Better Globe – ett nytt sätt att skapa utveckling

Afrika har länge setts som en kontinent som tar emot välgörenhet och allmosor. Trots att kontinenten är mest rik på råvaror av alla. Men detta börjar förändras. Better Globe är ett företag som försöker kombinera vinst och avkastning med att göra gott för både människor och natur.

Better Globe startades av den norske entreprenören Rino Solberg år 2006, i Kiambere i östra Kenya. Grundaren var 60 år när han startade företaget och enligt egen utsago gjorde han det för att få ägna resten av sitt liv åt att utrota fattigdomen och korruptionen i Afrika. I Norge är Rino Solberg en välkänd person och han har tidigare varit inblandad i ett kontroversiellt projekt. I början var det trögt även för Better Globe och det skrevs negativa artiklar om företaget, i bland annat DN år 2010.

Starten var alltså inte friktionsfri, men allt har faktiskt fungerat hittills. Verksamheten är i full gång och företaget har betalat ut avkastning enligt plan varje år. Folk i hela världen har möjlighet att köpa träd via Better Globe och på så sätt hjälpa både lokalbefolkning och miljön, samt få en god avkastning.

– Jag började köpa träd 2013 för investeringens skull. Förra sommaren åkte jag sedan till Kenya och såg vilken enorm skillnad företaget gjorde för människorna på plats, säger Asta Norrman.

I många afrikanska länder är landgrabbing vanligt. Det handlar om att en familj inte har tillgång till egen mark utan tvingas ”ta” ett obrukat stycke land för att försöka odla och överleva på så sätt.

– Kommer då ett stort skogsbolag som arrenderat landet av regeringen får bonden bara flytta och förlorar sitt hem och sina inkomstmöjligheter. Många internationella bolag odlar skog i Kenya så detta är ett stort problem.

Better Globe arbetar på ett annat sätt. Inget annat skogsbolag vill försöka odla i semiöknen – de väljer bördigare områden. Samtidigt är det just i semiöknen skogsplantering är allra viktigast, för att det hindrar ökenutbredning och erosion, som båda är mycket stora problem.

Här syns tydligt hur svårbrukbar den hårda, torra, röda jorden är. I bakgrunden syns Better Globes första plantage. År 2015 började företaget med en ny verksamhet. De anlitar bönder för att odla träd på sin mark. De får då inkomst av det, förutom att de kan odla grönsaker mellan träden vilket var nästan omöjligt att göra förut. Foto: Asta Norrman
Här syns tydligt hur svårbrukbar den hårda, torra, röda jorden är. I bakgrunden syns Better Globes första plantage. År 2015 började företaget med en ny verksamhet. De anlitar bönder för att odla träd på sin mark. De får då inkomst av det, förutom att de kan odla grönsaker mellan träden vilket var nästan omöjligt att göra förut. Foto: Asta Norrman

Kenyanska regeringen har som mål att tio procent av landet ska vara skogbeväxt. De vet att skog är det enda sättet att få annat att växa. Better Globe har några plantager i Kenya, men har nu börjat arbeta på ett annat sätt. Företaget har skrivit kontrakt med bönder om att odla Better Globe-träd. Om de har skog på sin mark har regeringen ingen anledning att arrendera marken till ett skogsbolag, så bonden får en säkerhet för att få bo kvar på marken, berättar Asta Norrman.

Träden hindrar erosion, håller kvar regnvattnet bättre, minskar vattenavdunstning och skapar välbehövlig skugga från den heta solen. Detta gör att bönderna dessutom kan förbättra sina egna odlingar genom att odla grönsaker och olika cash crops (grödor för försäljning) mellan träden. Många bönder anställs också av Better Globe för att sköta om planteringarna och får då en fast lön, något som inte är helt lätt att få i dessa områden. Och självklart binder träden koldioxid från atmosfären.

En bild av vad jorderosion ställer till med. Träd som binder marken med hjälp av sina rötter motverkar detta. Varje gång det regnar på ett sådant här område spolas ännu mer jord bort. Och vattnet kan inte heller bindas i marken. Det välbehövliga regnet förvandlas plötsligt till en fiende i stället för att hjälpa bönderna. Foto: Asta Norrman
En bild av vad jorderosion ställer till med. Träd som binder marken med hjälp av sina rötter motverkar detta. Varje gång det regnar på ett sådant här område spolas ännu mer jord bort. Och vattnet kan inte heller bindas i marken. Det välbehövliga regnet förvandlas plötsligt till en fiende i stället för att hjälpa bönderna. Foto: Asta Norrman

Rent praktiskt går planteringen lite olika till. Men generellt bidrar Better Globe med utbildning och plantor. Sedan garanterar företaget att i framtiden köpa virket eller det som träden producerar. Det gör att bönderna planterar sina egna grödor som vanligt och utöver det får de möjlighet att tjäna extra pengar på träden.

Tanken är att en investerare betalar sjutton euro för ett träd. De första fem åren ger trädet ingen avkastning, då det är i uppväxtfasen. Mellan år fem och år nitton får trädköparen femton procent av trädets inköpsvärde i avkastning, alltså cirka 2,50 euro per år. Det är när trädet producerar frukt, nötter eller gummi. År tjugo avverkas trädet och virket säljs. Investeraren erhåller då 170 euro. Visst, inget är garanterat. Företaget har ännu inte funnits i tjugo år. Men hittills har de betalat ut enligt plan, varje år.

Better Globe rekommenderar att man köper ett så kallat donationspaket för 53 euro.

En skola byggd av systerorganisationen Child Africa. Foto: Asta Norrman
En skola byggd av systerorganisationen Child Africa. Foto: Asta Norrman

Donationspaketet innehåller två Better Globe-träd som du får vinst av, två donationsträd till behövande samhällen, 500 liter vatten till fattiga bönder, 1,50 euro för skolbyggnad och 1,50 euro för mikrofinansiering. Better Globe har en systerorganisation som heter Child Africa och driver skolor. 1,50 euro av varje donationspaket går till att bygga skolor. Flera skolor har byggts i både Kenya och Uganda. Man arbetar även med vattenreningsprojekt och mikrofinansiering, där främst kvinnor kan få ta lån för att komma igång med egna småföretag och därmed bli självförsörjande. Better Globe driver inte själv skolorna eller mikrokreditsinstituten. De bidrar bara med pengar.

Banken på bilden är ett kooperativ. Better Globe ger bankerna starthjälp och hjälp med driften i upp till två år. Foto: Asta Norrman
Banken på bilden är ett kooperativ. Better Globe ger bankerna starthjälp och hjälp med driften i upp till två år. Foto: Asta Norrman

På bilden syns en kooperativ bank. Människorna i området kan bli medlemmar i banken, vilket kostar tio kronor. De får en ekonomisk utbildning om räntor och vad det är bra att låna pengar till. Man kan till exempel låna till en solcellslampa så att man slipper köpa lampolja. Då kan solcellslampan betala sig på ett par månader.

En kvinna jag träffade laddade telefoner åt människor i grannskapet och kunde efter en månad betala tillbaka lånet för investeringen hon gjort, berättar Asta Norrman.

Mungangangi Priscilla och Mutie Priscilla är två systrar som bor i närheten av Mboti. De har tidigare försökt att odla grönsaker på sitt land, men för det mesta har det tyvärr inte fungerat så bra. De har då inte haft något annat val än att hugga ned de få träd som funnits på marken för att tillverka kol och sälja på marknaden för att kunna köpa mat.

Systrarna Mungangangi Priscilla och Mutie Priscilla tillsammans med Asta Norrman (mitten). Systrarna bor i närheten av Mboti. Det har båda tackat ja till kontrakt om odling av Acacia Senegal. De är båda änkor med många barn och barnbarn. Foto: Asta Norrman
Systrarna Mungangangi Priscilla och Mutie Prisiclla tillsammans med Asta Norrman (mitten). Systrarna bor i närheten av Mboti. Det har båda tackat ja till kontrakt om odling av Acacia Senegal. De är båda änkor med många barn och barnbarn. Foto: Asta Norrman

Förra sommaren skrev de kontrakt med Better Globe om att odla 300 gummiträd på landet som de bor på. De får hjälp med vattenförsörjning och kan odla grönsaker mellan träden. Träden skuggar, binder vattnet och jorden och därför går grönsaksodlingen nu mycket bättre. De har nu intäkter både från träden och från grönsakerna.

Jan Bolmeson driver företaget Rika Tillsammans AB och en mycket populär blogg med samma namn. Jan har själv investerat en ganska stor andel av sin portfölj i Better Globe. Han har också besökt företaget på plats fyra gånger.

Det viktigaste Better Globe ger människorna på plats skulle jag säga är en framtidstro och en möjlighet att påverka sin egen situation till det bättre. För några handlar det om arbetstillfällen eller en bättre möjlighet till utbildning för barnen, för andra möjlighet till mikrolån för att kunna börja tjäna egna pengar och för bönderna en ökad inkomst och ett högre värde på marken. Men det som gjorde mest intryck på mig var den djupa tacksamhet för det arbetet som Better Globe gör på plats. På senare tid har jag även haft förmånen att träffa representanter för många olika organisationer som ser väldigt positivt på Better Globes verksamhet. Inte minst för att den går i linje med den kenyanska lagstiftningen om att minst tio procent av ens mark ska vara täckt av träd och för att man planterar i semiöken som inte går att använda till så mycket annat.

I början skrevs det negativt om Better Globe, vad tror du själv är största risken för en investerare?

Jan Bolmeson på plats i Kenya. Foto: Jan Bolmesson
Jan Bolmeson på plats i Kenya. Foto: Jan Bolmesson

Jag skulle säga att den största risken är fortfarande att bolaget är relativt litet och beroende av ett antal nyckelpersoner. Alla bolag har ett smalt nålsöga att komma genom i uppstarten men eftersom Better Globe har bedrivit verksamhet i tio år så ser jag att risken blir mindre och mindre för varje år. Sedan utsätts ju alla företag för risker. Tänk på krisen i Ericsson, ett företag som är både stort, känt och över hundra år gammalt. Ska man då köpa träd för alla sina pengar i Better Globe? Absolut inte. Men det ska man ju inte göra med någon annan aktie, fond eller tillgång heller.

Avverkar Better Globe alla träd någon gång? Varför inte lämna en del som skog?

Precis som i vilket modernt skogsbruk som helst så planterar man i olika avdelningar och dessa avverkas i princip aldrig samtidigt. När en avdelning huggs ner så återplanterar man den så att det blir som ett kretslopp där åldern mellan de olika avdelningarna skiftar över tid, berättar Jan Bolmeson.

Se video där Samuel Mulli, en av bönderna, berättar.

 

Helena Svensson
Helena Svensson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.