Hösten närmar sig med stormsteg och för Kongo-Kinshasa innebär det presidentval. Det är i alla fall vad konstitutionen säger, och likaså vad stora delar av befolkningen hoppas på.

Joseph Kabila har varit president i landet sedan år 2001, då han övertog makten från sin pappa som mördades. Kabilas andra mandat går ut i slutet av året och eftersom den kongolesiska konstitutionen endast tillåter två presidentmandatperioder är det således meningen att det vid den tidpunkten ska hållas val i landet. Dock råder det stort tvivel om att Kabila faktiskt kommer att stiga av den politiska tronen när det är dags, då presidenten tidigare har gjort flera försök att skjuta upp valet. Bland annat har han lagt fram ett förslag om en ny folkräkning innan valet, något som beräknas ta flera år att utföra.

Den politiska oppositionen och oro inför vad som komma skall

Folkets misstro mot Kabila och ovissheten om han kommer att följa de konstitutionella reglerna eller ej har resulterat i att oroligheter har brutit ut runt om i landet, framförallt i form av protester mot den sittande regeringen. Människor har arresterats och i vissa fall dödats i de upplopp som har ägt rum. Trots försök av regeringen att tysta den politiska oppositionen har olika aktörer från civilsamhället lyckats koordinera sig, och ett flertal gånger under året har en koalition av oppositionspartier, civilsamhällesorganisationer och människorättsaktivister ordnat konferenser för att kunna sammanfoga sitt arbete. Deras insatser har bland annat resulterat i ett öppet brev till Kabila beträffande hans avgång. I brevet påpekar de hur hans politik har bidragit både till den negativa våldsspiralen i landet och en försvagning av yttrandefriheten, refererat till de byar som har ockuperats av armén där människor har arresterats för deras politiska ståndpunkt. I brevet varnas Kabila också gällande hans potentiella förlängande av presidentposten, och de understryker att ett tredje mandat kommer att dömas som en ’konstitutionell statskupp’. Oppositionen ställer även vissa andra krav gällande Kabilas politik, exempelvis att han ska släppa de politiska fångar som sitter arresterade, många av dem utan att ha fått en juridisk dom. Det senaste mötet mellan oppositionspartierna ägde rum i början av juni, då ett tiotal representanter från de olika grupperna samlades i Bryssel för att fortsatt diskutera Kabilas avgång. Sammankomsten initierades av Étienne Tshisekedi, ledare och en av grundarna för det politiska partiet U.D.P.S. (L’Union pour la Démocratie et le Progrès Social). Tshisekedi är ett välkänt namn i DR Kongo då han bland annat har varit premiärminister i landet.

Ett annat namn som har funnits på mångas läppar under året är Moïse Katumbi, en välkänd kongolesisk affärsman. Katumbi utropade i maj månad att han kommer att kandidera i presidentvalet, och han utgjorde således det största hotet mot Joseph Kabilas maktposition. Katumbi har speciellt haft stort stöd i Kongo-Kinshasas andra största stad, Lumumbashi, till stor del på grund av det utvecklingsarbete han har gjort i regionen. Katumbi har, förutom mycket pengar, också ett stort kontaktnätverk – något som historiskt sett har varit centralt för kongolesiska politiker och deras förmåga att vinna mark. Han har även varit en nyckelspelare i det expanderande samarbetet mellan de olika oppositionspartierna, vilket tidigare har varit en svår utmaning kantad av konflikter och svartmålning mellan de olika parterna.

På grund av Katumbis politiska delaktighet blev han under våren stämplad som en ’fiende till staten’, och regeringen har bland annat anklagat honom för att ha rekryterat legosoldater till sitt nätverk. Katumbi själv menar på att regeringen vill hitta en anledning att arrestera honom så att han inte kan vara aktiv i det kommande valet. Vare sig detta är sant eller inte dömdes han i juni till tre års fängelse för bedrägeri gällande ett fastighetsköp. Katumbi själv befann sig vid tidpunkten för domen i London, där han har sökt medicinsk vård, och han dömdes alltså i sin frånvaro. Domen omöjliggör Katumbis tänkta valkampanj, samt hans politiska aktivitet under de närmsta åren.

Betydelsen av det kommande valet

Trots att det endast återstår ett halvår till Kabilas mandat går ut har ännu inget datum blivit satt för ett nytt presidentval. Kabila och hans närmsta anhängare hävdar dock att han avser att hålla fria och fredliga val, men att vissa logistiska och ekonomiska frågor måste lösas först. Det senaste uttalandet av den politiska staben gjordes av partiets sekreterare i början av månaden. Han underströk då att det krävs mer organisering för att kunna hålla ett presidentval, och att det därför är högst osannolikt att det sker under detta året.

Sedan DR Kongos självständighet 1960 har landet aldrig genomgått en fredlig demokratisk övergång och de fåtal val som har hållits har knappast kunnat definieras som varken fria eller rättvisa. Följaktligen har lokalbefolkningen i Kongo lagt stort hopp om årets val och håller fortfarande andan i väntan på ett officiellt uttalande från presidenten med mer detaljer kring den kommande processen. Oroliga röster har hörts från civila som pekar på den stora risken för en ny kaosartad situation som landet kan slungas in i om Kabila väljer att dementera valet.