Kongokonflikten i din telefon

Har du en mobiltelefon eller en läsplatta? Då har du en del av Kongo där inne, i form av coltan, en sällsynt mineral som nästan bara finns i Kongo-Kinshasa (Demokratiska republiken Kongo). En mineral lika eftertraktad på världsmarknaden som problemskapande på hemmaplan.

Det ser ungefär ut som under Guldruschen under sent 1800-tal. Arbetare som gräver med bara händerna, eller med enkla spadar och hackor för att sen bära iväg med fynden i gamla rissäckar. Att arbeta med coltanutvinning i Kongo är farligt, hårt och tungt och dagslönen ligger på ungefär 35 kronor. Sju kilo av denna eftertraktade mineral är å andra sidan värt 18 000 kronor på världsmarknaden. Så även om de som sliter på de dammiga bergen i Kongo får mat för dagen tack vare arbetet hamnar vinsten någon annanstans. En FN-rapport från 2001 slår fast att coltanpengarna är en av drivkrafterna bakom det blodiga och långdragna inbördeskriget.

Foto: MONUSCO Photos
Coltangruvan vid Luwow, en av få konfliktfria gruvor. Foto: MONUSCO Photos

Åttio procent av världens coltanfyndigheter finns i Kongo. Det är inte första gången Kongo välsignats med exakt den råvara den globala kapitalismen behöver. Välsignats och därefter plågats, kanske man ska säga.

Först var det slavar och elfenben, därefter gummi. Gummidäcket uppfanns i slutet av 1800-talet och det kostade halva befolkningen livet. Belgiske kung Leopold II ägde nämligen Kongo vid denna tid och han krävde att folk skulle betala skatt i form av gummi. Klarade de inte av att betala den fastställda kvoten blev de våldtagna, fick sina händer avskurna eller sköts.

Därefter hämtades koppar, zink och tenn i Kongo. Samt diamanterna, så klart.

Atombomber och kärnkraft kräver uran – det hittades i Kongo. Atombomben som släpptes över Hiroshima bestod av uran som hämtats från en gruva vid Shinkolobwe. Och under kalla kriget, som följde därpå, behövdes kobolt för att tillverka missiler. Det finns på endast två platser i världen – Kongo och Ryssland. Och i dag är det alltså coltan som står för välsignelsen – eller plågan.

USA instiftade 2010 en lag som syftade till att stoppa handeln med blodsmineraler från Kongo, det vill säga mineraler som finansierar och håller i gång kriget. Amerikanska företag har numera skyldighet att redovisa om de använder sådana mineraler i sina produkter.

Foto:
Coltanutvinning i Kongo-Kinshasa. Bild: Youtube, commonslicens.

För krigsherrarna är det dock enkelt att få ut coltanet på världsmarknaden. Det smugglas helt enkelt till Rwanda och Uganda, där det märks om och därmed blir omöjligt att spåra. Ett faktum som den avlidne Apple-grundaren Steve Jobs var medveten om. På frågan om Iphones tillverkas i enlighet med den nya amerikanska lagen svarade han:

– Vi kräver av alla våra leverantörer att de skriftligen intygar att de använder konfliktfria mineraler. Men ärligt talat finns det inget sätt för dem att vara säkra. Tills någon uppfinner ett sätt att kemiskt spåra mineraler till gruvan där de har utvunnits, är det ett mycket svårt problem.

I februari 2015 sade Apple till FN att företaget ”är fortsatt fokuserade på att driva den ekonomiska utvecklingen och skapa möjligheter för att kunna utvinna konfliktfria mineraler från Kongo-Kinshasa och närliggande länder. Apple säger också att alla deras underleverantörer måste följa deras uppförandekod, alla arbetare ska behandlas med värdighet och respekt.

Apple säger sig vara medvetna om problemen konfliktmineralerna skapat I Kongo och att de är fortsatt fokuserade på att bara använda konfliktfria mineraler i sina produkter.

Apples Iphone. Foto: Blefort
Apples Iphone. Foto: Blefort, commonslicens

– Det enklaste vore att bara använda komponenter som inte utvunnits från Centralafrika eller är verifierat konfliktfria. Men detta löser inte situationen på plats. Därför har vi arbetat för att fler gruvor i området ska verifieras som konfliktfria så att fler människor kan få en försörjning, med bättre och bättre villkor, säger en talesperson.

Även Samsung erkänner att de använder coltan som utvunnits i Kongo. Företaget säger dock att de inser allvaret med brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöringsproblemen som omger mineralutvinningen i Kongo. De säger sig stödja förbudet mot användningen av konfliktmineraler.

– Vi förstår det moraliska och etiska ansvaret vi som en global tillverkare har, både gentemot våra konsumenter men också mot samhället i stort. Vi fortsätter engagemanget för att på ett ansvarsfullt sätt ta fram konfliktfria produkter, säger företagets talesperson.

Det finns dock gruvor i Kongo som anses vara konfliktfria och som inte längre kontrolleras av krigsherrar. Gruvan vid Luwow är en av dem. Två tredjedelar av landets gruvor anses numera konfliktfria, även om de alla tidigare producerat konfliktmineraler. Luwow-gruvan kontrollerades tidigare av en rebellgrupp men styrs nu av ett arbetskooperativ.

 

VAD ÄR COLTAN?

  • I coltan finns grundämnet tantal som har en mycket hög smältpunkt och används till superlegeringar inom raketindustrin och kondensatorer till elektroniska produkter som bland annat mobiltelefoner, datorer, läsplattor, digitalkameror, hörapparater, pacemakers, proteser samt spelkonsoler som Playstation och Nintendo.
  • Försäljningen av coltan till multinationella företag anses av många finansiera och hålla i gång inbördeskriget i Kongo.
  • Utvinningen förorenar vattendrag, skövlar regnskog och leder till utrotning av jordens sista bergsgorillor.
Helena Svensson
Helena Svensson