bestämde sig för att motarbeta slaveriet och inrättade fristaden Freetown och det de kallade den fria kolonin Sierra Leone, för befriade, tidigare förslavade afrikaner, samt många av dem som rymt livet som förslavade i Väst.

I slutet på 1700-talet kom Linnés tidigare lärling, botanisten Adam Afzelius till Sierra Leone för att utforska kolonins flora och försöka sig på att hitta växtarter att möjligen ta med sig till Storbritannien. Afzelius var utsänd av brittiska vetenskapsakademin och på plats i Sierra Leone träffade han jordbrukaren Andrew Moore. Moore hade hittat några bönor i ett av skogsområdena där han höll på att elda och han lämnade över dessa till den brittiske guvernören i området, som vidare visade bönorna för bland andra Afzelius, som senare fastställde att bönorna var just kaffebönor. Bönan fick namnet ”coffea stenophylla”.

I Afzelius dagboksanteckningar från den 5 februari 1796 skall finnas att läsa;

”Idag blev det upptäckt att kaffe växer vilt bland Sierra Leones berg. Andrew Moore tog i morse med sig några bönor till guvernören, och sade att han hade plockat upp dem från marken medan han höll på att elda kvistar. /…/Vi var alla överens om att det var riktigt kaffe.”

Bara några år tidigare ska Afzelius också ha besökt Liberia och där träffat på den kaffeböna som bär namnet coffea liberica, en böna som han också den – med största sannolikhet – var den första europén att beskriva.

Sverige förbrukar ungefär en procent av allt kaffe i världen, sägs det, och många svenskar vill gärna skryta om vilka finsmakare de är och hur unikt just deras finkaffe är. Som Henrik Bergkvist skriver i SvD, ”…närodlat, skuggodlat, rättvist, småskaligt, helst okänt – och så äkta att man ska kunna berätta för sina vänner att man bara kan nå odlingarna genom att vandra i tre veckor över myggätna våtmarker upp i molnsanka högländer utan elektricitet och annat rinnande vatten än naturens flöde nedför sluttningarna.”

Det är många delar att ta hänsyn till i finkaffets helhet. Rostning, odlingsform, rättvisevillkor, miljö och ekologimärkning, med mera. Men absolut viktigast är givetvis själva kaffebönan.

Kaffebusken finns i flera arter inom det gemensamma släktet coffea. Absolut högst i kurs och utan större konkurrens hittar vi den så kallade arabiska kaffebönan coffea arabica, eller arabicabönan som den ofta kallas i folkmun. Arabican kommer ursprungligen från Etiopien och står för drygt 60 procent av världens kaffemarknad. Flera länder har sin egna variant av arabicabönan och de flesta känner nog igen sorter som java från Indonesien, mundo novo från Brasilien och bourbon från Rwanda.

Kaffebönor - Bild: Pixabay
Kaffebönor – Bild: Pixabay

Men…

I Arabicans skugga finns som sagt också andra arter.
Där finns, förutom redan nämnda liberican och stenophyllan, också robustan från de kongolesiska områdena. Robustan utgör idag ungefär en fjärdedel av världens kaffeodling och är väl den enda kaffebönan som möjligtvis skulle kunna ses som konkurrent till arabican. Över ett bält från öst till väst har man med andra ord hittat några av vad som har sagts, de mest välsmakande kaffebönorna. Tyvärr har inte alla arterna haft lika lyckad odlingshistoria som arabican och robustan, men när det kommer till smaken och historian bakom hur de hittats så är stenophyllans berättelse helt klart lite extra speciell och många av dem som smakat stenophyllan menar att den rent av överträffar arabican.

Genom Afzelius dagboksanteckningar har man kunnat läsa om hur otaliga försök att odla kaffebuskar gjordes på flera håll i Västafrika, i försök att lyckas hitta de ultimata kaffebönorna att odla. Man ville nå samma framgång som man gjort i Östafrika med arabican och runt omkring dåvarande Belgiska Kongo med robustan. Målet var också att hitta en böna som kunde föras med till Storbritannien och odlas där, för att nå ännu större kommersiell framgång. Men Västafrika verkade inte riktigt bjuda på samma förutsättningar för kaffebönor som kontinentens östsida, och nästan ett sekel efter det att stenophyllabönan upptäcktes i Sierra Leone hade succén fortfarande inte infunnit sig och någon västlig kommersiell historia har bönan fortfarande inte bjudit på. Och kanske är det lika bra…

För frågan är om Andrew Moore hade blivit lika välbeställd odlare, som han faktiskt ska ha blivit då bönan bara fanns i begränsad utsträckning… och hade Sierra Leone tjänat något på sin kaffeböna om Linnés lärling eventuellt hade tagit den med sig till Europa och gjort den känd där… och hade folket i Sierra Leone med omnejd, där bönan odlas än idag, kunnat njuta en kopp stenophyllakaffe till skäliga priser om den blivit känd i Europa?

Espresso - Foto: Pixabay
Espresso – Bild: Pixabay

Kanske hittar en sierraleonsk odlare en vacker dag svaret på hur man kan öka odlingsmöjligheterna för stenophyllan därhemma i Sierra Leone och kan utveckla det hela till en strålande affär för just Sierra Leone.

Fram till dess kan en om en vill skryta om att ha druckit unikt finkaffe, med särskild västafrikansk-svensk anknytning, söka sig till Västafrika och leta upp just stenophyllakaffebönan, som bär frukt betydligt senare än andra kaffearter. Tänk att få dricka en kopp aromrikt, välsmakande, sierraleonskt finkaffe – …närodlat, skuggodlat, rättvist, småskaligt och ‘nästintill’ okänt.
Ett kaffe som slår arabican.

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s