Tekno Miles till Göteborg

Duromaster Tekno Miles är ute på sommarturné i Europa och har alldeles nyligen varit i Stockholm och Köpenhamn. På fredag gästar han Göteborg.

13754160_10153739210843148_1069124912736477394_nDen nigerianska sångaren och musikern Tekno Miles, också kallad bara Tekno, började sin musikaliska bana tidigt i livet. Som åttaåring skolades han i musik och skrevs in på en musikskola där han lärde sig bemästra både piano och gitarr. Idag är han en framstående artist inom afrobeat och brukar kallas Nigerias Chris Brown på grund av sina musikaliska färdigheter inom sång och dans.

Tekno släppte sin första singel ”Holiday”, som gästades av Davido, 2013. Året därpå nominerades han i kategorin ”Årets bästa nykomling” vid Nigeria Entertainment Awards efter att bland annat ha släppt singlarna ”Dance” och ”Anything”. 2015 kom Teknos hittills största hit ”Duro”, låten som lät honom erövra ny mark i musikbranschen och nå ut till en ännu bredare publik. Hans senaste singel ”Pana” hade videorelease för bara några dagar sedan.

På fredag (2 september) spelar Tekno i Göteborg, på Stallmästaregatan 6. Som arrangörer för eventet står Chiben Entertainment, Solid Musik Entertainment, Master Mix Entertainment och Fav Entertainment. DJ:s för kvällen är DJ LV, DJ Master Mix, DJ Culture och DJ Myke Major och som förband står Slim Prince, Miss Linnie och brittiska UMG Crew. Kvällens värd är Mc Ali från England.

Biljett kan betalas vid entrén.
Mer information hittar du på eventsidan.

Tekno-fakta:
Artistnamn: Tekno Miles (el bara Tekno)
Namn: Augustine Miles Kelechi
Födelseort: Bauchi, Nigeria
Född: 17 december 1992
Yrke: Singer/songwriter, dansare
Skivbolag: Made Men Music Group

Huvudbild: Skärmavbild, Youtubelicens

Kiqi Dumbuya
Kiqi Dumbuya

Jeffrey Ige är redo för Paralympics i Rio

Han är ett av Sveriges medaljhopp inför Paralympics i Rio (7-18 september) och en stor förebild och inspiration för många afrosvenskar, men kanske framförallt en stor idrottsidol för många barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Jag pratar om kulstötaren Jeffrey Ige. Den reslige mannen med riktigt bra tryck på sin kula, som en gång i tiden var en blyg liten pojke som lätt blev nervös och drabbades av prestationsångest vid offentliga framträdanden.

Jeffrey Ige tog silver i kula under Paralympics i London 2012 och nu återvänder han till de stora spelen och givetvis finns förhoppningar och ett mål om en guldmedalj. Men Jeffrey är noga med att tala om att oavsett hur det går så kommer han ta med sig den här upplevelsen för resten av sitt liv. Att vara en av deltagarna i världens tredje största tävling är en rätt unik sak att få uppleva.

I helgen som gick var Jeffrey med i friidrotts-SM i Sollentuna, som en form av genrep inför Paralympics, dit han reser på tisdag. Och om en timme gästar Jeffrey dessutom SVT:s TV-soffa.

Afropé har fått en exklusiv intervju med Jeffrey.

Hej Jeffrey!

Kulstötare Jeffrey Ige - Foto: Privat
Kulstötare Jeffrey Ige vid IPC-EM i Italien – Foto: Privat

Nu är det nära. Den 7 september går startskottet för årets Paralympics och där tävlar du så klart i kula. Du går in i tävlingen den 10 september, känner du dig redo?

– Jag det tycker jag, även om det har varit lite upp och ner med träningen. Det har varit saker som stört min träning lite under sommaren. Men jag tycker ändå att formen börjar närma sig. Det ska bli väldigt kul att åka iväg och uppleva det igen och få visa vad jag går för.

För dem som inte vet så har du en form av utvecklingsstörning, går det att beskriva på vilket sätt du märker av den i din vardag och i ditt idrottsliga utövande?

– Den påverkar mitt liv och allt jag gör ganska mycket. Jag har inlärningssvårigheter och det tar lång tid för mig att lära mig nya saker. När jag till exempel ska lära mig någon ny teknisk grej så tar det extra lång tid för mig och kunna lära in det och få det att sätta sig. Det är stressande och jobbigt mentalt, att man måste lägga så mycket tid på saker som kan kännas små. Det är mina största svårigheter.

– Att komma ihåg saker är svårt. Som i kulstötningen – Jag behöver vrida in min högerfot när jag kommer in i mitten inför ett utkast, det är för att få rätt förspänning mellan överkroppen och underkroppen. Det är något som har varit en svårighet för mig och jag kan missa det ibland och det påverkar resultatet väldigt mycket.

Om du jämför känslan inför Paralympics i London 2012 med känslan du har nu, som återvändande deltagare. Känns det annorlunda?

– Ja men det är klart det gör. London var ju mina första spel och nu har jag ju erfarenheten att jag fått uppleva det tidigare och kan känna ett helt annat lugn. Just nu känns det så i alla fall, men sedan vet jag ju inte hur det kommer vara när vi väl kommer dit.

I London tog du silver och ärades sedan med 2013 års Sportspegelpris på Idrottsgalan. Det känns som att du var i ditt livs form under förra Paralympics. Hur har det här året sett ut hittills?

– Det har ju varit lite upp och ner. Min tränare blev dålig och jag fått träna mycket på egen hand. Men jag har haft ett par bra tävlingar och vet att kapaciteten finns där och det gäller bara att få ut den. Jag har kört mina övningar på gymmet och det känns bra och nu hoppas jag bara att det kommer stämma den 10:e september också.

Jag vet att du egentligen var redo för tävlan i Paralympics redan 2004, men då hände något som ställde till det för dig och alla uttagna med utvecklingsstörning för en bra tid framåt. Vad var det som hände?

– Det uppdagades plötsligt att det spanska basketlaget som tävlat under Paralympics 2000 i Sydney hade fuskat. Det visade sig att de haft ett lag där tio av deras tolv spelare var utan utvecklingsstörning, alltså med full funktionsförmåga, och flera av dem sades till och med spela i höga divisioner inom vanliga ligan till vardags. De hade varit helt outstandning under mästerskapet och utklassat alla. Det var bland annat på grund av en journalist som gjorde ett reportage om laget efter tävlingarna och som grävt fram information som fusket upptäcktes. Detta ledde till att IPC stängde av alla tävlande med utvecklingsstörning och vi togs bort från alla Paralympicstävlan. De kände att de inte kunde vara säkra på vilka som har eller inte har en utvecklingsstörning.

– Inför Paralympics i Bejing 2008 arbetade IPC hårt med att komma tillrätta med problemet kring tävlande med utvecklingsstörning, men de kunde fortfarande inte garantera oss att få delta. Vi tränade till nära inpå den tävlingen innan vi fick veta att vi återigen inte skulle få vara med. Då tappade jag lusten lite faktiskt. Luften gick liksom nästan ur mig. Men till slut lyckades de ta fram fullt fungerande tester och ett system för att kunna klassificera huruvida en person har en utvecklingsstörning eller inte. Så från och med 2012 är vi godkända att vara med igen. Då började de med tre grenar inom friidrotten, kula, 1 500 meter och längdhopp. I år har de lagt till 400 meter också.

Jeffrey Ige under prisutdelningen vid IPC-EM i Swansea 2014 - Skärmavbild: Youtubelicens
Jeffrey Ige under prisutdelningen vid IPC-EM i Swansea 2014 – Skärmavbild: Youtubelicens

Skönt att det löste sig till slut, men trist att du missade tävlingsmöjligheterna under två Paralympics. Men du tävlade i andra mästerskap och hade fina framgångar under tiden eller hur?

– Jag kommer knappt ihåg hur många tävlingar vi haft. Men när vi var avstängda så startade INAS något som heter Global Games och där tog jag faktiskt min första medalj, ett silver. Sedan dess har jag tagit medalj på alla mästerskap efter det fram till VM 2015, då jag missade pallplats för första gången. I år har jag tagit två brons nu i början på sommaren. Först under IPC-EM i Italien, i juni och under Inas-EM i Turkiet.

Hur upptäckte du din fallenhet för kulstötning från första början?

– Det började i lågstadiet när jag fick testa det första gången, under Ungdomsspelen på Kristineberg, där olika skolor från Stockholm tävlar mot varandra. Jag körde 60 meter och höjdhopp först. Men sedan började jag testa kula och det gick bra och jag tyckte det var kul. På högstadiet hade man sedan samma tävlingar, men då även nationellt och jag var med och tävlade och då upptäcktes jag av scouter från ett Idrottsgymnasium i Bollnäs. Inför gymnasiet valde jag sedan att söka dit och kom in. Så på den vägen är det.

Men vägen till att klara av att tävla i stora sammanhang har inte varit så lätt har jag förstått. Du tampades länge med nervositet vid tävlingar som hindrade dig från att prestera ditt bästa. Vill du berätta lite om det och hur du kom till rätta med det?

– Ja det har varit lite svårt, jag har lätt spänt mig när jag ska möta andra tävlande som är på min nivå eller bättre och då inte kunnat få ut min maximala kapacitet och saker har inte funkat som jag velat. Jag har känt mig dålig och ganska värdelös i perioder. Men 2010 började jag jobba med en tävlingspsykolog som hjälper mig jättemycket med alla de bitar som skapar stress och nervositet hos mig inför tävlingar. Så jag har kunnat vända det hela och få till bra resultat.

Wow! Vilken resa du har gjort. Du är givetvis en stor förebild för många ungdomar runt om vårt land, inte minst för ungdomar som kanske bär på en funktionsnedsättning, men också för många afrosvenskar. Känner du dig som en förebild och en idol?

– Ja det är som jag brukar säga, jag är jätteglad för det och jag försöker visa upp mig och vara en positiv förebild för dem. Att folk kommer fram och känner igen mig är verkligen ett kvitto på att jag gör något bra och det värmer jättemycket och är verkligen jätteroligt. Jag försöker göra så gott jag kan och är jättestolt över mig själv att jag tagit mig så här långt. Jag brukade vara väldigt blyg och tillbakadragen, så för 10 – 15 år sedan hade jag aldrig varit där jag är idag, varken som människa eller idrottare. Och främst har jag idrotten att tacka för den personlighet jag har idag. Jag känner mig stolt.

Och det ska du verkligen göra.

Förutom ditt idrottsliga engagemang så är du också stort engagerad i sociala medier i frågor som gäller afrosvenskar och afrofobi, samt funkofobi. Du har bland annat skrivet ett väl delat och hyllat inlägg på Facebook där du bemötte frågan om hur vi människor uttrycker oss, om och till varandra. Hur vi många gånger använder oss av ord och uttryck i ren ilska och frustration, som faktiskt är väldigt funkofobiska och nedsättande mot personer med till exempel en utvecklingsstörning. Vad var det som fick dig att skriva det där inlägget?

– Jag gjorde det i ren frustration faktiskt. Jag har varit med i flera antirasistiska grupper på Facebook där man förväntar sig att folk ska vara toleranta och förstående. Men människor bär på så mycket fördomar. Alla gör det. Jag kände att jag behövde skriva av mig. För trots att man kanske själv vet hur det är att vara utsatt så har man ändå fördomar mot andra grupper i samhället. Till och med personer med funktionsnedsättningar uttrycker sig funkofobiskt, men tror själva att de inte har fördomar eller bär på rasism, men så är det ju inte. Det är så långt ifrån sanningen man kan komma.

När det gäller afrofobi och funkofobi så är ju du faktiskt dubbelt i riskzonen för just utsatthet och diskriminering. Är det något du märker av och tänker på?

– Jag hoppas ju att jag inte behandlas annorlunda än vad en utan mina svårigheter gör. Men man märker ju det i samhället att man behandlas olika utifrån hur man ser ut och vad man har för förutsättningar. Till exempel så tycker jag inte att Paralympics alls ges den uppmärksamhet det förtjänar och folk förstår inte riktigt hur mycket jobb vi tävlande lägger ner på vår idrott. Precis som de som tävlar i OS. I många länder kan paralympicsidrottarna leva på sin idrott, det kan jag inte göra här. Det är ändå det tredje största idrottsevenemanget i världen efter OS och fotbolls-VM för herrar och ändå vet folk förhållandevis lite om det och om funktionsnedsättningar över lag. Det finns otroligt mycket fördomar mot oss med funktionsnedsättningar. Men jag har varit förhållandevis skyddad, har gått i särskola och fått mycket stöttning och hjälp. Framförallt min mamma har varit ett jättestöd i de svårigheter som kommit och det har nog gjort att jag känt mig väldigt trygg trots allt.

– Sedan finns det självklart händelser där jag själv inte vet om det handlat om afrofobi eller rasism, men där jag börjat fundera på om det är profilering jag utsatts för. Situationer där polisen stoppat mig efter att något brott skett i närheten till där jag råkar befinna mig.

– Men som sagt, min mamma har fungerat som min enda förälder och gjort allt för mig och det har kanske gjort mig lite väl fäst vid min mamma. Kanske nästan lite mammig om man kan säga så. Inte så självständig som jag kanske skulle behöva vara.

– Min pappa var inte med i bilden på 24 år. Han kommer ursprungligen från Nigeria, men bodde här när jag var liten. Av olika anledningar försvann han sedan under en längre tid och vi hörde inte av honom på länge. Jag började själv undra om han till och med var död. Det var har inte, utan hittade oss igen och nu finns han i mitt liv. Han bor i Nigeria, men kom tillbaka till Sverige 2012 och bodde här ett par år, så vi hann lära känna varandra på nytt igen. Vilket känns väldigt skönt.

Trots allt är du idag en framstående idrottsman. Det är stort Jeffrey. Vi kan inte annat än att hålla alla tummar vi har och heja hela vägen, och hoppas att det räcker ända fram till ett Paralympics-guld. Stort lycka till nu och tack för att vi fick sno åt oss lite tid i dit fullspäckade schema!

– Tack!

FAKTA/INFO:

Namn: Jeffrey Ige
Ålder: Snart 33 år
Bosatt i: Stockholm
Familj: Mamma, pappa och fyra systrar
Idrottsgren: Kula
Idrottsklubb: Huddinge AIS
Aktuellt: Tävlar i Paralympics i Rio 2016. Tävlingsdag, 10 september.
Besöker SVT 29 augusti, ca 9.15 – 9.30.

Paralympics: Världens största idrottstävling för människor med funktionsnedsättning. Deras motsvarighet till OS.
IPC: Det globalt styrande organet inom paralympiska rörelsen (International Paralympic Committee).
Inas: Internationella föreningen för paralympiska idrottare med utvecklingsstörning.

 

Kiqi Dumbuya Minteh
Kiqi Dumbuya Minteh

Klubb Reload bjöd på releasefest för sLim Princes "Topp Ikväll" under sin premiäröppning

Detta bildspel kräver JavaScript.

Under lördagskvällen och natten slogs det på stort inom Göteborgs afrosvenska musikcommunity. Nya klubben Reload hade premiär och samtidigt hostade klubben releasefesten för sLim Princes senaste hit ”Topp Ikväll”. Afropé var där och kände på temperaturen.

20160828_013708
sLim Prince – Foto: Afropé

När Afropé kommer in på Klubb Reload är sångaren sLim Prince redan i full gång uppe på scenen och dansgolvet nedanför är helt fyllt av folk som både dansar och sjunger loss till hans musik. Det är ingen tvekan om att sLim Prince är en artist som bjuder på sig själv och att hans musik definitivt bjuder upp till skön dans.

För er som inte känner till honom sedan innan, så är sångaren sLim Prince svensk-nigerianska Prince Alalu. Han flyttade till Göteborg 2008 och efter att ha stått på scen med bland andra Kapten Röd, Kaliffa och Hoffmaestros Jens Malmlöf tog hans musikkarriär snabbt fart.

Prince är från Jinjah Republic och en del av Big City Records och för två år sedan släppte han tillsammans med Jeremiah ”Come & Take”. Han har tidigare släppt sin musik på engelska, men nu kommer hans första låt på svenska. ”Topp Ikväll” handlar om glädje, fest och att inte tänka på vardagen, utan bara släppa loss när arbetsveckan är över. En riktig ”happysong” med sköna vibes. Lyssna på sLim Prince på Spotify.

Nya ”Klubb Reload” på Jazzhuset

Klubb Reload är Göteborgs nya klubb för alla som älskar hiphop, afrobeats, RnB och dancehall. Här varvas musikstilarna på två olika dansgolv och under premiärkvällen fanns tre olika DJ:s på plats för att bjuda gästerna på de allra tyngsta och senaste beatsen.

DJ Demba - Foto: Afropé | Kiqi Dumbuya
DJ Demba – Foto: Afropé | Kiqi Dumbuya

Bakom klubben står två välkända DJ:s, DJ LV och Brian London. DJ LV, med rötter i Nigeria, har under många år arrangerat stora klubbar och konserter i Göteborg. Nyligen var DJ LV Timayas officiella tour DJ och han var den som först introducerade afrobeats och azonto i Göteborg. Brian London har sina rötter i Jamaica, men växte upp i London. Han har turnerat runt om Europa och är medlem av Göteborgsbaserade Rough Lynx Sound.

Som tredje DJ denna kväll fanns DJ Demba på plats. DJ Demba sägs vara ett framtidslöfte i branschen och har, trots att han är relativt ny, redan gjort sig ett namn i Göteborg.

I början av Reloads premiärkväll är det ganska lugnt inne på klubben, men allteftersom timmarna går fylls dansgolven upp och även om det går att diskutera huruvida det går att definiera Göteborgssommarvädret som varmt, så känner man definitivt av värme inne på klubb Reload och grymma beats avlöser varandra. Här finns DJ:s som vet vad gästerna vill höra. Så om du gillar de musikgenres klubb Reload bjuder på så är det absolut en klubb som är värd ett besök frampå småtimmarna. Räkna med blandad ålder bland gästerna. Åldersgränsen är 20 år, men åldersspannet på klubben denna kväll var upp till 40+. Klubb Reload kör en lördag i månaden på Jazzhuset.

 

Kiqi Dumbuya Minteh
Kiqi Dumbuya Minteh

Vad tar jag med från Benin?

Det var med tungt hjärta jag lämnade hemlandet för ungefär en vecka sedan. Mina 45 dagar med familjen var över och det var dags för mig att återvända hem till Stockholm.

Inför resan fick ni ta del av mina tankar och förberedelser. Nu, sex veckor senare undrar ni säkert vad jag tar med tillbaka till Sverige. Efter många observationer och funderingar vill jag uppmärksamma en grundläggande drivkraft i det beninska vardagslivet.

Livet i Benin genomsyras av trosuppfattningar. Jag påmindes snabbt om att individen, före allt annat i livet, är en religiös och andlig varelse. Som muslim är dagens första åtagande att tacka gud, för att därefter ta sig an sina jordiska uppgifter. Mitt praktiserande av islam har blivit sämre med åren och är just nu utsuddat från mitt liv. Jag är inte stolt över det faktumet, och att leva så nära religionen i ett par veckor har väckt många frågor kring varför jag som muslimsk kvinna inte sätter Allah förre allt annat i livet. Jag menar, i Cotonou blev det så vanligt för mig att säga Insha’Allah, Hamdulillah och Ameen. För om jag inte använde det i mina meningar, fanns det alltid nån bredvid som påminde mig eller fyllde i det åt mig. Det går inte att missa att Benin är ett mångreligiöst, praktiserande och andligt, medvetet land.

20160706_102109
Foto: Privat

Efter mina upplevelser kan jag inte undgå att undra om bristen av praktiserande muslimer i min krets påverkat min tro. Kan jag återskapa relationen till Allah utan inverkan av andra praktiserande? Å andra sidan undrar jag om en individs praktiserande styrs av gruppen? Måste jag inte själv ha övertygelsen och viljan att följa profeten Muhammed(frid vare över honom)? Ett av de svar jag kommit fram till är att jag i Sverige (tyvärr) lärt mig att inte behöva religionen. Jag har vuxit upp att bli en autonom varelse, med makten i mina händer. När mitt ursprung finns i att underkasta sig Gud. Jag har låtit mig påverkas av antireligionen i Sverige. Jag har sugits in i ett modernt, sekulariserat Sverige och är en produkt av det. Jag är vad många kallar ”lyckad integration”.

Jag är egentligen ett exempel på mellanförskapet, ett exempel på hur det är att leva i två världar och brottas med att kombinera dessa. Det är inte enkelt, men det är det liv jag tilldelats.

Jag är svensk-beninier. Med allt vad det innebär.

Relaterat:
Del 1 från min resa.
Del 2 från min resa.

Rokibath Alassane
Rokibath Alassane

Medarbetare sökes till Afropé

Under drygt fyra år har vi drivit denna webbtidning med större framgångar än vi någonsin vågat hoppas på. Vi söker nu ännu fler medarbetare! Tycker du om att skriva? Är du journalist, journaliststudent eller är duktig på att skriva ändå? Eller känner du någon som du tror skulle passa in, tipsa gärna den personen!

Det vi specifikt söker är följande:

  • Vi söker någon som är intresserad av att söka information om afropeérs situation runt om i Europa och världen och rapportera om detta.
  • Vi söker en mängd skribenter som vill nyhetsrapportera från alla delar och länder i Afrika och även gällande afrosvenska frågor här i Sverige och afropeiska frågor. Kvalifikation: Att kunna söka fakta, ha god källkritik och sammanställa artiklar med kort varsel. Vi ser gärna sökanden med intresse eller koppling för andra länder än de som redan representeras på Afropé.
  • En mängd skribenter med särskild kunskap för ett eller flera länder i Afrika, både aktuella händelser och andra viktiga händelser som är viktiga att rapportera om. Vi ser även här gärna sökanden med intresse eller koppling till andra länder i diasporan än de som redan representeras på Afropé.
  • Vi söker även ett antal skribenter som besitter särskilda kunskaper inom ett specifikt ämne, såsom sport, musik, historia, vetenskap, afrikanskt mode, religion, litteratur, film, kvinnofrågor etc.
  • Vi söker ett flertal bra debattörer.
  • Ett antal duktiga fotografer som kan fota event, personer vi intervjuar och eventuellt andra aktuella händelser.
  • Vi söker även ett mindre antal redaktörer, men vi vill först se hur samarbetet fungerar som skribent under en period, innan beslut om redaktörer fattas.
  • Vi ser gärna afrosvenskar/afropeer som sökanden, även om alla som har något att tillföra är välkomna med sin ansökan.

Kvalifikationer för samtliga tjänster:

Medarbetare sökes

Språkkunskaper: God svenska. Att du har engagemang för det du skriver om. Att du kan hålla deadlines efter ett förutbestämt schema. Du bör ha en god samarbetsförmåga, men också kunna arbeta självständigt, samt att det är viktigt med en god kommunikation med redaktörerna. Det spelar ingen roll var du är bosatt, men en fungerande internetuppkoppling och ett Facebookkonto (vi sköter all intern kommunikation både på individnivå och gruppnivå via Facebook. Kontot behöver dock inte vara aktivt i andra sammanhang) är ett krav.

Information: Alla våra tjänster är helt ideella, vilket innebär att ingen av oss i dagsläget får betalt för vårt arbete på tidningen. Vi hjälper självklart till med stöd, artikeltips och annat för att du ska komma igång. Vi arbetar idag helt ideellt på tidningen som är en registrerad webbtidning. Som fast skribent kommer du att få ett eller två datum/månad (enligt överenskommelse) där dina artiklar ska publiceras. Du får en egen bildbyline, möjlighet till god kommunikation med den övriga redaktionen, samt en valfri presentation på vår redaktionssida. Du får också en skriftlig utmärkelse varje år för ditt ideella arbete på tidningen. Vi kan garantera att du kommer att utveckla ditt skrivande och få feedback på hur du ska bli en ännu bättre skribent om du arbetar för oss. TIPS: Titta gärna runt på tidningen för att får en överblick på hur våra artiklar är upplagda.

Ansökan: Intresseansökan eller frågor mailas till info@afrope.se. Innan du sänder en ansökan bör du läsa igenom vad vi står för och vår målsättning. Det kan du läsa HÄR! Ansökan bör innehålla information om dig själv och dina kvalifikationer, skriv gärna i ämnesraden vilken av tjänsterna du är intresserad av.

Start: Enligt överenskommelse.

Mer information om oss som redan arbetar på tidningen kan du finna HÄR!

Även om du inte tror att något av våra eftersökta uppdrag är något för dig, så får du gärna sprida detta i dina kanaler för att vi ska hitta så duktiga personer till tidningen som det bara är möjligt! Om du har någon egen idé om ett ämne du har mycket kunskap om och som du tycker passar med vår inriktning, så tveka inte att kontakta oss för att ge tips om din idé! Om du eller någon du känner, inte vill bli fast skribent, men gärna skriva en gästartikel/frilansa någon gång ibland, så tveka inte att skicka den till oss för genomgång:info@afrope.se. Välkommen med din ansökan eller förfrågan.

Barnteater med Kebba Sonko Landing

Lördagen den 27 augusti klockan 11.00-18.00 kommer Kebba Sonko Landing till Kafé Klavér i Stockholm för att fånga barnens intresse.

Skärmdump från eventets Facebooksida
Skärmdump från eventets Facebooksida

Ta del av informationen som kan hittas på eventets Facebooksida:

”Ta med barnen på lekfullt väst-afrikansk teater med Club Sofanyama! Sagoberättaren Kebba Sonko Landing från Gambia bjuder på en interaktiv föreställning där den västafrikanska kulturen kommer till uttryck i form av trummor, lek sång och dans!

N´Denian Kebba Landing Sonko är en mångsysslare. Han är författare, berättare, musiker
och danslärare. Han spelar afrikanska trummor och leder pedagogiska lekar för barn och
vuxna. Det är därför han ibland kallas för den lekande författaren.
Kebba har med sin humor ett fantastiskt sätt att fånga barns intresse. Läs mer om Kebba här: http://www.kebbasonko.se/

Kafé Klavér
Kl 11.00 och 14.00
80 kr i inträde

*Sofanyama Kunda är en plattform för musik, kultur och konst i Kembujeh, Gambia med fokus på ungdomar. Vi driver en studio i staden Brikama och planerar att bygga ett kulturcenter för att kunna skapa ett forum för ungdomar att utvecklas konstnärligt, skapa framtidstro och försörjningsmöjligheter. Läs mer om oss här: www.sofanyamakunda.org/

HÄR kan du finna mer information på Facebook.

Fatou Touray

En ursäkt räcker inte för ett folkmord i Namibia, Tyskland

Tyskland gick i juni i år med på att erkänna och be om ursäkt för det folkmord som utfördes i Namibia på folkgrupperna Herero- och Nama under Tysklands kolonisering av Namibia mellan åren 1884 och 1915.

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Den systematiska utrensning som skedde var för att försöka kväva upproret och motståndsrörelsen mot den tyska kolonialmakten. Mellan åren 1904 och 1908 beräknas cirka 100 000 från folkgruppen Herero och 10 000 från folkgruppen Nama ha dödats av tyska grupper. Namibier dödades systematiskt i koncentrationsläger samtidigt som kvinnorna i lägren tvingades gräva upp skallar av döda som man sedan skickade till Tyskland för att undersökas av forskare.

Även om Tyskland nu officiellt ska be om ursäkt efter ett drygt århundrade av tystnad, har man ännu inte meddelat när det officiella erkännandet kommer att ske. Namibia tillsammans med Tyskland ska försöka fastställa villkoren för ursäkten och erkännandet. En av frågorna som ännu inte utretts är hur kompensationen för den enorma förlust Namibia har lidit av folkmordet, ska se ut. Tyskland har dock tagit avstånd från frågan om kompensation och menar att det utvecklingsbistånd som Namibia mottagit av Tyskland sedan frigörelsen, bör ses som en tillräcklig kompensation.

”Vi arbetar mot en gemensam regeringsförklaring med följande element: gemensamma diskussioner om historiska händelser och en tysk ursäkt för åtgärden i Namibia,” sade Sawsan Chebli, taleskvinna för Tysklands utrikesdepartement.

Källa: Afrikagrupperna , Mailonline och Okayafrica

Fatou Touray