Malaria fortsätter att skörda liv världen över men allra hårdast drabbat är Afrika söder om Sahara. Samtidigt som ny forskning ger hopp om ett vaccin som ska skydda mot sjukdomen kommer alarmerande rapporter om att utbredningen av läkemedelsresistenta malariaparasiter verkar ökar.

Världshälsoorganisationens (WHO) senaste uppskattning av antalet malariafall släpptes i december 2016 och man beräknade då att 212 miljoner människor insjuknat i malaria under år 2015. Samma år dog ca 429 000 människor i malaria. Hårdast drabbade är barn, och 70 procent av alla dödsfall är bland barn under fem år. Afrika söder om Sahara står för 90 procent av alla sjukdomsfall och 92 procent av alla dödsfall sker i regionen. Trots att ett barn dör av malaria varannan minut går sjukdomen att både förebygga och bota, men resurser och kunskap saknas på många håll. Globalt sett har dock antalet malariafall och dödligheten minskat senaste åren, och WHO räknar med att 6,8 miljoner människoliv räddats sedan 2001, till följd av satsningar på bland annat förebyggande åtgärder och effektivare behandlingar.

En av standardbehandlingarna av okomplicerade malariafall är läkemedel med syntetiserat artemisinin, en ört använd i traditionell kinesisk medicin som visat sig effektiv i bekämpandet av malariaparasiter. Artemisinin fick stor internationell uppmärksamhet 2015, då kinesiska Youyou Tu, kvinnan bakom upptäckten av denna örts effekt på malaria tilldelades Nobelpriset i fysik och medicin. I och med användandet av artemisininbaserade läkemedel har dödligheten minskat då malariaparasiterna inte utvecklat resistens mot dessa läkemedel. Dock kommer nu oroande rapporter om bland annat fyra fall av malaria som behandlats i Storbritannien med dessa läkemedel och där parasiterna verkar ha utvecklat resistens mot även dessa läkemedel. De fyra fallen hade ådragit sig malaria i Uganda, Angola samt Liberia och läkare tror att detta är ett tecken på att resistensutvecklingen börjat ske i ökad skala och naturligtvis orsakar än större skada i flertalet afrikanska länder där artemisinin används som standardbehandling.

Samtidigt arbetas det för fullt med olika försök till att skapa vaccin som ska ge effektivt skydd mot malariaparasiterna. De försök som nu görs, innebär att parasiterna genmodifieras till att inte kunna infektera leverceller, och därmed inte kunna fullgöra den livscykel som krävs för att människor ska insjukna i malaria. Dock innebär det att försökspersonernas immunförsvar utsätts för parasiten och därmed reagerar och börjar producera en form av antikroppar. När dessa antikroppar förts över till möss har dessa sedan uppvisat ökad motståndskraft mot att infekteras, trots att de utsatts för parasiten. Förhoppningen är att fortsatta studier ska kunna visa på att vaccinet, som redan är säkert att använda på människor, ska kunna leda till en tillräckligt stor aktivering av immunförsvaret hos människor också, så att risken att insjukna i malaria minskar drastiskt. Framtiden kommer därför att utvisa huruvida vaccinet fungerar eller inte, och om det i så fall kan komma att användas i stor skala för att skydda människor i utsatta områden från att insjukna.