Couscous, kabyliska låtar och smycken från Tizi-Ouzou = Algeriet?

Under året 2003 antog UNESCO en konvention som gör det möjligt för länder att få immateriella kulturarv klassat som nationella kulturarv. De länder som vill nominera immateriella kulturarv måste ha en befintlig lista över dessa innan de kan nomineras till UNESCO. Algeriet kan komma att få maträtten couscous, låtar från Kabylien och silversmycken från Tizi-Ouzou som nationella kulturarv. Detta bekräftar professor Slimane Hachi, chef för Centrum för nationell förhistorisk antropologi och historia (CNRPAH).

Smycken från Bouira, en stad i Kabylien Foto: Nadia Chache
Smycken från Bouira, en stad i Kabylien Foto: Nadia Chache

Under 1990-talet gick Algeriet igenom ett svart årtionde då Islamiska befrielsefronten, FIS härjade i Algeriet och satte skräck i befolkningen genom brutala metoder. Slimane Hachi menar att Algeriet under det svarta årtiondet förlorade en del av sin identitet, något som Algeriet nu ska försöka återuppbygga.

På Svenska Unescorådets hemsida står det att Unescokonventionen även behandlar icke-materiella kulturarv. Det kan vara traditioner, musik, riter eller liknande. Under hösten 2003 antogs denna konvention då det fanns en stor efterfråga om immateriella kulturarv bland de länder som inte hade byggnader eller naturområden som hamnar under konventionen av materiella arv. Samt att immateriella kulturarv har lika stort värde som materiella arv.

En variant av nordafrikansk couscous. Foto: Pixabay
En variant av nordafrikansk couscous. Foto: Pixabay

Under en utgrävning i en grotta i staden Bejaïa i Kabylien ska man ha hittat vetekorn som är över 4200 år gamla och är grundingrediensen för att tillverka couscousgryn. Couscous som är benämningen på en samling kulinariska maträtter har funnits under tusentals år och är något som Algeriet delar med hela Nordafrika. Om Algeriet får igenom sitt förslag kommer dessa rätter att vara en av de nationell kulturarven som symboliserar landet.

Låtar från Kabylien (som är ett område där de flesta imazighen, Algeriets ursprungsbefolkning bor) kan även det bli ett nationellt kulturarv för Algeriet. Låtar som symboliserar övergångsriter, vaggvisor, låtar för bröllop, omskärelse och död. Detta är ett stort steg då det under arabiseringen av Algeriet inte var tillåtet att spela upp låtar på tamazight (imazighens språk) av Kabyliska sångaren Slimane Azem på radio.

Silversmycken från Tizi-Ouzou, en stad i Kabylien kan bli det tredje av Algeriets nationella kulturarv. Dessa smycken är typiska för Kabylien och är en del av det kabyliska arvet i Algeriet. Hachi uppmanar även staten att ta vara på historiska platser som fortfarande finns kvar och som också är en del av arvet. Hachi menar att så länge som samhället inte tar vara på sin kultur kommer det vara meningslöst och därför är det viktigt att återvinna intresset för det kulturella arvet bland folket.

 

Nadia Chache
Nadia Chache

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.