Alla inlägg av Anna Wedin

Akut hungersnöd drabbar delar av den afrikanska kontinenten hårt

Extrem torka orsakat av väderfenomenet El Nino har lett till hungersnöd och brist på dricksvatten på flera håll på den afrikanska kontinenten. Sydsudan har redan officiellt drabbats av hungersnöd och Somalia riskerar att följa i samma spår.

Somalias premiärminister, Hassan Ali Haire, uttalade sig under lördagen om att den extrema torkan under de senaste 48 timmarna lett till minst 110 dödsfall i en utav landets regioner. Dock antas den totala dödsiffran kunna vara betydligt högre, då detta är de första officiella uppgifterna om dödsfall orsakade av torkan. Landets president, Mohamed Abdullahi Farmajo, deklarerade torkan som en nationell katastrof redan under tisdagen och samtidigt kommer också rapporter om att ett kolerautbrott dödat dussintals i staden Awdinle, ett utbrott som tros bero på bristen på rent dricksvatten.

Den extrema torkan har lett till akut hungersnöd i bland annat Somalia och Sydsudan. Foto: Pixabay

Väderfenomenet El Nino har i år drabbat bland annat de östra samt södra delarna av kontinenten hårt och inneburit att FN redan deklarerat att Sydsudan drabbats av hungersnöd, samt att ytterligare två afrikanska stater, Nigeria och Somalia är i riskzonen för extrem hunger och svält.

FNs officiella deklarerande av hungersnöd i Sydsudan är den första sedan 2011 då Somalia drabbades av extrem torka vilket ledde till att närmare 260 000 människor dog. Landet har även tidigare varit hårt drabbat av torka och svält, bland annat 1992 då cirka 220 000 människor dog till följd av extrem torka och matbrist.

I nuläget beräknas närmare tre miljoner människor i Somalia, mer än 1,8 miljoner i Nigeria samt närmare fem miljoner människor i Sydsudan vara drabbade av den extrema torkan och därmed lida av akut matbrist. Förutom att torkan orsakar svält bland närmare 10 miljoner människor har också boskap drabbats hårt, och stora delar av bestånden dör till följd av brist på bete och vatten.

Humanitära organisationer har slagit larm om att krisen kommer att förvärras och att mer insatser behövs för att rädda liv. I Sydsudan finns bland annat Läkare Utan Gränser på plats och rapporterade redan i januari om att så många som 25 procent av alla barn i vissa av landets regioner led av undernäring, ett problem orsakat av dels den stora bristen på mat och vatten, men också de strider och konflikter som pågår i landet och som tvingar människor att fly från sina hem.

Anna Wedin

TIPS: Alimi Adewale ställer ut sin konst på Just Africa

Konstnären Alimi Adewale från Nigeria kommer till Sverige och Just Africa för en utställning av sina målningar under namnet Restrictions. Utställningen öppnar den 9 mars med ett vernissage där Afrosvenskarnas riksförbund Stockholms ordförande, Gina Manzi inleder kvällen.

En av målningarna från Alimi Adewales utställning Restrictions. Foto: ???

Alimi Adewale skulle bli civilingenjör och studerade vid Ilorin Universitetet i Nigeria men konstintresset tog över och Adewale har sedan dess utforskat konst och genom konsten utforskat och gestaltat urbanitet och vad stadsmiljöer gör med människan.

Nya utställningen Restrictions beskrivs såhär:

”I sin nya utställning Restrictions tar Alimi Adewale upp aktuella och brännande ämnen om migration, visumregler, ojämlikhet och gränskontrollers konsekvenser. Vad som är bäst på individnivå stämmer inte alltid överens med politiska mål och visioner. Vi lever i ett globalt samhälle där alla parter tvingas göra sociala och politiska val. Utställningen Restrictions ställer många frågor, svaren måste vi söka tillsammans.”

Adewale har tidigare haft ett stort antal utställningar och det är inte heller första gången hans konst visas i Sverige. De senaste åren har Alimi varit artist-in-residence vid två tillfällen i Sverige, 2015 på Galleri Asterly, Uttersberg, samt 2016 på Konstepidemin i Göteborg. Vid dessa tillfällen har också mindre utställningar visats bland annat på Just Africa. Nu kommer Alimi Adewale tillbaka till Just Africa med nya utställningen Restrictions för den som vill njuta av vacker konst med ett viktigt budskap.

Alimi Adewale, Restrictions, 9-26 mars 2017
Var: Just Africa, Södermalstorg 4, Stockholm.
När: 9-26 mars 2017,
Vernissage 9 mars kl 17-19 med inledning av Afrosvenskarnas riksförbund Stockholms ordförande, Gina Manzi. Kvällsöppet den 15 mars till kl 20, övriga dagar, måndag-fredag 11-18, lördag 11-16.

Mer information om konstnären Alimi Adewale HÄR.

Anna Wedin

Malariaforskning ger hopp om vaccin samtidigt som läkemedelsresistensen ökar

Malaria fortsätter att skörda liv världen över men allra hårdast drabbat är Afrika söder om Sahara. Samtidigt som ny forskning ger hopp om ett vaccin som ska skydda mot sjukdomen kommer alarmerande rapporter om att utbredningen av läkemedelsresistenta malariaparasiter verkar ökar.

Världshälsoorganisationens (WHO) senaste uppskattning av antalet malariafall släpptes i december 2016 och man beräknade då att 212 miljoner människor insjuknat i malaria under år 2015. Samma år dog ca 429 000 människor i malaria. Hårdast drabbade är barn, och 70 procent av alla dödsfall är bland barn under fem år. Afrika söder om Sahara står för 90 procent av alla sjukdomsfall och 92 procent av alla dödsfall sker i regionen. Trots att ett barn dör av malaria varannan minut går sjukdomen att både förebygga och bota, men resurser och kunskap saknas på många håll. Globalt sett har dock antalet malariafall och dödligheten minskat senaste åren, och WHO räknar med att 6,8 miljoner människoliv räddats sedan 2001, till följd av satsningar på bland annat förebyggande åtgärder och effektivare behandlingar.

Anophelesmyggan sprider malariaparasiten. Foto: Johns Hopkins Malaria Research Institute

En av standardbehandlingarna av okomplicerade malariafall är läkemedel med syntetiserat artemisinin, en ört använd i traditionell kinesisk medicin som visat sig effektiv i bekämpandet av malariaparasiter. Artemisinin fick stor internationell uppmärksamhet 2015, då kinesiska Youyou Tu, kvinnan bakom upptäckten av denna örts effekt på malaria tilldelades Nobelpriset i fysik och medicin. I och med användandet av artemisininbaserade läkemedel har dödligheten minskat då malariaparasiterna inte utvecklat resistens mot dessa läkemedel. Dock kommer nu oroande rapporter om bland annat fyra fall av malaria som behandlats i Storbritannien med dessa läkemedel och där parasiterna verkar ha utvecklat resistens mot även dessa läkemedel. De fyra fallen hade ådragit sig malaria i Uganda, Angola samt Liberia och läkare tror att detta är ett tecken på att resistensutvecklingen börjat ske i ökad skala och naturligtvis orsakar än större skada i flertalet afrikanska länder där artemisinin används som standardbehandling.

Samtidigt arbetas det för fullt med olika försök till att skapa vaccin som ska ge effektivt skydd mot malariaparasiterna. De försök som nu görs, innebär att parasiterna genmodifieras till att inte kunna infektera leverceller, och därmed inte kunna fullgöra den livscykel som krävs för att människor ska insjukna i malaria. Dock innebär det att försökspersonernas immunförsvar utsätts för parasiten och därmed reagerar och börjar producera en form av antikroppar. När dessa antikroppar förts över till möss har dessa sedan uppvisat ökad motståndskraft mot att infekteras, trots att de utsatts för parasiten. Förhoppningen är att fortsatta studier ska kunna visa på att vaccinet, som redan är säkert att använda på människor, ska kunna leda till en tillräckligt stor aktivering av immunförsvaret hos människor också, så att risken att insjukna i malaria minskar drastiskt. Framtiden kommer därför att utvisa huruvida vaccinet fungerar eller inte, och om det i så fall kan komma att användas i stor skala för att skydda människor i utsatta områden från att insjukna.

Anna Wedin

Senegalesisk politik öppnas upp för landsmän i diasporan

Senegals parlament har röstat igenom ett omdiskuterat förslag som gör det möjligt för senegaleser som lever utomlands att kandidera till parlamentet. Den nya lagen har väckt starka reaktioner hos oppositionen som meddelar att de kommer överklaga beslutet.

Det senegalesiska parlamentet som nu utökas med 15 nya mandat. Foto: Bernard bill5

Det senegalesiska parlamentet har fram tills nu haft 150 platser, men i och med det nya lagförslaget som röstades igenom nyligen kommer antalet platser nu att utökas till 165 stycken. Dessa nya platser ska nu fyllas av senegaleser som bor i diasporan.

Precis som i flera andra afrikanska stater förstärks landets ekonomi kraftigt av senegaleser i diasporan som försörjer sina familjer genom att skicka hem pengar regelbundet. I många andra fransktalande västafrikanska stater har medborgare i diasporan möjlighet att göra sin röst hörd gällande den inhemska politiken genom utrikesdepartementet. Men Senegal blir nu ett av de första länderna att ta det hela ett steg längre genom att låta landets medborgare i diasporan ställa upp i parlamentsvalen. Dock kommer de som vinner mandat i valet att behöva flytta tillbaka till Senegal för att fullgöra sina åtaganden under de fem år som mandatperioden sträcker sig över.

I och med godkännandet av förslaget kommer det kommande parlamentsvalet i juli att vara det första valet där senegaleser bosatta utanför landets gränser kommer att kunna kandidera om de 15 nya platserna.

Men förändringen har mötts av blandade reaktioner, Amar Sarr, parlamentsledamot för landets största oppositionsparti Parti Démocratique Sénégalais (PDS) säger till BBC att det är ett absurt beslut. Oppositionen uttrycker också att det är ett slöseri med pengar och att parlamentets storlek med 150 platser bör kvarstå, samt att beslutet kommer att överklagas till författningsdomstolen. En ledamot som i parlamentet representerar den styrande koalitionen menar istället att beslutet att inkludera och ge senegaleser i diasporan mer inflytande är ett steg framåt för landets demokrati.

Anna Wedin

"Armélarv" bekämpas av Zambias militär

Larven som på engelska heter army worm hotar att förstöra Zambias viktiga grödor och landets militär beordras nu ut av Zambias president Edgar Lungu för att bekämpa larvens skadliga framfart.

Zambias armé bekämpar härmasken för att skydda landets grödor. Foto: Tidigare publicerad i PLoS Biol. (commons licens)

Majs, kassava och ris är några av Zambias viktigaste grödor och stapelvaror i de flesta zambiska hushåll. Väderförhållanden och tillgång till utsäde samt gödning är de faktorer som vanligen påverkar hur stora skördarna blir, men i år kommer största hotet mot skördarna istället från en larv.

Härmasken som det kallas på svenska är när stora mängder larver tillhörande insektsfamiljen sorgmyggor samlas i ormliknande massor och äter upp allt som kommer i dess väg. Det stora antalet larver tillsammans med deras vana att vara allätare gör att hela fält med grödor snabbt kan förgöras om larverna tillåts härja fritt.

För fyra år sedan förstördes stora delar av landets skördar just på grund av härmasken och det är därför man nu tar krafttag mot larvernas framfart. Zambiske presidenten Edgar Lungu har därför beordrat ut bland annat flygvapnet för att bistå landet i kampen mot larverna. Med militära flygplan flygs nu bekämpningsmedel ut till flertalet av landets provinser. Man hoppas att man genom att spreja grödorna med bekämpningsmedel ska kunna stoppa invasionen av larverna innan skadorna blir för stora.

Anna Wedin

Flera tragedier runt om den afrikanska kontinenten under den gångna helgen

Den gångna helgen har runtom på den afrikanska kontinenten kantats av tragedier. Trafikolyckor, bombattentat och kollapsade byggnader har resulterat i minst 240 döda, och siffran väntas stiga då antalet svårt skadade är omfattande och de drabbade platserna ännu inte helt kunnat röjas.

Staden Uyo i sydvästra Nigeria. Foto: Damoon4all

Kyrka kollapsade i Nigeria
Det var under en gudstjänst och prästvigning av en ny biskop i lördags som taket på kyrkan i Uyo, i sydvästra Nigeria, kollapsade och dödade minst 160 personer. Kyrkan var ännu inte färdigbyggd och arbetet med att färdigställa kyrkan inför prästvigningen hade skyndats på. Mitt under pågående gudstjänst började taket rasa in över besökarna och olyckan utreds nu för att kunna ha orsakats av fusk med säkerhetsföreskrifter under byggnadsprocessen. Kollapsade byggnader är inte helt ovanligt i Nigeria och tros bero på användandet av dåliga byggnadsmaterial samt brott mot byggnadsföreskrifter och förekomsten av korruption och mutor.

Bilbomb briserar i Mogadishu
Tidigt på söndagsmorgonen detonerade en bilbomb i Somalias huvudstad Mogadishu och dödade minst 16 personer samt lämnade efter sig ett stort antal skadade. Attacken som någon terrororganisation ännu inte tagit på sig ansvaret för skedde i stadens hamnområde och explosionen ska ha hörts över hela Mogadishu.

Explosionen på bilden har inget med helgens olyckor att göra. Foto: rabendeviaregia

Explosion i koptisk katedral i Kairo
En explosion orsakat av en bomb skedde i den koptiska katedralen i Egyptens huvudstad Kairo på söndagsmorgonen. Området som drabbats är en av de mest symboliska platserna för de kristna kopterna i Egypten och landets religiösa ledare samt presidenten har fördömt attacken och tre dagars landssorg har utlysts. Explosionen har dödat minst 25 personer och dussintal skadade har omhändertagits.

Tankbil exploderade i Kenya
Nordväst om Kenyas huvudstad Nairobi i Naivasha ska en tankbil ha kolliderat med flera fordon samt slutligen exploderat då bilens förare tappat kontrollen över bilen. Än så länge har 39 döda bekräftats, men siffran kan komma att stiga. Bland de döda återfinns bland annat 11 militärpoliser som ingår i en specialstyrka som bland annat beskyddar landets president, även en minibuss, en så kallad Matatu, med 14 passagerare ska alla ha omkommit i kraschen. Samtidigt har landets läkare gått ut i strejk, något som kraftigt minskat de statliga sjukhusens kapacitet att hantera denna typ av olyckor.

Helgens tragiska händelser har alltså inneburit många förlorade liv. Samtidigt fortsätter liv att skördas i de många konflikter som pågår runtom kontinenten, ofta i det dolda utan internationell uppmärksamhet, samt liv förlorade till sjukdomar och epidemier som många gånger hade kunnat botas eller förhindras, förlorade liv som inte får glömmas bort.

Anna Wedin

Katutura – Namibias kåkstad där hopplöshet och framtidstro går hand i hand

Kåkstäder världen över har allt som oftast en komplex historia som involverar tvångsförflyttningar och marginaliserade grupper utan reella möjligheter att bosätta sig någon annanstans. Katutura i Namibias huvustad Windhoek är inget undantag. Här samsas hopplösheten med hoppet om en bättre framtid i det relativt unga självständiga Namibia.

Windhoek. Foto: Anna Wedin
Windhoek. Foto: Anna Wedin

Namibia som så sent som 1990 erhöll sin självständighet från Sydafrika är världens näst mest glesbefolkade land. Geografiskt är Namibia knappt dubbelt så stort som Sverige men med endast drygt 2 miljoner människor, och i huvudstaden Windhoek beräknas knappt en halv miljon människor bo. Trots att landet klassas som ett medelinkomstland, till följd av bland annat stora mineraltillgångar lever en betydande del av befolkningen i fattigdom och de ekonomiska och sociala klyftorna är därmed stora.

En brokig historia
Sydafrika tog kontrollen över Namibia 1915 och räknade Namibia som en sydafrikansk provins fram till självständigheten 1990. Under denna tidsperiod då Sydafrika styrdes av en apartheidregim kom Katutura att växa fram i Namibias huvudstad Windhoek. Detta skedde i början på 1960-talet då det beslutades att alla svarta skulle tvångsförflyttas till detta nya område utanför stadskärnan. Beslutet var en del av den apartheidregim som kraftigt segregerade och diskriminerade den svarta befolkningen.

Katutura i Namibias huvudstad Windhoek. Foto: Anna Wedin
Katutura i Namibias huvudstad Windhoek. Foto: Anna Wedin

Sedan tvångsförflyttningarna på 60-talet har området växt och fortsätter att växa. Det har byggts upp mer strukturerade områden som också inkluderats i det statliga el- och avloppssystemet. Men fortfarande är stora delar av Katutura utan både el och avlopp, och människor bor i egenbyggda plåtskjul. För många av de namibier som flyttar från landsbygden in till Windhoek för att hitta försörjningsmöjligheter är Katutura den första anhalten, och detta gör att området ständigt utökas.

Bristande resurser och verkliga hjältar
Ett av Windhoeks två statliga sjukhus är beläget i Katutura och även här är resurserna knappa. Övergrepp, våld inom relationer och våldtäkter är vanligt förekommande och med bas på sjukhuset jobbar en knapp handfull socialarbetare med att hantera runt 250 fall varje månad, trots ständiga hot fortsätter dessa hjältar att kämpa för förändring. Men vad gör man när det saknas samhälleligt stöd i form av till exempel kvinnojourer eller fosterhem och där en våldtagen kvinna kan få vänta i mer än åtta timmar på en läkarundersökning? För socialarbetarna är det en enorm psykisk påfrestning att klara av det dagliga arbetet och trots minimala resurser förändrar dessa hjältar livet för många, genom att fortsätta kämpa och bland annat ge av sina egna privata resurser.

Katutura State Hospital. Foto: Anna Wedin
Katutura State Hospital. Foto: Anna Wedin

Hoppet lever
Trots alla dessa motgångar finns det en känsla av enormt hopp för framtiden. 2016 var året då Namibias första egna läkare utexaminerades. Fram till 2010 när läkarutbildningen startade hade Namibia fått förlita sig på utbildningar utomlands för att utbilda läkare, något som både var kostsamt och resulterade i alldeles för få läkare i landet, något som fortfarande dock är ett problem. Men med de 37 nya läkare som utexaminerades tidigare i år har hoppet om att kunna utöka den inhemska läkarkåren väckts. Dessutom tror man att fler nyutbildade läkare nu ska vilja komma tillbaka till sina hembygder för att jobba, och därmed öka tillgången till kvalificerad sjukvård även på landsbygden.

Samtidigt jobbar internationella organisationer som Unicef för att skapa bättre förutsättningar för den yngre generationen och Namibias framtid. Genom att stötta lokala initiativ som håller unga ifrån gatorna och annat skadligt beteende, samt i många fall jobba med landets regering och myndigheter verkar Unicef på alla nivåer i samhället. I Namibia och Katutura har detta bland annat inneburit att fler barn och unga har någonstans att ta vägen efter skolan, i form av fritidscenter där det både serveras mat, läses läxor och idrottas.

Det är ett Katutura i förändring, hopplösheten över bristande resurser blandas med framtidstro om att den yngre generationen ska få bättre förutsättningar och kunna bidra till positiv utveckling.

Anna Wedin
Anna Wedin