Kategoriarkiv: Kläder och skor

Planetafestivalen bakom hörnet

Snart inleds årets Planetafestival i Göteborg och på närliggande orter. Som vanligt bjuder festivalen på sång, dans, musik och konst från hela världen. I år hålls festivalen den 2 – 6 november och afroinspirerade programpunkter finns ett gäng att hitta.

Planetafestivalen är en kär festival för många i Göteborg med omnejd och när höstrusket börjat tränga sig på kan glädjen, kärleken och det härliga tempot på festivalen verkligen vara som en räddande ängel för humöret.

På årets lista bockar Afropé bland annat för följande programpunkter:

Les Filles de Illighadad – två nigeriska kvinnor från Nigers landsbygd som spelar och sjunger drömsk ökenblues, samt bjuder på sångworkshop.

Sanba Zao, workshop och konsert – Rootsmusiksångaren och slagverkaren Sanba Zao från Haiti gästar sångensemblen Amanda och publiken bjuds på en mix av folkmusik från Haiti och Sverige. Zaos sång- och dansworkshop håller han tillsammans med bl a sin fru, son och dotter.

Mode- & dansshow med The African Way & African Roots – Diane Kaze och hennes modeller visar kläder och accessoarer skapade av ett kvinnokooperativ i Östafrika och dans framförs av African Roots, koreograferade av Dias Diasilua.

https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fafrope.se%2Fvideos%2F1172210269511305%2F&show_text=0&width=560

Djembe och marimba-workshop – Zambiska musikern Ras Kerrys håller i workshopen som ger en introduktion till instrumenten och hur man kan improvisera inom olika rytmer från de afrikanska och karibiska musikarven. Ras Kerrys rör sig inom olika genres som alternativ pop/rock, reggae, hiphop och ragga. Alla från 8 år och uppåt är välkomna, oavsett kunskapsnivå.

Hendrick Monyeki & World Music Culture Club – World Music Culture Club spelar vid flertalet tillfällen under festivalen, precis som vanligt. På torsdagseftermiddagen spelar de ihop med sydafrikanska Hendrick Monyeki på Landvetter Kulturhus. Hendrick Monyeki sjunger mycket jazz, ballad och gospelmusik.


Cheikh Lô – Den senegalesiske sångaren och slagverkaren besöker Musikens Hus med sin oemotståndliga musik som ofta beskrivs som både spirituell och dansant. Under kvällen spelar också Göteborgsbaserade DJ Norriz.

Stewart Sukuma & Banda Nkuvu – Funk från Moçambique. Energisk och dansant funk, afropop och jazz från en av landets mest framstående personer. Både som artist och som aktivist för mänskliga rättigheter.

A cooking pot of art and rythm & DJ Norriz – Kalebassi bjuder in till en kväll med blandning av konst och musik med kärlek från Västafrika.

Speciellt för de yngsta:

Dinn Dinn Bulo – afrikanska sagorAssane Sane och Tapha Ndiongue berättar sagor och sjunger sånger från deras hemland Senegal. Till sin hjälp har de gitarr, kora och slagverk. Dinn dinn bulo betyder barnens händer på det västafrikanska språket mandinka.

SmyckesworkshopBarnen får skapa färgglada och vackra smycken med inspiration från Västafrika. Lämplig ålder är från 6 år och uppåt. Ivorianska Alex håller i workshopen. Erfarenhet från tidigare år säger att det kan bli ganska fullt, så kom i tid!

Planeta, pressbild
Planeta, pressbild

Läs mer om Planeta och tidigare festivalår hos Afropé

Kiqi Dumbuya
Kiqi Dumbuya

Kenyansk fotograf bryter åldersnormer

Av en ren tillfällighet snubblade Osborne Macharia in i fotografins värld. Han fick underkänt på sin kurs i arkitektur och bytte riktning. Nu är han en av de mest intressanta, samtida fotograferna som arbetar mot fördomar om den Afrikanska kontinenten. Han utmanar förutfattade meningar om kön, färg, kroppar, ålder och kulturer.

Skärmdump av videoklipp om utställningen
Skärmdump av videoklipp om utställningen

Osbornes största genombrott var ”Nyanye”. Bildserien handlade om äldre kvinnor i maktpositioner som nu, efter pensionen, lever lyxliv och reser runt. Serien fick stor uppmärksamhet och Osborne fick stor publicitet.

Efter det stora genombrottet har Osborne nu kommit ut med en efterföljare till ”Nyanye”. Bildserien ”Kabangu” som även den är en fiktiv historia om fyra äldre män som har ett hip-hop band i Nairobi. Sedan 80-talet har männen träffats regelbundet och drar workshoppar och turnerar runt. De älskar musiken och livet. Bildserien framställer de äldre männen i moderna och ungdomliga kläder i färgsprakande omgivningar. De rappar om jämlikhet, fred, välstånd och social rättvisa.

Trots att Osborne alltid varit tydlig med att det är fiktiva historier bakom karaktärerna på bilderna så har historierna fått så mycket spridning att många har börjat leta efter karaktärerna och grupperna i verkliga livet.

Osborne hyllas för sina nytänkande och normbrytande bilder i sina bildserier och vill att samhället skall omvärdera vad som är vackert, accepterat och får ta plats inom media och fotografering. Och han fortsätter att förvåna oss med nya, fantastiska bilder. Han senaste publicerade projekt är ”Mengo”.

 

Osbornes portfolio hittas HÄR

Mireille Rosas
Mireille Rosas

Hur hänger Holland, tyg och afrikanskt mode ihop?

Varför står det ofta “Veritable Wax Hollandais” på tygerna i Väst- och Centralafrika? Vad har Holland med afrikanskt mode att göra? Man kan säga att det hela var ett misstag, som exploderade till succé.

I den holländska lilla staden Helmond ligger företaget Vlisco. De har varit den främsta leverantören av modetyger till Väst- och Centralafrika – sedan över 150 år. Men från början hade de egentligen siktet på Indonesien …

År 1864 tog en entreprenören Pieter Fentener van Vlissingen över ett litet textiltrycksföretag i Helmond. Hans farbror, som hade arbetat i de tidigare holländska kolonierna övertygade honom om att producera en billigare och enklare kopia av ett traditionellt indonesiskt tyg kallat batik.

Men folket i Indonesien var inte imponerade. Visst var det billigare än det handgjorda originalet, men det såg också billigare ut.

Massproduktionen gjorde att trycken blev ojämna, de olika färgerna överlappade inte varandra helt perfekt.

Men Väst- och Centralafrikanska konsumenter föredrog dessa icke-perfekta tryck, eftersom det betydde att inget tyg blev riktigt det andra likt. Och att trycket trycktes på båda sidor av tyget gjorde det idealiskt för de traditionella omlott-stilarna.

Skeppen som transporterade Vliscos protukter till Indonesien gjorde stopp på olika ställen i Afrika, för att byta lite tyg mot livsmedel och andra nödvändigheter, för att kunna klara av den fortsatta resan. Här blev de wax-tryckta tygerna inte en billig kopia av ett lokalt original, utan en unik lyxprodukt.

Vlisco ändrade snabbt strategi och fokuserade då i stället på Afrika. De ändrade på produkten, för att bättre tillfredsställa konsumenternas önskemål om starka färger och uttrycksfulla tryck.

Runt 1930 var Vlisco ett av de främsta lyxmodemärkena i Väst- och Centralafrika. Men det var de afrikanska kvinnornas förtjänst att Vlisco fick en så hög modegrad. Precis som i dag tar de tyget till lokala skräddare och designers för att skapa sitt eget personliga mode.

Tygen har ofta olika namn och berättar något om personen som bär dem. Detta är inget marknadsföringsknep från företaget, även om de så klart glatt hoppat på tåget. Det är berättelser som skapats av kvinnorna som säljer och bär tygerna.

Ett exempel är trycket nedan, som kallas ”Si tu sors, je sors”, vilket betyder ”om du går, så går jag”. En kvinna som bär detta tyg säger därmed till män att ”om du tror att ett äktenskap är något du kan lämna som du behagar, så kommer jag göra samma sak”.

Foto: Vliscos hemsida
Foto: Vliscos hemsida

Ett annat tyg har hönor, kycklingar och en tupp utan huvud. Den kallas ”La Famille”, alltså familjen. Tyget antyder att kvinnan må ha en make, men det är hon som är det verkliga familjeöverhuvudet.

En kvinna som sätter utbildning högt kanske väljer tyget ”Abc”, som pryds av griffeltavlor, bokstäver och böcker.

Vlisco startade alltså som tillverkade av billiga kopior av ett traditionellt tyg. Ironiskt nog utsattes företaget för extremt tuff konkurrens av billiga kopior från Asien under 1990-talet. En del kvinnor valde att lämna kvar tygets kantremsa med texten ”Guaranteed Dutch Wax Vlisco” synlig, för att visa att de faktiskt köpt originalet.

Vlisco blev uppköpt av brittiska investmentgruppen Actis, som skapade strategier för att försöka undvika konkurs på grund av den hårda konkurrensen. Nu skulle man profileras som ett fullfjädrat modemärke, inte endast en textilfabrik. Därför tas numera lyxiga modebilder, lokala modevisningar och så vidare. Strategin har faktiskt lett till en femtioprocentig ökning av vinsten mellan 2010 och 2012.

Modebild från Vliscos hemsida.
Modebild från Vliscos hemsida.

Vlisco har arbetat mer och mer med unga modedesigners, men har även synts i samarbeten med bland andra Jean Paul Gaultier och Adidas. Men företaget har också ansträngt sig mer för att hedra de sätt som de afrikanska konsumenterna använt företagets produkter under över 150 år.

Vilket väl inte är mer än rätt …

Vliscos hemsida hittar du HÄR

Helena Svensson
Helena Svensson

 

De oersättliga kvinnorna: Generations – The irreplaceable woman

Eventet ”Generations Fashion. Culture. Art.” – en del av On Gambias Fashion Movement – kom att bli en kväll i frihetens och modets tecken. I starka färger, paljetter och brinnande mönster lös den gambiska modeliten upp natten. Kvällen kom att bli hyllning till kvinnorna, de moderna oersättliga kvinnorna.

Den 7 november anordnades Generations på Kairaba Hotel i Senegambia. Starttiden var 20.00. Kvart i ekade den afrikanska natten tom, stolar saknade gäster, en catwalk utan modeller. En stressad arrangör meddelade att visningen var flyttad till 22.00, den dröjde till 23.00. Förseningen kom dock att bli en visning i sig själv. Gästerna, majoriteten kvinnor tillhörande den gambiska modeeliten, anlände en efter en i kreationer vilka endast kan liknas vid konstverk. Traditionella dräkter, klänningar och huvudbonader med en modern twist. Paljetter, stenar och mönster lös upp natten. Den ena mer enastående än den andra.

Generations_Gambia_9590_view (1)
Safs Creation, ”Kungen” & ”Drottningen” av wolofstammen

Tamtam, trummorna börjar slå. Konferenciern ursäktar förseningen med ett, ”- T.I.A, This is Africa”, publiken skrattar förlåtande. Visningen inleds med traditionella plagg tillhörande wolof-, mandika-, jola- och manjagostammarna. ”Kungen” och ”drottningen” av wolofstammen presenteras först. Med drottninglika steg intar hon scenen. Det blir tydligt att denna kväll står kvinnorna i centrum.

Designer efter designer, hemmahörande i Gambia, Senegal, Ghana, Elfenbenskusten och Nigeria visar sina kollektioner. Den afrikanska stoltheten genomstrålar varje plagg. Likt den publika modeeliten är det traditionella en centralpunkt. Definierade midjor, flarade kjolar, tydliga ärmar. Starka färger, afrikanska mönster, paljetter, stenar och wax detaljerar plagg och accessoarer. I 14 centimeter höga klackar svävar modellerna längs den röda catwalken. Ordet ”breathtaking” summerar. Plaggen är inte för de blygsamma, vilket passar de exceptionella kreationskvinnor som endast blinkar vid ett måste för att inte missa något.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Pausunderhållningen var teater, samt spokenword, framfört av gruppen ”Black Magic”. Temat var frigörelse. Publiken får lyssna till radiosändningen av Gambias friande från kolonisationsstyre. Under kvällen spelar även ett band. Sångerskan, med håret lagt i klassisk 20-tals stil framför ”A change is gonna come”. En rörande stämningen sprider sig över den perfekt klippta trädgården.

Visningen drar ut på tiden, flera gäster lämnar. Kreationskvinnorna sitter kvar. En ”Black Magic”-skådespelerska intar catwalken. I dova kläder och burrigt hår urskiljer hon sig från kvällens extravaganser. Med poetiskt melodi talar hon om vikten och kraften i att vara en självständig kvinna. Att tiderna förändras. Att en kvinnas position inte längre är bakom mannen utan vid hans sida, som jämlikar. Avslutningsvis yttrar hon ”I am irreplaceable. I am the modern woman” (svensk översättning: ”Jag är oersättlig. Jag är den moderna kvinnan”). Applåderna ekar och den mäktiga afrikanska feminismen tar över.

Generations_Fashionshow_2015
Fatou Drameh, arrangör & grundare av TARA DESIGNS

Sista visningen avslutas kvart i två på natten. Avslutande designer Fatou Drameh, arrangör för eventet kliver upp på catwalken. Hennes tårar är tydliga, hon är trött. Resterande publik reser sig i stående ovationer. I en blandning av glädje och utmattning torkar hon sig om kinderna i strålkastare ljuset. Hon tackar alla som ställt upp, en vän i publiken ropar ”You did it ’F’!” (svensk översättning: ”Du gjorde det F!”).

Stämningen av enig stolthet går nästan att ta på. Kreationskvinnorna är stolta över henne, inte enbart hennes fantastiska verk, utan henne. Efter denna kväll där kvinnan stått i centrum kom hon att bli symbolen för allt. Där stod hon vacker av självständighet, hon som gjort hela kvällen möjlig. Hon var irreplaceable, the modern woman.

Representerade designers var: Nyanya Creation -Nyanya Jagne , A-C Fashion Design -Awa Camara Sowe , Bakh Yaye Couture -Mouhamadou Mustapha Kane, Santa Yalla Couture – Djibrilo Sylla, Tara Designs – Fatou Drameh, Arch En Ciel Couture -Baye Samba, Ziza Creation – Ziza, Salam Batik – Abdul Khabirr Salam Nyang, Ladies Kingdom Creation – Yandeh, Safs Creation – Saf Sey, Jaidee – Jainaba Drameh

On Gambia Fashion Movements målsättning är att bygga ett lärocenter i Kafuta, med fokus på textiler och mode. Organisationen söker därav sponsorer. Se även deras wrapculture-kampanj.

 

Nadina Rosengren
Nadina Rosengren

Hudfärgade strumpbyxor hos svenska Afrostore

Många är vi som ständigt letar hudfärgat på olika produkter. Allt från läppstift, nagellack och foundation till skor och nylonstrumpbyxor. Glädjande nog har nu svenska webbutiken Afrostore förenklat vardagen för många av oss. Pendezas nylonstrumpbyxor i olika hudtoner finns nu att beställa i Sverige, direkt på nätet.

20151119_140000 Pendezas hudfärgade nylonstrumpbyxor för personer med melaninrik hud kommer i flera olika nyanser som täcker in ett spektra från nummer 10 till 50. Jag har själv hunnit med att prova två olika närliggande nyanser, där den ljusare smälter in alldeles perfekt nu i vintertider, när huden inte är fullt så solfylld som under sommarhalvåret, och den mörkare bör vara perfekt under solbrända dagar.

Strumpbyxorna är av denier 15 och är alltså av väldigt svagt täckande karaktär, alldeles perfekt för att ge en så naturlig look som möjligt. Strumpbyxorna finns dessutom i en bredd av storlekar hos Afrostore, just för att passa bäraren på bästa möjliga sätt. Från S (small) – XXL (extra extra large) ger Pandeza kunderna möjlighet att hitta den perfekta strumpbyxan och känna sig bekväm i den.

Om du känner dig sugen på att beställa på en gång så är det bara att göra ett besök till Afrostores webbutik. Vill du hellre få strumpbyxorna demonstrerade för dig och ett gäng härliga vänner och då ha möjlighet att beställa direkt från Afrostores butiksägare, då har du som bor i Stor-Stockholm möjlighet att boka dig för detta. På Afrostores Facebooksida hittar du mer information om hur du går till väga för att boka ett strumpbyxparty.

Fotorättigheter: Afropé

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

H&M lockar fram skämskuddar när de etablerar sig i Sydafrika

Skärmdump från H&M South Africas Twittersida
Skärmdump från H&M South Africas Twittersida

H&M har nyligen etablerat sig i Sydafrika. De har öppnat en butik i huvudstaden Kapstaden (Cape Town) förra månaden. I förrgår öppnade man ännu en butik i Sydafrika, nämligen i Johannesburg. Inför en så pass stor etablering i ett land med 54 miljoner invånare (2014), varav 80% är svarta, så kunde man kanske ha önskat sig lite bättre insikter och kunskap om landet inför en nyetablering. Men vithetsnormerna visar sig fullständigt gränslösa när man lanserar sig med vita modeller i ett afrikanskt land med så stor andel svarta.

Skärmdump från frågan som ställdes till H&M och svaren som gavs som finns återgivna på svenska i artikeln
Skärmdump från frågan som ställdes till H&M och svaren som gavs som finns återgivna på svenska i artikeln

När den i Sydafrika kända modebloggaren Tlalane Letlhaku twittrade följande till H&M South Africa:

”Jag var i er butik i CT (Kapstaden). De flesta, om inte alla era affischer i butiken hade inga svarta modeller. Var snälla och arbeta på att tilltala/locka alla.”

Svaret från H&M South Africa väckte en storm av protester på Twitter:

”H&Ms marknadsföring har en stor genomslagskraft och det är viktigt för oss att förmedla en positiv bild. Vi vill att vår marknadsföring för att visa vårt mode på ett inspirerande sätt ska förmedla en positiv känsla. Vi arbetar med ett brett utbud av modeller och personligheter i alla marknadsföring både på nätet, utomhus och i butiker. Vår marknadsföringspolicy, kampanjprodukter och arbete är något vi ständigt diskuterar internt och med professionella kreatörer.”

Foto: Fatou Touray, Afropé
Foto: Fatou Touray, Afropé

Kan inte svarta förmedla en positiv bild

Skärmdump från Twitter på många människors kritik mot H&M
Skärmdump från Twitter på många människors kritik mot H&M

Många upprörda människor har nu ifrågasatt vad som menas med svaret? Kan inte svarta modeller förmedla en positiv bild? Och vad är det egentligen för ett svar? Det svarar inte på någon fråga, menade många arga twittrare och undrar vad det är för undfallande svar som inte är något svar på de frågor som ställts till företaget och inte heller ett klargörande i var de står i dessa frågor och inte heller vad som kommer att ske framöver. Kommer de ta in svarta modeller framöver, eller är detta den linje de kommer fortsätta marknadsföra på?

Vidare menar många twittrare att man inte heller fått något svar eller klargörande till varför H&M valt att ha vita modeller i stället för svarta. När man följer många av kommentarerna tycks det snarast som om H&M upprört än fler twittrare med svaren än innan, då man nu haft sin chans att förklara sin ståndpunkt och klargöra hur man tänkt, utan att faktiskt klargöra något för alla som upprörts.

Officiell ursäkt från H&M South Africa

Skärmdump på H&M South Africas officiella uttalande efter den kritikerstorm de mötts av på Twitter och i flera av Sydafrikas medier
Skärmdump på H&M South Africas officiella uttalande efter den kritikerstorm de mötts av på Twitter och i flera av Sydafrikas medier

Med den storm som sedan utbröt har H&M South Africa gått ut med ett officiellt uttalande (se skärmdump intill):

Det officiella uttalandet har nu även det kritiserats och väckt stor ilska, frustration och irritation. Många menar att H&M South Africa bör bojkottas, att de bör ”återvända där de kom ifrån”. Bemötandet mot det sydafrikanska folket ses som respektlöst och svaret som intetsägande och beskrivs av en del som en ”skenmanöver” för att de gjort bort sig.

Andra frågor som inte är besvarade ännu är om H&M South Africa kommer att hämta sig efter den här pinsamheten, där vi fått hämta minst en skämskudde? Kommer sydafrikanerna förlåta H&M och kommer H&M komma med en bättre ursäkt än de försök som gjorts?

Hur nyetableringen för H&M i Sydafrika kommer att gå, återstår nu att se. Ett tips är dock att H&M South Africa läser på lite om representation och identifikation.

Fatou Touray

 

Mixed Grill: Ett svensk-gambiskt initiativ med en stark värdegrund

Här berättar Patricia Gustavsson och Joanna Lemnelius, grundarna av Mixed Grill om varför det var viktigt för dem att starta just denna typen av företag.

Mixed Grill är ett textil- och klädesmärke som grundades i Banjul, Gambia och drivs från Södermalm i Stockholm. Vi samarbetar med lokala entreprenörer där vi har nära kontakt och säkerställer att de får rätt betalt för sitt arbete och möjlighet att påverka sin självförsörjning.

DSCF5283_RET_korr
Foto: Mixed Grill

Med fantastiska tyger och moderna mönster gör vi guldkorn från Gambia tillgängliga i Sverige.Kökshanddukar, prydnadskuddar, sängkläder och kläder m.m. skapas utifrån en stark tradition av textildesign blandat med skandinaviska influenser. De västafrikanska tygerna och de olika batikteknikerna skapar fina produkter som passar lika bra in i svenska hem som IKEA eller Svenskt Tenn.

Gambia är ett land rikt på kultur och konst, men där många har det tufft ekonomiskt. Arbetslösheten är hög och investeringarna i landet är små, trots det finns det en enorm optimism och framåtanda. Mixed Grill vill komma bort från de stereotypa bilderna av en svältande kontinent och istället visa upp det moderna, kreativa och stolta Västafrika.

I vårt värdegrundsarbete jobbar vi för att främja antirasismen och engagerar oss genom att hylla afrikansk kultur, att ge hjälp till självhjälp istället för bistånd, visionen är så mycket större än bara kläder och välgörenhet. Vi vill skapa ett forum för att lyfta fram afrikansk kultur och få människor att känna att de bidrar till något större genom att bära/ha Mixed Grills produkter.

DSCF5473_RET_korr
Foto: Mixed Grill

Genom det kulturella mötet mellan de två världsdelarna vill vi ta tillvara på den genuina stolthet och kunskap som finns i Västafrika och med härliga tyger och moderna mönster vill vi göra Gambias textilkonst tillgänglig för fler här hemma. Detta i sin tur bidrar till att människor får möjligheter till självförsörjning genom företagande, produktion och export något vi hoppas kan bidra till en rättvisare värld där det är en självklarhet att arbeta under ordentliga arbetsförhållanden och få bra betalt för sitt arbete. På det sättet vill vi försöka skapa en långsiktigt hållbar utveckling I Gambia.

Idén föddes när vi lärde känna varandra i Gambia och arbetet kändes ännu mer viktigt i och med tanke på den ökande främlingsfientligheten som råder här hemma. Med SD’s framfart, växande afrofobi, folk som flyr för sina liv undan krig och ett Europa som stänger sina gränser så var jag och Joanna eniga om att vi ville skapa något som förhoppningsvis kan göra en skillnad säger Patricia.

Vi jobbar i dagsläget med skräddare och ”batikare” i Bakau, Serrekunda, Kololi, Lamin och Brikama. Utöver det så har vi även en gambisk kvinna vi jobbar tillsammans med, Ida som är en släkting till Joanna och som jobbar som produktionsassistent och sköter den dagliga kontakten med våra samarbetspartners. Drömmen/visionen är att sysselsätta människor med utgångspunkt från våra vänner och släktingar som ett led i den värdegrund vi jobbar med, ansvar både för sitt eget liv och andras genom arbete och en strävan mot ett gemensamt engagemang som bidrar till en långsiktig hållbar livssituation för fler och fler människor. Vårt mål är att skapa relationer och samarbeten med fler aktörer ”på plats”, som ansvarar för produktion, logistik och transport mm.

DSCF5608_RET_korr
Foto: Mixed Grill

Både Patricia och Joanna har familj och vänner i Gambia och har bott i landet i mer eller mindre långa perioder. De lärde känna varandra förra året i ett Gambia som efter Ebolakrisen och sviktande turism var fattigare, med högre arbetslöshet och mer desperat än någonsin. Ur kärleken för landet, kulturen och människornas vilja att påverka sitt liv föddes idén om ett företag som inte bara har som mål att tjäna pengar men lika mycket att sprida det Gambiska arvet, ge en annan bild av Västafrika än stereotypen av en svältande kontinent och skapa arbetstillfällen.

Du kan läsa mer om Mixed Grill och se deras fina produkter HÄR

Eller följa dem på Facebook HÄR

Eller på Instagram HÄR

Hanna Danielsson
Hanna Danielsson

Afropé träffar männen bakom nya klädmärket Blvck Skin

För kännedom: Afropé vill uppmärksamma att detta är en gammal intervju från 3 november 2015 och att det idag endast är grundaren Lamin Ceesay som är involverad i märket.


På ett café i centrala Göteborg träffar jag dem, Blvck Skins grundare Lamin Ceesay, tillsammans med Fred Smith och Amaro Nyass. De är tre vanliga män från Göteborg som hade en vision, en dröm och ett mål. Det handlar om att vara en ‘doer’! Gör din dröm till verklighet”, säger Lamin Ceesay, grundare av klädmärket Black Skin (Blvck Skin). Han gjorde just det där – han gjorde verklighet av drömmen – tillsammans med Fred och Amaro. Möt männen bakom Black Skin.

Vad är Black Skin (Blvck Skin)?

Från vänster till höger: Fred Smith, Lamin Ceesay och Amaro Nyass - Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Från vänster till höger: Fred Smith, Lamin Ceesay och Amaro Nyass – Foto: Afropé | Kiqi D Minteh

Lamin: Black Skin är ett ungt, modernt och kreativt klädmärke, som siktar på att dels göra bra och fina kläder, men till skillnad från andra företag så siktar vi också på att göra kläder för människan. Med det menar jag att vi inte bara siktar på det ytlig, utan vi vet att kläder bärs av människor och det är viktigt att implementera det i tanken. Vi siktar på att skapa kläder som alla människor. Nu är visserligen första kollektionen ett undantag, det är lite högre prisklass, men vår strävan är att kunna göra kläder som alla har råd med framöver.

Det är vad Black Skin är.

Fred: Svart har alltid ansetts vara något negativt. Ta Kamratposten som exempel, med ”Spara och Slösa”. Slösa var mörkhårig och stod för det negativa. Spara som var det positiva var ljus och hade blåa ögon. Jag tycker att vi visar att vi inte står för det. Tittar man på våra modeller i vår marknadsföring, så ser man bredden vi vill förmedla. Det är unga, det är gamla, det är svarta, det är vita, det är kvinnor, det är män, allting. Våra kläder är inte bara för svarta, de är för folket. Det är vår ambition.

Amaro: Någonting som jag tror att vi är noga med är att vi gör kläder som man trivs i. Du kan ha dem i vardagslivet och känna dig bekväm men ändå känna dig stilig och clean, det är stilrent.

Hur föddes idén om Black Skin?

Lamin: Som allting annat började det med en idé. Både jag och alla inblandade är modeintresserade och när vi var yngre så diskuterade vi ofta om att vi skulle skapa något. Det var inte spikat att det skulle vara ett klädmärke, men vi ville skapa något. Och slutligen landade det i ett klädmärke.

Idén bakom Black Skin vilar också mycket på våra identiteter och våra bakgrunder, som en del av en minoritet i Sverige och på hur svenska samhället ser ut idag. Tillsammans med vårt klädintresse.

Hur gick processen från idé till genomförande?

Lamin: Idén har funnits länge, men det var först förra sommaren, 2014, då jag faktiskt fick riktiga tankar om att ta det från idé till handling. Jag fattade ett beslut där och då och vald att göra en omvärldsanalys – vad finns det för liknande företag idag, hur skiljer sig min idé, vad erbjuder de, vad kan jag erbjuda?

Jag ville ha något innovativt. Jag ville inte uppfinna hjulet igen, utan jag ville ta något som redan fanns och på något sätt göra det bättre. Det var visionen. Jag kände också att det inte finns något för ”oss” svarta. När vi går in i en Gucci-, Chanel- eller Louis Vouitton-butik, så visst släpps vi in, men känslan är ändå att de inte vill ha oss där.

Samtidigt finns det så många svarta som är ignoranta. Titta på många av rapparna och hip hoparna, allt de bär är märkeskläder, kläder från designers som inte vill att de ska bära deras kläder. Det är en stor del i varför jag fick tanken att skapa Black Skin.

Sedan har det varit en jättelång resa och tagit mycket tid. Allt från att registrera företaget, göra omvärldsanalysen, kontakta fabriker, beställa in tygprover och så vidare. Det har inte bara kostat tid, utan också pengar givetvis. Fabriken som vi köper in från idag finns i Kina och har ju därför helt andra aktiva timmar än här. Så för mig har det handlat om att jobba på mitt vanliga jobb på dagarna och sedan med Black Skin på nätterna. Det har varit en lång process som tagit ett år. Men nu har vi landat.

Vad står Blvck Skin för?

Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Foto: Afropé | Kiqi D Minteh

Lamin: Black Skin står för jämlikhet, vare sig det rör sig om till exempel kön eller etnicitet, vilket skiljer oss från många andra företag. Sedan skapar vi bara kläder i mörka nyanser och det är därifrån namnet kommer. Sedan är det viktigt för oss att alla känner sig välkomnade att bära våra kläder, det finns ingen segregering i märket eller i våra plagg. Samtidigt är märket ett statement som talar om att som minoritet har vi möjligheten, vi har platsen och plattformen att skapa något. Om vi vill.

Amaro: Black Skin är lite av minoritetens identitet, vi är alltid där, du är aldrig ensam, det finns alltid någon som dig och stödet finns alltid där. Vi har ett djup i märket som inte bara handlar om kläderna i sig, utan vi vill förmedla en känsla av välkomnande och självsäkerhet.

Fred: Alltså, ser man på Lamin, som ju jobbat som modell ganska länge så märker man absolut hur marknaden öppnat sig för svarta modeller, men det finns fortfarande ett stort utanförskap och en vision som jag ser i kläderna och i märket är självsäkerheten. När vi går in i en klädbutik så finns fortfarande en förutfattad mening om vad för typ av kläder vi bär eller hur vi ska bära kläderna. Vi förväntas inte kunna gå i skjorta eller kostym, utan vi förväntas bära sneakers och hood-tröja. Tittar man på våra kläder så har vi allt det där istället, tillgängligt och utan förutfattade meningar om vem som kan bära vad och hur det ska bäras. Vi har hood-tröjan och de bekvämare kläderna, men vi har också upscale-plaggen i hög kvalité.

Visst finns ett utanförskap och känslan att man inte tillhör. Men samtidigt skiljer sig inte vår historia eller vår uppväxt särskilt mycket från någon annans. Vi är tre grabbar från Göteborg som ville skapa något eget och vi känner inte att det finns några gränser.

Lamin: Vi vill kunna känna att vi äger ett eget märke och det är kläder som är för folket. Det är vår strävan.

Hur skulle ni beskriva Black Skins mode?

Sköna killar från Göteborg - Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Sköna killar från Göteborg – Foto: Afropé | Kiqi D Minteh

Fred: Vårt mode ska inte begränsas till att kallas något utifrån genre eller norm. Det du som bär våra plagg vill att plaggen ska vara, det är det. Vi vill inte definiera våra plagg åt bäraren. Alla som är något inom mode är de som är banbrytande och bryter normen. Black Skin gör just det.

Amaro: I grund och botten har vi tre en enhetlighet i våra stilar, men kanske olika avslappnat och vi alla har vår stil representerad i märket och bär plaggen i olika kombination. Bäraren bär våra kläder på det sätt de vill, utan att det ska sättas någon etikett på det.

Vem designar kläderna?

Lamin: Jag har designat denna kollektion, men nästa kollektion är inte nödvändigtvis så att jag kommer designa själv.

I nästa kollektion vill vi gärna vara delaktiga”, fyller Fred i och Amaro nickar.

Fred: Vi klär oss hyfsat olika, men har en enhetlighet och det är det som är Black Skin. Därför kommer vi (Fred pekar på Amaro och sig själv) troligen vara med framöver och komma med våra infallsvinklar som lite nytt tillskott till Lamins redan fungerande grundkoncept.

Är tanken att släppa kollektionerna säsongvis?

Lamin: Tanken är att släppa säsongsvis. Nu släppte vi höst/vinter 2015, nästa blir vår/sommar 2016 och tanken är att släppa den på våren.

Vad har ni märkt för reaktioner från media?

Lamin: Väldigt positiva reaktioner. Man märker att vi lyft frågor som folk inte velat ta tag i. King Size Magazine, till exempel, har skrivit om oss och bad om våra kläder för att representera oss redan innan kläderna var släppta.

Är ni förvånade?

Fred: Vi är ödmjuka inför det, men Lamin framförallt, har ju lagt mycket tid på detta.

Lamin: Jag var inte direkt överraskad, då det givetvis ingick i min vision. Det var mer av ett kvitto och en bekräftelse på att jag varit rätt ute. Men däremot är jag överraskad över att responsen kom så fort och att folk vill vara med hajpa oss och skriva om oss så tidigt som det gjorts.

 

Planerar ni att utöka utbudet. Ni har unisex, men kommer det något som går åt det feminina hållet?

Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Foto: Afropé | Kiqi D Minteh

Lamin: Vi försöker stryka det här med feminint och maskulint. Jag tycker inte det vi har ute nu är maskulint, men vi kanske kommer göra lite mer generaliserat i nästa kollektion. Kläder som är mer uppenbart till för alla.

Denna kollektion har varit med långa tröjor, raka linjer och så. Men det är denna kollektion. Vi vill inte avslöja för mycket gällande kommande kollektion.

Sedan kan jag tillägga också att vi aldrig kommer att bli ett företag som har 10 000 exemplar av en tröja till exempel. Vi vill att det ska vara lite exklusivt att bära våra plagg. Att folk har möjlighet att bära bra plagg som inte alla har. Vi kanske bara skapar 50 eller 100 exemplar av ett plagg.

Kommer ni behålla den begränsningen även om ni blir så stora att ni i framtiden följer er vision om att skapa kläder för alla, till lite lägre priser än idag? Är det först till kvarn som gäller även då?

Lamin: Ja precis, det är först till kvarn som gäller. Vi kommer säkert tänja på ramarna. Att vi kanske går från 50 exemplar av ett plagg till 200 exemplar. Men vi kommer aldrig köra 10 000 exemplar av ett plagg.

Fred: En dörr kommer väl alltid finnas, där vi kanske producerar lite fler exemplar av något specifikt plagg som verkligen blivit en hit. Vi vill givetvis inte stänga ute folk.

 

Är tanken att köra exklusivt på nätet eller att etablera er i fysiska butiker, alternativt starta en egen butik?

Lamin: I dagsläget säljer vi endast kläderna genom vår webbshop, men målet är att så småningom även etablera oss i återförsäljares webbutiker men även återförsäljares fysiska butiker. Det finns naturligtvis planer på att öppna en egen och fysisk Blvck Skin-butik men de planerna ligger längre fram. I dagsläget ligger störst fokus på försäljning genom vår webbshop samt etablering hos återförsäljare

Vad har ni för tips till andra som funderar på att starta eget?

Fred: Som tips till andra som sitter och tror att de inte kan skapa något, så vill jag säga gör det. Vi välkomnar det verkligen och det går som sagt.

Lamin: Det är inte omöjligt, det är viktigt att folk förstår det. Många tror att det är jättesvårt. Men egentligen handlar det om passion och ambition. Vill man tillräckligt mycket så går det. Men det handlar om vilken tid man är villig att offra.

Jag har ett heltidsjobb och pendlar två timmar om dagen. Trots det lyckades jag ro detta i hamn. Det tog ett år absolut, men nu är vi här. Vill man så kan man. Det handlar om att vara en ‘doer’! Gör din dröm till verklighet.

 


Fred, Lamin och Amaro - vännerna som gjorde drömmen till verklighet - Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Fred, Lamin och Amaro – vännerna som gjorde drömmen till verklighet – Foto: Afropé | Kiqi D Minteh

Blvck Skin:

Namn: Lamin Ceesay (grundare av Blvck Skin)
Ålder:
26 år
Afrosvensk koppling:
Född i Gambia, kom till Sverige som ettåring.
När han inte jobbar med Blvck Skin:
Arbetar Lamin som ingenjör och IT-konsult, modell för Stockholmsgruppen. Lamin har också en femårig masterutbildning.


(Inte längre kvar inom företaget)
Namn: Amaro Nyass
Ålder:
27 år
Afrosvensk koppling:
Född i Gambia, uppväxt i Sverige.
När han inte jobbar med Blvck Skin:
Arbetar Amaro som konsult för en återförsäljare och spelar fotboll.

Namn: Fred Smith
Ålder: 28 år
Afrosvensk koppling:
Född i Gambia, uppväxt i Sverige.
När han inte jobbar med Blvck Skin:
Arbetar Fred som konsult inom elektronik och som kampsportstränare.

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh

Kan man kalla det för ett afrikanskt mode?

Du har säkert inte missat att Africa Fashion Week Stockholm drog igång för två veckor sedan med dunder och brak. Jag fick chansen att ställa ut med mitt märke isabyfatima men också som besökare då jag själv var lika nyfiken som alla andra.

En av klänningarna från isabyfatima - Skärmavbild TV4
En av klänningarna från isabyfatima – Skärmavbild TV4

På hemmaplan och runtomkring är det lite frågor som dykt upp, till exempel vad AFWS betyder, vad är afrikanskt mode, med mera. Samma fråga fick jag av en person som intervjuade oss, ”- Kan man säga afrikanskt mode?” frågade hen mig, ”- Jag menar Afrika är ju stort. Känner du samma sak som att säga vi svarta till exempel?”, fortsatte hen med att fråga. Jag personligen tänkte snabbt, nej absolut inte, när jag fick frågan. Det är ju två helt olika saker, jag tyckte det lät lite konstigt i mina öron. Men när jag fått tänka på det lite så kan jag förstå var det kommer ifrån. Afrika består av så många olika traditioner och kulturer att det kanske blir lite för smalt att säga afrikanskt mode? Men jag tycker att vi har en hel del gemensamt när det gäller kläder i Afrika, så man borde kunna säga att Afrika har en gemensam estetisk stil och därmed kunna säga African fashion. Men jag kan ha fel eller så förstod jag kanske inte frågan rätt?

Hur förstår du frågan? Kan man säga afrikanskt mode och dra samma paralleller till att säga vi afrikaner eller vi svarta?

AFWS handlar om mer än bara kläder det handlar om att promota svarta kreatörer såväl som inspiratörer men det handlar väldigt mycket om möten, livshistorier att inspirera och lyfta varandra. Det var intressanta workshops och min favorit var artisten Mensahighlife och hans workshop. Även om jag hade för ont i fötterna för att dansa så satt jag och min syster Sara bänkade bredvid, nyfikna som två små barn och fascinerade av att alla rörelser hade en historia. Så även om man inte var med i dansen så kunde man få ta del av en musikresa från Ghana hela vägen till oss på Cyklopen i Stockholm.

Fatima Darboe var även på plats och pratade om hudblekningens farliga hälsorisker, varumärket Maréna Beauté fans även på plats för en visning om hur man använder deras produkter för bästa resultat. Märket, som fått mycket bra respons, avslöjade även en ny serie av nude läppstift i olika nyanser anpassat för just mörkhyade. Det väckte verkligen ett ha-begär och jag kunde höra tjejerna bakom säga, ”-Åh!”.

Grundaren Aysha Jones i en Isabyfatima-klänning - Skärmavbild TV4
Grundaren Aysha Jones i en Isabyfatima-klänning – Skärmavbild TV4

Den sista workshopen handlade om oss själva och våra egna erfarenheter. Ett perfekt avslut på tre intensiva dagar. Det blev en plattform där man kunde andas ut och ta del av hur mycket folk runtomkring oss gör för för att lyfta Afrika och det är intressant att se hur ett engagemang för samma sak kan ta så olika fina former.

Redan nu planeras det för fullt om hur nästa AFWS kommer bli, men man har nu döpt om eventet till Le Noir Creative Week Stockholm. Spännande!

Huvudfoto: Amun-Re – Fotograf

 

fatima

 

Låt det visuella ge inspiration när höstdeppen smyger sig på

Just nu när allt känns grått och jag liksom många andra afrosvenskar bara räknar veckorna tills vi får ta vårt charterflyg hem(?) och njuta av mat, sol och gemenskap känns allt extremt trist.

Min kropp och själ är helt ärligt uttömd på energi, ork och lust till annat än mysiga hemmakvällar under mitt täcke med massa onlineshopping och filmmarathon med barnen. Så i brist på skrivinspiration vänder jag mig till det visuella hos olika modeskaparen och karaktärer eller skådespelare från filmer och serier som Empires Cookie Lyon och Djävulen bär Pradas Meryl Streep med flera.

Inspiration från H&M
Inspiration från H&M

Det pågår en revolution överallt och ingenstans. I mode talar man ofta om trender och för mig känns det som att det just nu är trendigt att stå för något, för att människan är rädd för att om den inte står för något så faller det för allt. Jag är stolt men jag skäms ändå. Vi hör en massa om systerskap och gemenskap men när det väl kommer till saken faller vi alla platt och får stå i skamvrån om vartannat. Vi pekar gärna finger och hänger ut varandra på sociala medier samtidigt som vi är snabba med att välja sida och rätta det vi tycker andra gör fel. Vi gör framsteg men vi kliver ändå flera steg tillbaka.

Som min vän skrev på sin Facebookvägg ”Africa is rising but africans are not”. Jag har grubblat över den statusen i lite mer än någon vecka nu och jag fattar äntligen vad som menas med det. Önskar att jag inte gjorde det men tyvärr kopplade hjärnan till slut. Det händer så mycket just nu i Afrika, Europa och i mitt huvud att jag helt enkelt valt att stänga av och gå på autopilot ett tag. Man kan inte bekämpa alla strider och det finns alltid dom som tycker man gör/är för mycket eller för lite.

Jag har aldrig varit den som bryr mig om vad andra tycker eller tänker om mig och det jag gör eller säger. och jag tror fan inte jag kommer börja bry mig nu heller! Min filosofi är enkel. Kärlek och gemenskap. Gud före allt och min egen åsikt är den enda som betyder något. Önskar fler kunde mind their own (gr)ass and stop being up in mine.

Kappa från Sabaratay
Kappa från Sabaratay

Oavsett så tror jag även på att mode gör världen lite vackrare och roligare att leva i så självklart ska jag även förutom min ”arga tant”(?) bjuda på lite av mina favoriter inför hösten och vintern 2015. Samtliga plagg/produkter går att köpa på hm.com.

Ovanstående outfit bärs dock bäst med en lite varmare kappa, mitt tips är denna ifrån ett afrikanskt designermärke vid namn Sabaratay. Till er som blir frusna (mig själv inberäknat) är ordspråket ”vill man vara fin får man lida pin” ledordet i denna outfit eftersom det redan är extremt kallt här i Sverige nu.

Aysha Jones
Aysha Jones