Alla inlägg av hawaamina

Khaddi Sagnia – Vinnare av Årets Nykomling och Lilla Bragdguldet på Idrottsgalan 2016

Den 25 januari 2016, visades Idrottsgalan på TV. En av de som vann utmärkelser var afrosvenska Khaddi Sagnia som vi på Afropé nu fått en intervju med.

Khaddi Sagnia på Idrottsgalan 2016, Årets Nykomling/Lilla Bragdguldet 2015 - Skärmavbild SVT Play
Khaddi Sagnia på Idrottsgalan 2016, Årets Nykomling/Lilla Bragdguldet 2015 – Skärmavbild SVT Play

Hur känns det att ha vunnit och vad betyder det för dig?
-Jag känner mig väldigt lättad och glad över att ha vunnit priset som Årets Nykomling och Lilla Bragdguldet. Det var en väldigt stor ära för mig att gå upp på scenen och ta emot priset då den har en stor betydelse i allt som jag gått igenom för att ta mig dit jag är idag.

Vad är dina framtidsplaner?
-Mina framtidsplaner är att fortsätta utvecklas inom idrotten och att nå mina idrottsliga samt personliga mål.

Vad tror du har gjort dig så framgångsrik?
-Det jag tror har gjort mig så framgångsrik i mitt idrottande är att jag är en vinnarskalle och gärna pressar mig själv till det yttersta för att få fram det bästa inom mig och sedan för att jag ständigt är nyfiken och vill utvecklas.

Idrottar du för att det är kul eller för att bli bäst?
-Jag idrottar både för att det är kul och för att bli bäst.

Utöver friidrotten, vad är ditt största intresse?
-Mitt största intresse utöver friidrotten är att läsa, umgås med familj och vänner.

Vilket är drömpriset som du vill vinna?
-Drömmen vore att stå på prispallen på OS.

Vad skulle du säga är största skillnaden på Khaddi i början av karriären och den Khaddi som vi ser idag?
-Skillnaden på mig i början av karriären och nu är nog inte så stor men det finns några grejer som förändrat mig till att bli den person och idrottare jag är idag och vissa grejer jag plockat med mig under dessa år är, disciplin, tålmodighet och väldigt mycket glädje.

Khaddi Sagnia, Årets Nykomling/Lilla Bragdguldet, 2015 - Skärmavbild: SVT Play
Khaddi Sagnia, Årets Nykomling/Lilla Bragdguldet, 2015 – Skärmavbild: SVT Play

Vi på Afropé önskar Khaddi all lycka i framtiden och hoppas att hon en dag kammar hem sitt drömpris och får stå på OS-prispallen.

HÄR kan Du läsa vad vi på Afropé tidigare skrivit om Khaddi Sagnia.

Hawa Sallah
Hawa Sallah

 

Zabenis rawfika – en hobby med framtidsvisioner

Råkost eller rawfood, är mat som består av råa produkter som frukt, nötter och grönsaker. Det är mycket nyttigt och man får i sig alla vitaminer och mineraler som behövs, dock är det låga halter protein och fett i maten. Zabeni Shafii Andersson spenderar sin tid med att baka rawfika och på hennes blogg beskriver hon sin rawfika som: ”Raw Fika är veganskt, innehåller inga animaliska ingredienser, samt är fri från artificiella färgämnen, konserveringsmedel, gluten och raffinerat socker. Alla desserter innehåller mestadels nötter, frukt, grönsaker och sötning i form av dadlar, kokosnektar eller agave. En Raw Fika är ett bra alternativ när ni vill unna er något riktigt gott och näringsrikt. Till alla tillfällen när ni vill njuta av något gott.”

 

Foto: Rawfika
Foto: Rawfika

Än så länge gör du bara tårtor och bakverk till vänner och bekanta så som jag förstått det?

Jo precis, jag kan inte bara göra tårtor till mig själv hela tiden, därför är det kul att min familj och vänner har börjat intressera sig för rawfood. Det ger mig möjlighet att prova mig fram med nya smaker, men för det mesta vill de att jag gör blåbärssmak. Fast ibland händer det att det kommer olika smakönskemål, som när pappa ville ha raw jordgubbstårta och mamma ville ha en mango- och passioncheesecake.

Blir det mycket att göra och funderar du på att starta eget företag eller liknande?

Nej, jag tycker inte att det blir så mycket, eftersom det oftast bara blir till födelsedagar, fester eller ibland om en vän ska ha invigning eller så, men inte orkar baka själv, då kan jag ställa upp. Känner jag att jag inte har tid så brukar jag säga ifrån. Jo, jag tänker på att starta eget ibland, men då skulle det vara vid sidan av mitt nuvarande jobb. Det skulle inte bli ett fik, men catering. Sen drömmer jag om att skriva en receptbok och att hålla workshops, men till att börja med vill jag börja skriva blogg, bli bättre på att skriva ner recepten när jag ”bakar” så att andra kan ta del av det jag gör. Mina favoritrecept kommer jag däremot att spara till en bok någon gång.

Foto: Rawfika
Foto: Rawfika

Varför har du valt denna hobby? Vad är det som är så bra med rawfood tycker du?

Jag hade en period då jag tränade mycket och tänkte mycket på vad jag åt. På den vägen snubblade jag in på rawfood. Det som är bra med rawfood är att det är näringsrikt och väldigt mättande. Så man känner sig ganska nöjd med en rawfoodboll, istället för två eller tre. Det är också väldigt enkelt att göra, jämfört med andra bakelser. I och med att man inte behöver vänta på en ugn och det finns ingen risk att man bränner något, samt att man använder naturliga ingredienser som nötter, frukt och bär. Rawfood är väldigt lätt att göra, det gäller bara att prova sig fram, smaka och känna efter, det kan aldrig bli fel med nötter och frukt. Det är väldigt roligt att ”baka” rawfood och mitt favoritmoment är att dekorera.

Får du inspiration till dina produkter från hemlandet, Kenya?

Jo en hel del faktiskt, tycker att de flesta efterrätter i Kenya innehåller frukt eller nötter. Så det är väldigt lätt att bara byta ut vanlig mjölk till nötmjölk eller raffinerat socker till agave eller dadlar. Jag försöker alltid tänka på hur jag ska få en vanlig dessert till en rawfood-version. Tittar gärna på ingredienser och ser vad jag skulle kunna byta ut, och hur jag kan få fram samma konsistens. Ibland går det inte att få det så likt, men för det mesta så fungerar det.

Foto: Rawfika
Foto: Rawfika

Tror du rawfood har en bredare framtid i Sverige och världen?

Ja, det tror jag definitivt. När jag var i USA så var det inte så svårt att hitta rawfood-caféer och restauranger, och jag försökte besöka så många som möjligt. Här i Sverige känns det som det börjar bli hur många som helst. Det är många som blir veganer, vegetarianer och glutenintoleranta och då är rawfood det bästa alternativetet. Sen tror jag att människor börja bli mer medvetna om vad de äter och är väldigt hälsoinriktade. Så ja absolut, tror att det här är bara början.

Hur har du lärt dig att laga rawfood/rawfika?

Jag har lärt mig genom olika receptböcker, bloggare och via Youtube. Har gått på olika workshops och fått inspiration, samt träffat andra som är intresserad av rawfood. Mycket har jag försökt mig fram på egen hand.

 

HÄR hittar ni hennes instagram

HÄR hittar du bloggen

Hawa Sallah
Hawa Sallah

Maréna Beauté workshops

MARÉNA BEAUTÉ KOMMER TILL GÖTEBORG!!

Foto: Maréna Beauté
Foto: Maréna Beauté

Torsdagen den 3 december på Aschebergsgatan i Göteborg klockan 17-19, kommer Maréna Beauté ha ett event och workshop på Melodies Salong. Salongen är en cool stilblandande skönhetsstudio som välkomnar alla. Ägaren till salongen, Melodie von Sass berättar:  ”På Melodies har vi valt att endast ta in produkter med riktigt hög kvalitet, vilket även Maréna Beautés produkter har.” Hon fortsätter: ”Eftersom målet är att salongen ska bli en one-stop-shop för kvinnor oavsett etnicitet, känns det enormt bra att nu också kunna erbjuda riktigt bra smink.”

Det kommer finnas möjlighet till att testa produkterna och Diarry Maréna, grundaren, kommer att ha en workshop om olika makeuptekniker för mörk hud. Afropé har tidigare haft en intervju med Maréna där hon berättar lite mer om sina produkter, som ni kan läsa HÄR.

Är ni inte från Göteborg? Vill du gå på någon av Maréna Beautés workshops? Hon kommer att ha fler workshops runt om i landet, ni hittar informationen HÄR!

Diarry Maréna
diarry.marena@marenabeaute.com
+46733613230

Melodie von Sass
m.vonsass@gmail.com
+46 707 75 59 54
Melodies
Aschebergsgatan 24
411 33 Göteborg

Hemsida

Hawa Sallah
Hawa Sallah

Silk & Moss – Afrikainspirerade accessoarer och kläder (intervju)

Silk & Moss är ett afropolitanskt och afrochic mode och livsstilsmärke som Samantha Braun grundade hösten 2015 och som erbjuder handtillverkade accessoarer, plagg, inredningsprylar och ekologisk hår- och hudvård. Samantha producerar allt själv, i en ateljé som hon delar med andra konstnärer. Hon väljer att producera i en liten mängd, både för kvaliteten och lyxfaktorn. Samantha använder sig mycket av västafrikanska tyger som hennes mamma och släkten skickar till henne om hon inte kan köpa dem själv. Produkterna riktar sig till människor i alla ålder, oavsett bakgrund eller kön, som tycker om och värdesätter vackra, handgjorda och unika produkter i kvalitetsmaterial. 

Vem grundade Silk and Moss, och vad var tanken bakom?

Samantha Braun i en Silk & Moss headtie - Foto: Silk & Moss
Samantha Braun i en Silk & Moss headtie – Foto: Silk & Moss

– Det är bara jag som står bakom Silk & Moss. Jag gör allt själv; inköp, design, produktion, försäljning, social media, med mera. Jag ville skapa ett märke där jag kunde kombinera inverkan av mina rötter (kamerunsk/östeuropeisk), min franska uppväxt och mina utländska upplevelser. Jag ville dela den kärleken jag har för min kultur och min extrem stolthet över att ha en stark svart kvinna som mamma.

Mamma, som är från Kamerun och är inspirationen bakom märket, har alltid delat med mig, hennes intresse för slow fashion (långsamt mode) och unika handsydda och handgjorda grejer. Hon brukade ofta (och gör det fortfarande) bära traditionella afrikanska kläder och mixa de med europeiska designerplagg, samt maffiga smycken på ett jättevackert och feminint sätt.

Jag ville kombinera alla dessa influenser i Silk & Moss och allt började på riktigt under hösten, inför African Fashion Week Stockholm, där jag deltog som vendor i början av oktober. Jag satt i ateljén och sydde själv en massa grejer i bara tre veckor. Sedan kom webbutiken i slutet av oktober.

Finns det en butik också? Vart finns den?

– Det finns ingen fysisk butik just nu, utan en webbshop som heter silkandmoss.com
Där säljer jag alla mina skapelser. Kunder som är intresserad av nåt speciellt som inte finns i butiken kan också mejla mig via webbsidan om de vill ha specialtillverkade beställningsplagg, större kuddar, eller ett laptopfodral i ett visst tyg.
Funderar du på att öppna butik/flera butiker i framtiden?
– Det gör jag ibland. Jag hade tänkt hyra en lokal som skulle användas som ateljé/butik/showroom där folk skulle kunna komma in, få ett inblick på hur jag jobbar, se och känna varorna, ställa frågor,
köpa grejer och ta en kopp kaffe. Men som egenföretagare vet jag att det är svårt och dyrt att driva en verksamhet och dessutom en butik. Jag frilansar på heltid som jurist för ett utländskt företag
just nu. Det ger mig en ‘säker’ inkomst, vilket är en prioritet när man har barn. Så jag tar inga stora risker just nu, och tar det som det kommer. Min dröm är att kunna jobba på heltid med Silk & Moss istället. Jag håller tummarna och vi får väl se hur det går i framtiden.
Vad är din vision?
Kuddfodral - Foto: Silk & Moss
Kuddfodral – Foto: Silk & Moss

– Jag skulle vilja utveckla märket för att kunna erbjuda en hel dam-, herr- och barnklädes-, samt accessoarkollektion. Jag skulle också vilja erbjuda återskapad inredning i afrikanska tyger och mer varierade ekologiska hår- och hudprodukter.

Känner du att ditt arbete bidrar till svenska samhället? Hur i så fall?

– Oj, nej, jag tror inte det. Det vore pretentiöst av mig att tänka så. Det enda jag kan tänka mig är att jag kanske kan bidra med att ta in lite mer färg och västafrikanska influenser i en väldigt svensk modeindustri och ett konservativt samhälle.
Något mer du vill säga till läsarna? 

– Ni kan följa Silk & Moss på instagram och på Facebook
och se alla nyheterna i butiken samt vad jag jobbar på i ateljén.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fotorättigheter: Alla bilder i artikeln tillhör Silk & Moss

Hawa Sallah
Hawa Sallah

Afropé i samtal med David Nzinga om hans senaste film – ”Kluven Dröm”

”Kluven Dröm” – en film av David Nzinga – handlar om en friidrottares kamp för att nå sina idrottsliga mål. Vägen dit är inte lätt, men viljan finns. Vi får se skildringar av en karriär, ett familjeliv och vänskapsband. Huvudkaraktären, Mattheus, är mörkhyad och filmen visar hur han i motgångar ofta hänvisas till som afrosvensk, men i medgång kallas för svensk. I filmen får vi också följa tankar kring valet av vilket land Mattheus ska välja att representera. Hur han kämpar med olika val i livet som kan komma att ha avgörande betydelse för hans framtid. Afropé har fått en exklusiv intervju med självaste filmskaparen och huvudrollsinnehavaren, David Nzinga.

Hur fick du idén till filmen ”Kluven Dröm”?

Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski
Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski

– Min plan har sen första början alltid varit att göra en långfilm. Exakt vilket tema det skulle vara eller handla om visste jag inte då. Men däremot skulle den innehålla ett visst mönster som också våra tidigare filmprojekt har gjort. Vi skapar film för en ny publik och vill spegla en ny sida som inte har blivit presenterad inom svensk film. I början av 2014 då jag kontaktade regissören Sebastian Lagerkvist och berättade min vision och planer så var han taggad. Han tvekade inte en sekund. Jag ville att han skulle regissera min första kortfilm ”Jag Har Din Rygg” som vi vunnit priser för. Jag sa även redan då att vi skulle göra en kortfilm, en novell film för att sedan hoppa på en långfilm/Tv-serie.

Så baktanken för en långfilm har alltid funnits där, men det var för cirka sju månader sedan som själva riktlinjen började att forma sig. Sen kom Usain Bolt och all hype kring det och plötsligt så befinner man sig på en friidrottstävling där två vänner till mig, Yamfu Arhin och Marvin Tay, tävlar. Intresset växte mer och jag följde med på ett par träningar och fick träffa några riktigt duktiga idrottare från Spårvägens FF. Då satt alla bitar på plats. Vi har inte en enda ordentlig sportfilm i Sverige och inte heller har det producerats en långfilm de senaste åren med en svart huvudrollsinnehavare i.

Vad är dina tankar bakom filmen?

– Filmerna är en grund och plattform som vi har ett starkt verktyg för att få ut våra historier på. Story telling i sin bästa form. Vi älskar att beröra publiken och påverka den! Men själva arbetet innan, under och runtom, är det som väger tyngst för min del. När jag ser hur dessa olika världar integreras med varandra.

Filmens yngsta stjärnor, Malcolm Zion Liljeqvist och Jamal William Liljeqvist - Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski
Filmens yngsta stjärnor, Malcolm Zion Liljeqvist och Jamal William Liljeqvist – Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski

Det är precis som jag och Sebastian vi är så olika varandra när det kommer till bakgrund och var vi är uppväxta. Jag är född i Angola, uppväxt i Sverige, Jordbro och Sebastian är född i Sverige och uppväxt i bland annat Enskede. Han hade ingen insyn i Jordbro, förutom det han läst i tidningar. Jag ville göra något nytt och introducera Jordbro för honom. På så sätt öppnade vi upp ett nytt perspektiv hos varandra och kompletterade varandras tankar. Samma koncept gäller med rollbesättningen och filmteamet. För mig är det viktigt att samma budskap som våra filmer har, föregås även bakom kameran, inom filmteamet. DNZ pictures motto är ”talent knows no ethnicity”, så vi tycker det är roligt att blanda och testa nya talanger och ansikten. Ett bra sätt att täcka fler platser samt få mer kunskap om olika områden osv. Vi alla bär på en historia!

Hur känner du inför premiären?

– Premiärdatum är inte satt än, men vi (DNZ pictures) kommer att ha en förhandsvisning snart för filmen, samt visa vår kortfilm ”Jag Har Din Rygg” och även novellfilmen ”Gola Inte”.

Den 11 november, 18.30, i Brandberges Centrum visar vi ”Jag Har Din Rygg” under en kulturkväll i samarbete med Bio Cosmopolite. Det kommer bli en grym kulturkväll med intressanta inslag, mingel, konst, uppträdande, spoken words och så vidare. Bland annat kommer Panetoz, Kodjo Akolor, skådespelerskan Malin Arvidsson, Simon Matiwos (SM-vinnare i Spoken Words), Keya Turan, Barakat ”Bino” Ghebrehawariat och Vägen Ut att vara på plats.

För detta, den 6 september, sätter jag också upp en musikal med arbetstiteln ”Kluven Dröm”, tillsammans med Huddinge kommun, Studieförbundet Vuxenskolan och Vägen Ut. Jag står för regi och manus och den kommer spelas på Huddingegymnasiet, 18.00.

Hur känner du inför ”Kluven Dröm” i jämförelse med dina andra filmer?

David Nzinga, "Kluven Dröm" - Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski
David Nzinga, ”Kluven Dröm” – Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski

– Varje projekt ligger mig nära till hjärtat och bär på sitt budskap. ”Jag Har Din Rygg” är en kortfilm, ”Gola Inte” är en novellfilm, men de alla innehåller samma grunder; de utspelar sig i mitt område – Jordbro där jag är uppväxt. Ibland baserad på verklig händelse, inspirerande av andra. Karaktärerna är inspirerade av personer man stött på livet igenom.

Jag jämför helst inte filmerna eftersom de kompletterar varandra. I ”Kluven Dröm” får vi möjlighet att utforska platsen som alla dessa historier utspelar sig på. Vi får möjlighet att lära känna fler ansikten och kulturer och miljöer.

Hur hoppas du att filmen och budskapet bakom kommer att påverka det svenska samhället?

– Vi hoppas att folk vågar öppna upp sig mer efter att de sett filmen och vår behind the scene-video. Vi vill ta publiken på ett äventyr och visa dem platser, inkludera folk och visa upp nya miljöer. Vi i DNZ pictures jobbar mycket med att integrera människor från olika platser, länder och miljöer. Vi vill skapa nya kontakter och få folk att samarbeta med varandra.

– Precis som i våra andra tidigare projekt så har jag en del skådespelardebutanter från ungdomsverksamheten Vägen Ut där jag jobbar som mentor och ledare. Unga talangen Chelsea Muco provspelade för rollen som Mattheus lillasyster och fick förtroendet.

– Vi var ett otroligt stort team under inspelningsdagarna, otroligt kul med den mixen av talanger vi hade on-set. Vi var otroligt många, tror vi var fler än 50 personer vissa dagar. Vi hade ett par grymma, roliga inspelningsdagar i Jordbro. Det är en grym känsla när man anländer till Jordbro med folk som aldrig varit där innan och man ser hur de välkomnas med öppna armar och kärlek. Dragomir Mrsic, Toni-Prince Tvrtkovic (språk för alla) , Sebastian Hiort af Ornäs och Madeleine Martin, samt hela filmteamet, älskade det bemötande de fick och de nya vännerna och minnena som skapades. Det glädjer mig otroligt mycket. Jag hade även en del skådespelare från min verksamhet jag jobbar i som medverkade i filmen, även Panetoz var på plats och hjälpte till.

Kan du själv känna igen dig i någon utav rollerna i filmen? Om ja, vem och varför?

– Självklart kan jag göra det Jag tror många där ute kan relatera till många av karaktärerna vi har i filmerna vi gör. Vi gillar att ha variationer och olika karaktärer med olika agendor och bakgrundshistoria.

I ”Kluven Dröm” känner jag igen mig själv i Mattheus. I filmen så brottas han med ett flertal problem, han har en dröm han vill uppnå och på vägen dit måste han uppoffra rätt mycket, samt prioritera och ta beslut som kommer gälla hela livet. Det är liksom som Zlatan-drömmen… när man var liten ville alla bli nästa fotbollsstjärnan, men det var tyvärr inte alla som blev det av olika anledningar.

Mattheus med sin familj - Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski
Mattheus med sin familj – Foto: DNZ pictures|Kamil Janowski

Vi alla har en kluven dröm som vi vill uppnå men det är inte alla som lyckas fånga den. Det är ett hårt jobb, en uppgift som kan ta hela livet. Det är svårt och det är mycket som måste uppoffras och prioriteras. Men resan på väg dit är det som är mest värdefullt tycker jag. Man lär sig otroligt mycket. De sakerna Mattheus går igenom i filmen har man själv gått igenom när det kommer till att uppfylla sin dröm. Så just i ”Kluven Dröm” är det Mattheus som jag känner igen mig i. Delvis för att hans historia påminner om min.

Några sista ord som du vill ha sagt till svenska folket?

– ”Hur ska vi kunna ha en framtid om vi inte kan spegla våran samtid?”. För mig och Sebastian är det viktigt att man vågar skildra en verklighetsbild 2015. Det är en skev bild som oftast visas upp i media, TV, filmer och tidningar. Alltid svarta rubriker. Det är inte så konstigt att ungdomarna känner sig dömda i förväg och inte vågar drömma större. Deras tankar blir redan begränsade i förtid. Samtidigt som fördomarna växer tillsammans med stereotyperna.

Afropé tackar David för intervjun och önskar stort lycka till inför förhandsvisning och framtida premiär av filmen ”Kluven Dröm”.

För anmälan till kulturkvällen kontakta info@biocosmopolite.se


Mer om David Nzinga och ”Kluven Dröm” på nätet:
DNZ Pictures – Stories Worth Telling
IMdb
Spotlight
Facebook
Hemsida
Intervju hos Afropé

Fotorättigheter, samtliga bilder: DNZ pictures | Kamil Janowski

 

Hawa Sallah
Hawa Sallah

Maréna Beauté – det nya sminket för mörkhyade!

Ett nytt sminkmärke anpassat just för mörkhyade är nu ute på den svenska marknaden. Afropé har kommit i kontakt med skaparen av märket och fått chansen till en exklusiv intervju.

Diarry Maréna, grundare och VD vid Maréna Beauté - Foto: Maréna Beauté
Diarry Maréna, grundare och VD vid Maréna Beauté – Foto: Maréna Beauté

Diarry Maréna som hon heter, är född och uppvuxen i Senegal ute på Västafrikas kust. Hon flyttade till Sverige som fjortonåring, tillsammans med hennes mamma som hade funnit kärleken här i Sverige.

Hur och när fick du idén till att starta ditt egna märke?

– År 2004 studerade jag make-up och fick lära mig mycket om smink. Jag insåg snabbt att jag använde fel produkter. Efter att jag avslutade min utbildning jobbade jag på Kicks i många år och märkte att det var ett dåligt utbud av smink för mörkhyade. För att få rätt nyans på min foundation blandade jag en massa olika nyanser, resultatet kunde bli allt från jättedåligt till riktigt bra. De dagarna resultatet blev bra brukade mina kunder fråga vilken produkt jag använde mig av. Jag svarade alltid ärligt och berättade för de att vi inte hade nyansen inne för att jag ville inte be mina kunder köpa 7-8 olika nyanser av foundations. Det var då jag fick idén till att skapa eget smink med nyanser som skulle passa mörkhyade.

Vad är din vision för märket?

– Tanken är inte att märket ska finnas tillgängligt överallt, eftersom det är ett exklusivt märke. De som vill ha produkterna ska dock kunna få tag i de relativt enkelt, så det ska finnas tillgängligt där målgruppen finns.

Vad är det som gör ditt märke unikt?

– Att det bara är, och alltid kommer vara anpassat till mörkhyade, både i formula och färger. Det är alltså ett exklusivt sminkmärke endast för mörkhyade.

Vad har du för ingredienser i dina produkter?

Smink för mörkhyade från Maréna Beauté - Foto: Maréna Beauté
Smink för mörkhyade från Maréna Beauté – Foto: Maréna Beauté

– Det är väldigt mycket som finns i innehållsförteckningen. Men viktigast är att det inte finns några konserveringsmedel, silikoner eller parfymer.

Testas dina produkter på djur?

– Nej, Maréna Beautés produkter testas inte på djur.

Hur tror du att ditt märke och utbud kommer att bidra till samhället?

– Jag tror att andra märken kommer lansera nya produkter för mörkhyade. Ju fler som gör det, desto bättre. Jag skulle inte se det som konkurrens utan som något positivt. Jag vill gärna att det händer. Kvinnorna som köper mitt smink kommer känna att det är lättare att få tag på och stressen över sminket kommer minska.

Vad betyder namnet Maréna Beauté?

– Maréna är mitt efternamn som levt vidare efter min morfar. Han var en person som var väldigt stolt över sin kultur och stam, detta har senare följt med oss barnbarn. Beauté betyder skönhet på franska. Alltså blir det Marenas skönhet, som en hyllning till min morfar.

Maréna Beauté finns för tillfället endast som tre produkter; foundation, puder och rouge, men man jobbar stenhårt för att utöka sortimentet efter kundernas önskemål. Maréna Beauté har verkligen lyssnat på alla kunder och i framtiden kommer allt som tidigare varit svårt att få tag på, finnas hos Maréna Beauté.

Maréna Beautés hemsida

Beställa produkterna här.

 

Hawa Sallah
Hawa Sallah

Exklusivt: Professor Catherine Odora Hoppers – mottagare av Nelson Mandela Distinguished Africanist Award

För en månad sedan, den 3 juli 2015, delades Nelson Mandela Distinguished Africanist Award ut till Professor Catherine Odora Hoppers vid Unisa (DST/NRF South African Research Chair in Development Education). Prisutdelare var den före detta sydafrikanska presidenten Thabo Mbeki.

Professor Catherine Hoppers - Foto: Studio Lindströmi
Professor Catherine Odora Hoppers – Foto: Studio Lindströmi

Priset delas ut till en afrikan som har utmärkt sig själv på en offentligt ledande position. Prisutdelare Thabo Mbeki, som är beskyddare av Thabo Mbeki Foundation, lämnade över utmärkelsen på uppdrag av de fyra största instituten vid Unisa i samarbete med Texas Universitet, som har ansvaret att föra in den afrikanska diasporan som en sjätte provins i den Afrikanska Unionen.

Odora Hoppers har ett stort intresse för internationell och nationell kunskapsutveckling, Afrikas omvandling och den afrikanska renässansen, fred, utveckling och högre utbildning i Södra Afrika, vuxenutbildning och vidare utbildning, samt socialpolitik och genuskunskap.

Hon tilldelas priset som första icke-sydafrikan med motiveringen: ”Din nominering för denna utmärkelse har motiverats av din envisa strävan efter total befrielse för kontinenten, genom att främja det inhemska utbildningssystemet.”

Professor Odora Hoppers bodde tidigare i Sverige med sin familj, men då yrkesmöjligheter som motsvarar hennes kompetens och utbildning inte fanns i Sverige valde hon att flytta utomlands för en internationell karriär. Hoppers har sedan 90-talet, bortsett Sverige, bott och verkat i Zimbabwe, Holland, Storbritannien och Sydafrika. Hon arbetar idag med att främja och stärka det afrikanska kunskaps- & kulturarvet, samt stärka diasporan.

Afropé når professor Odora Hoppers när hon är på resande fot och under jäktigt schema, men svarar på våra frågor gör hon mer än gärna. Hon passar också på att hälsa till alla i Sverige som via hennes dotter skickat gratulationer och lyckönskningar;

– Jag vill sända ett uppriktigt ”Tack!” för alla lyckönskningar som svenska folket har sänt mig via min dotter Maureen, som jag hoppas kommer att fortsätta att gå samma väg som mig, men på sitt eget sätt.

Vad betyder denna utmärkelse för dig?

– Jag blev överväldigad av denna utmärkelse i synnerhet. Sedan 2008, då jag betroddes med denna nationella post, som finansieras av sydafrikanska ministeriet för vetenskap och teknik, har jag fått två hedersdoktorat. En var från Örebro universitet i filosofi (2008), och den andra från Nelson Mandela Metropolitan University i Sydafrika 2012. Under 2013 mottog jag The President Award från presidenten i Uganda, på 50-årsdagen av Ugandas självständighetsförklaring. År 2014 fick jag National Pioneers Award från ”The Elders” (de seniora kunskapsbärarna av afrikansk kultur, reds anm.), detta för min hängivenhet till det afrikanska kunskapssystemet under de senaste 20 åren sedan Sydafrikas demokratiska befrielse. Detta gavs till mig på Gallery of Leaders in Freedom Park, en speciell plats för helande av såren från apartheid i Sydafrika.

– Så ni kan bara föreställa er det häpnadsväckande ögonblicket, på min födelsedag, när hans excellens Thabo Mbeki personligen kommer för att presentera Nelson Mandela Distinguished Africanist Award på uppdrag av landet och diasporan. Jag kan inte hitta ord för att uttrycka vad jag verkligen känner!

Vilka är dina planer och uppgifter inför framtiden?

– Mina planer är att bara fortsätta denna mångfaldsuppgift, att älska mänskligheten mot alla odds. Med ”älska” menar jag att älska som en ”uppgift”. Jag vill uppmuntra alla att göra samma sak, men från insidan – ärligt, uppriktigt, med sanningen – alltså inte bara med hjärnan, utan med hela intellektet.

Kommer utmärkelsen att vara till gagn för dig i ditt arbete med att nå de mål du har i sikte?

– Utmärkelsen är inte slutet. Den kommer absolut att verka som stöd i mina ansträngningar och ta mig ytterligare längre, dit jag inte varit innan.

 

Fotnot: Professor Odora Hoppers är också fil dr i internationell pedagogik (Stockholms universitet).

Hawa Sallah
Hawa Sallah
Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

Göteborg bjöd på Afro Jam – Waaw Waaw

Helgen mellan 2-3 maj, hade Göteborg sitt första Afro Jam.

Den afrikanska diasporan lyftes fram på många olika sätt och när jamet kom igång var det full fart framåt. Alla som hade anmält sig för att battla fick visa upp sina danskunskaper för att domarna sedan skulle kunna välja ut åtta par som skulle fortsätta till åttondelsfinalen. Så fortlöpte det genom hela kvällen tills vinnarna utsågs.

Vinnarparet: Yerusaliem Tesfay och Yodit Tzegai
Vinnarparet: Yerusaliem Tesfay och Yodit Tzegai

Musiken som spelades var en blandning mellan traditionell afrikansk musik och trumspelande, samt lite mer moderna afrobeats låtar. Det var en salig blandning och alla som var där verkade ha väldigt roligt och det var absolut en massa dans på gång, precis hela tiden. Om det inte var battles på gång så hade de i pauserna chans att dansa loss medan domarna hade sina överlägganden.

Det fanns möjlighet att köpa tropisk söderhavsmat i deras foodtruck. Det fanns en loppis och massa annat för att ge ett så stort utbud av valmöjligheter som möjligt.

Andra dagen visades filmer och domarna höll i workshops för de som ville, samt att det var ett avslutande JAM.

Evenemanget var lyckat och vi på Afropé hoppas att detta inte blir sista gången vi får se ett afro JAM i Göteborg.

Ett stort grattis till vinnarna, som var väldigt duktiga både inom traditionell afrikansk dans och på afrobeat-danser. En välförtjänt seger.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Hawa Sallah
Hawa Sallah

Intervju: Centrum mot rasisms ordförande Godwyll Osei-Amoako

Tidigare i år utsågs han till Centrum mot rasisms nya ordförande och han är också ett av de mest framträdande namnen hos Afrosvenskarnas forum för rättvisa. Han är Godwyll Osei-Amoako. Afrosvensk, med rötterna i Ghana. I julas bjöd Godwyll, tillsammans med Rudy Mengesha Afropés läsare på en debattartikel hämtad direkt från deras 90 minuter i Europas finrum, där de fanns på plats för att prata för oss tolv miljoner svarta i Europa. Här presenterar vi nu en exklusiv intervju med Osei-Amoako.


 

Foto: Fredrik Bergenkvist/Afropé
Foto: Fredrik Bergenkvist/Afropé

Till att börja med får du gärna berätta lite om dig själv. Ditt ursprung, utbildning, intressen och så vidare?

Mitt namn är Godwyll Osei-Amoako, 27 år gammal, med ursprung från Ghana. Jag studerar en kombination av statsvetenskap på Uppsala universitet och folkrätt och civil-militärt ledarskap på Försvarshögskolan. Ett av mina intressen är sport och jag har både spelat och coachat basketboll. Jag har även spelat amerikansk fotboll i ”Stockholm Meanmachines”. Ett annat intresse som tar en ansenlig mängd av min fritid är litteratur, då läser jag främst historisk facklitteratur med fokus på de afrikanska och sydamerikanska kontinenterna. Mitt intresse för historia sattes igång av min far, som ständigt såg till att komplettera skolans (i väldigt stor utsträckning) västetnocentriska historieskildring, med delar som inkluderade afrikanska element. Detta ledde till att jag ofta ifrågasatte det som lärdes ut i klassrummen.

Hur kommer det sig att du valde att börja jobba med Centrum mot rasism?

Mitt arbete med Centrum mot rasism(CMR) började med att Malcolm Momodou Jallow (ordförande för organisationen AFR, Afrosvenskarnas forum för rättvisa) nominerade mig till rollen som styrelseledamot i Centrum mot rasism för organisationen AFR:s räkning. Efter några samtal och intervjuer med valberedningen fick jag en förfrågan om att anta rollen som ordförande för organisationen. Det hela hände ganska fort och var väldigt spännande, mest för att jag hade hört väldigt gott om organisationen och kände att det var en chans att bidra till ett mer rättvist och jämlikt Sverige tillsammans med CMR:s styrelse och medlemsorganisationer.

Vilka är Centrum mot rasism och hur jobbar ni?

Centrum mot rasism är en partipolitiskt och religiöst obunden paraplyorganisation som arbetar mot rasism och andra former av diskriminering, som grundades 2003. Organisationen har flera ansvarsområden, vi verkar bland annat för att koordinera och bidra till samverkan inom våra medlemsorganisationer. Som paraplyorganisation agerar vi även som stödstruktur för våra medlemsorganisationer i diverse områden och omfattning. Ett av våra viktigare mål är att vara tonsättande och opinionsbildande i den antirasistiska debatten, i synnerhet vad gäller den svenska kontexten. Med det sagt ser vi även till att hålla fokus på den europeiska och globala kontexten i kampen mot rasismen. Som organisation arbetar vi på flera nivåer, från gräsrot till EU. Vi tror på att just denna ansats leder till att vi har en stark förankring, men ännu viktigare en kunskap och trovärdighet i arbetet kring antirasism och diskriminering.

Foto: Fredrik Bergenkvist/Afropé
Foto: Fredrik Bergenkvist/Afropé

Du har varit aktiv inom Afrosvenskarnas forum för rättvisa, är du det fortfarande?

Afrosvenskarnas forum för rättvisa är min moderorganisation, med säte i Malmö, och jag är fortfarande aktiv i organisationen. Jag var i Paris för några veckor sedan, på konferens som representant för organisationen, gällande antirasism, där konferensens huvudsyfte var ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte med representanter från flera EU-medlemsnationer.Vi förde även diskussioner kring eventuella pan-europeiska ansatser i den kampen vi för mot rasism.

Vad ser du som den största utmaningen för oss afrosvenskar i Sverige?

Den största utmaningen för afrosvenskar är den strukturella rasismen vi dagligen möter, som för övrigt är väldigt omfattande vare sig det är inom till exempel sjukvården, arbetsmarknaden eller rättsväsendet, där vi ser en skrämmande utveckling.

Afrosvenskar lider även av begränsade ekonomiska resurser, som ofta leder till begränsade möjligheter att påverka vårt gemensamma öde, vare sig det är inom bostadsmarknaden där majoriteten av afrosvenskar inte äger sina bostäder, vilket leder till att det inte blir någon överlämning av resurser mellan generationerna, eller inom entreprenörskap där vi är gravt underrepresenterade som företagare. Vi lever således inte bara i samhällets geografiska och sociala utkanter, utan även de ekonomiska.

På ett strukturellt plan behöver afrosvenska organisationer en ökad nivå av koordination och samverkan. Mer specifikt när det gäller att lokalisera gemensamma gruppintressen och mål för att kunna verka för dessa på våra organisatoriska samt individuella plan. Bristen på just detta leder till att vår speciella situation i Sverige dessvärre förminskas och ofta hamnar i skymundan.

En maktasymmetri kommer onekligen att finnas mellan oss och staten (med dess institutioner i synnerhet) men graden av asymmetri går att påverka med hjälp av olika ekonomiska, politiska och demokratiska verktyg. Afrosvenskar som grupp, för det är just som grupp som vi förtrycks och diskrimineras, saknar just dessa verktyg i stor utsträckning.

Vad tycker du vi ska göra för att motverka den strukturella rasismen i dagens Sverige?

Jag tar för givet att du med ”vi” menar afrosvenskar. Frågan du ställer är oehört viktig, det är väldigt många dimensioner i den strukturella rasismen som vi möter. Kortfattat borde vi först och främst identifiera oss under en gemensam benämning, för att sedan organisera oss. Vår mångfald som är en av våra styrkor leder också till en del splittring då vi har många olikheter. Det grundläggande för vår organisering bör vara vårt gemensamma ursprung från den afrikanska kontinenten med all dess innebörd, samt vår geografiska närvaro i Sverige, som i mångt och mycket påverkas av vårt afrikanska ursprung.

Vår organisering bör ta hänsyn till våra behov och intressen. Med den ansatsen höjer vi sannolikheten att engagera oss som grupp. Afrosvenskar är idag en grupp som i ganska stor utsträckning inte använder de organisatoriska verktygen som finns till vårt förfogande. Vi bör även sätta oss in i hur strukturerna är uppbyggda och arbeta för att förstå hur vi kan manövrera oss som grupp.

När vi har organiserat oss är det då dags att definiera våra gemensamma gruppintressen. De behöver nödvändigtvis inte vara så många, men de mål vi sätter bör ha tydliga delmål tillsammans med en tidsram för när vi ska ha uppnått dessa mål.

Med organisering klar, tydliga mål utstakade och en tidsram fastställd, är det dags att utforska de lämpliga tillvägagångssätten vi kan uppnå dessa mål på. Vår ansats behöver inte vara helt uniform då vi i  hög grad kan nyttja vår organisatoriska pluralism, dels för att påverka maktstrukturerna på olika sätt och dimensioner, men även för att organisera likatänkande afrosvenskar.

Foto: Fredrik Bergenkvist/Afropé
Foto: Fredrik Bergenkvist/Afropé

Hur går dina tankar kring ditt arbete?

Mitt arbete är en konsekvens av en maktasymmetri och ett förtryck med stark ekonomisk grund. Där man med hjälp av olika strukturer och medel förnekar människor grundläggande element för att klara sin tillvaro. Jag önskar givetvis att det inte skulle behövas, men samtidigt vill jag belysa att det är viktigt att vi finns, för om inte vi fanns är det min övertygelse att rasismen sakta men säkert skulle bli lika utbredd som den en gång redan varit. Ett mål jag har under min tid som ordförande för Centrum mot rasism är att bidra till en ökad nivå av samverkan mellan de olika grupperingarna som finns inom den Afrosvenska gruppen, men än mer bidra till en ökad samverkan mellan olika grupper av människor som lider under strukturell rasism.

Något mer som du vill ha sagt, som vi inte redan tagit upp?

Jag vill först och främst tacka tidningen Afropé  för ert arbete, ni synnliggör maktasymmetrier och orättvisor för samhället, samtidigt som ni lyfter fram strålande glimtar av hopp och styrka i diasporan. Etablissemang som denna får sällan den uppmärksamhet och det stöd de förtjänar. Ni är oerhört viktiga i dagens samhälle och det är viktigt att ni får en eloge för arbetet ni gör. Samtidigt vill jag utmana er att inte bara fortsätta ert arbete, men även utveckla det. Jag skulle vara oerhört stolt att vid vårt nästa sammanträffande intervjuas för en webb-kanal, eller varför inte tv-kanal under er regi. Med det sagt skulle jag vilja vädja till alla bröder och systrar att organisera och engagera sig på något hörn i den antirasistiska kampen, för den berör oss alla. Oavsett grad.

Afropé tackar Godwyll Osei-Amoako för intervjun och önskar honom stort lycka till i sitt engagemang och sin kamp för alla afrosvenskar och andra utsatta minoriteter. Och vi hoppas givetvis också att ett framtida möte kan komma att ske i ett ytterligare utvecklat forum under Afropés flagg.

Hawa Sallah
Hawa Sallah

Afro Jam i Göteborg

Helgen den 2 -3 maj kommer Waaw Waaw Afro Jam and Battle hållas i Göteborg på Frilagret.

Arrangörernas Poster för eventet
Arrangörernas Poster för eventet

Målet med jamet är att skapa en plattform med afrikanska danser och visa upp mångfalden av danser som finns i Afrika. Detta görs via Jams, workshops och battles samt filmvisning.

Lördagen den 2 Maj 18.00-00.00, kommer bestå av jams, battles och showcase. Det kommer även finnas möjlighet till shopping i form av en loppis. Sist men inte minst tillgång till café.

Söndagen den 3 Maj 12.00-19.00, blir det filmvisning, workshops och jams.

Waaw waaw har ett samarbete och kulturellt utbyte med JIA Courage House, som vi har skrivit om tidigare.

Intäde: 50 kr

Anmäla dig som tävlande eller till workshops?

Mail: waawwaawafrojam@gmail.com

Facebook: Waaw Waaw Afro Jam & Battle – first edition in Gothenburg

Hawa Sallah
Hawa Sallah