Kategoriarkiv: Kultur

Jag är inte Lucia

Varuhuset Åhléns annonskampanj inför högtiden Lucia innehöll en bild på ett litet luciabarn. En icke-vit pojke i vit klänning och luciakrona. Ett oskyldigt barn.

Luciafirande oavsett hudfärg. Foto: privat

Internetrasismen tog snabbt fart, men sociala medier gick samman och kärlek vann över hat. Jag var en av de tusentals Facebookanvändare som tog sig tid att plantera kärlek och styrka i kommentarsfältet. Men på grund av hatet och den enorma uppmärksamheten bad barnets föräldrar att bilden skulle tas bort på varuhusets Facebooksida.

I samband med händelsen startade kampanjen #jagärlucia, där många rasifierade och andra personer delar barndomsbilder där man själv varit klädd till Lucia. För att visa på att det absolut inte finns något märkvärdigt över att vara icke-vit och samtidigt Lucia. Andra människor delar nutida bilder på sig själva i luciakrona. Jag förstår syftet och har full respekt för ”Jag är lucia”-kampanjen. Men jag är inte Lucia. Jag vill inte vara Lucia.

Jag har förståelse för att det i samhället finns en liten grupp människor vill hålla fast vid sina skruvade definitioner av svensk kultur och tradition. Ja, vi lever i en demokrati och individen har rätt att tycka och tänka fritt. Men gränsen går vid att ge sig på barn. Då har det gått för långt!

Foto: Pixabay

Jag är så innerligt trött på att endast vara något för andra att beskåda. Trött på att höra kommentarer om att rasism inte existerar i Sverige, och ifrågasättande av behovet av egna rum för svarta och andra riskgrupper i samhället. Ja, jag är fruktansvärt trött på att gång på gång se rasismens fula tryne. Och jag är less på att vi andra i samhället, efter varje händelse ska mobilisera oss. Samla kraft och organisera oss. Komma samman och stå emot ondskan.

Om jag är trött och arg, vad känner då de riktiga aktivisterna? De som tar varje kamp för antirasism, utbildar och inspirerar. De som dedikerar livet till att bekämpa rasism och orättvisor. Även om jag känner mig slagen för tillfället blir jag oerhört varm av att se att kampen fortsätter. Både på nätet och i det verkliga livet. Vi måste tillsammans hitta gemensamma lösningar för ett öppnare Sverige, men för mig som svart kan det också bli tröttsamt att leva med den styrkan. Hur länge är det tänkt att vi ska orka stå emot? Tillslut blir det svårt att hålla sig lugn och sansad.

Så, nej jag vill inte vara Lucia.

Rokibath Alassane

Couscous, kabyliska låtar och smycken från Tizi-Ouzou = Algeriet?

Under året 2003 antog UNESCO en konvention som gör det möjligt för länder att få immateriella kulturarv klassat som nationella kulturarv. De länder som vill nominera immateriella kulturarv måste ha en befintlig lista över dessa innan de kan nomineras till UNESCO. Algeriet kan komma att få maträtten couscous, låtar från Kabylien och silversmycken från Tizi-Ouzou som nationella kulturarv. Detta bekräftar professor Slimane Hachi, chef för Centrum för nationell förhistorisk antropologi och historia (CNRPAH).

Smycken från Bouira, en stad i Kabylien Foto: Nadia Chache
Smycken från Bouira, en stad i Kabylien Foto: Nadia Chache

Under 1990-talet gick Algeriet igenom ett svart årtionde då Islamiska befrielsefronten, FIS härjade i Algeriet och satte skräck i befolkningen genom brutala metoder. Slimane Hachi menar att Algeriet under det svarta årtiondet förlorade en del av sin identitet, något som Algeriet nu ska försöka återuppbygga.

På Svenska Unescorådets hemsida står det att Unescokonventionen även behandlar icke-materiella kulturarv. Det kan vara traditioner, musik, riter eller liknande. Under hösten 2003 antogs denna konvention då det fanns en stor efterfråga om immateriella kulturarv bland de länder som inte hade byggnader eller naturområden som hamnar under konventionen av materiella arv. Samt att immateriella kulturarv har lika stort värde som materiella arv.

En variant av nordafrikansk couscous. Foto: Pixabay
En variant av nordafrikansk couscous. Foto: Pixabay

Under en utgrävning i en grotta i staden Bejaïa i Kabylien ska man ha hittat vetekorn som är över 4200 år gamla och är grundingrediensen för att tillverka couscousgryn. Couscous som är benämningen på en samling kulinariska maträtter har funnits under tusentals år och är något som Algeriet delar med hela Nordafrika. Om Algeriet får igenom sitt förslag kommer dessa rätter att vara en av de nationell kulturarven som symboliserar landet.

Låtar från Kabylien (som är ett område där de flesta imazighen, Algeriets ursprungsbefolkning bor) kan även det bli ett nationellt kulturarv för Algeriet. Låtar som symboliserar övergångsriter, vaggvisor, låtar för bröllop, omskärelse och död. Detta är ett stort steg då det under arabiseringen av Algeriet inte var tillåtet att spela upp låtar på tamazight (imazighens språk) av Kabyliska sångaren Slimane Azem på radio.

Silversmycken från Tizi-Ouzou, en stad i Kabylien kan bli det tredje av Algeriets nationella kulturarv. Dessa smycken är typiska för Kabylien och är en del av det kabyliska arvet i Algeriet. Hachi uppmanar även staten att ta vara på historiska platser som fortfarande finns kvar och som också är en del av arvet. Hachi menar att så länge som samhället inte tar vara på sin kultur kommer det vara meningslöst och därför är det viktigt att återvinna intresset för det kulturella arvet bland folket.

 

Nadia Chache
Nadia Chache

SVT och UR Play har premiär på ungdomsserie med afrosvenskt perspektiv; Melanin

Pressrelease:

Bild: Pressbild SVT/UR
Bild: Pressbild SVT/UR

Melanin är den första ungdomsserien som visar hur det är att vara ung och afrosvensk idag – utifrån ett afrosvenskt perspektiv. Afrosvenskar syns och hörs inte i film och nyhetsmedier och de drabbas av hatbrott i högre grad än andra grupper. Hur påverkas unga afrosvenskar av det? Se premiären den 29 november på UR Play, i UR:s sociala medie-kanal Tänk till och i SVT1.

Vår nya ungdomsserie Melanin vill ge unga verktyg för att känna igen och bemöta rasistiska beteenden och öka kunskapen om rasism. I serien delar unga afrosvenskar med sig av sina erfarenheter utifrån teman som media, kärlek och skönhet. Hur påverkar gamla föreställningar om ursprung oss idag? Media ska ju visa hur vår värld ser ut, men vad händer när den bilden inte representerar verkligheten för många svenskar?

– Jag har växt upp i ett samhälle där jag aldrig fick se mig själv positivt porträtterad, varken på tv eller i tidningar. I en värld där jag ständigt känt mig matad med budskapet av vad som ska vara ”normalt”. När det så ofta är blont, smalt – och vitt – är det inte förvånande att självbilden blir skev. Jag hade behövt en serie som Melanin när jag var 14, säger Aida Wondimu, inslagsproducent för Melanin.

2014 togs en kunskapsöversikt om afrofobi fram på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet. Den visar att afrofobi är ett utbrett problem i dagens Sverige och att det råder brist på kunskap och medvetenhet om afrosvenskars situation.

– UR:s uppdrag är att spegla hela Sverige och i Melanin så gör vi något UR aldrig har gjort förut. Vi skildrar hur det är att vara afrosvensk ur ett afrosvenskt perspektiv. Med fakta i hand så känns den här serien inte bara viktig för den unga målgruppen utan även för de som söker utökad kunskap om rasism och afrofobi i Sverige idag, säger Sofia Eriksson, projektledare UR.

Melanin har premiär 29 november på UR Play (alla avsnitt publiceras samtidigt), i UR:s sociala medie-kanal Tänk till samt kl. 23.00 i SVT1.

Planetafestivalen bakom hörnet

Snart inleds årets Planetafestival i Göteborg och på närliggande orter. Som vanligt bjuder festivalen på sång, dans, musik och konst från hela världen. I år hålls festivalen den 2 – 6 november och afroinspirerade programpunkter finns ett gäng att hitta.

Planetafestivalen är en kär festival för många i Göteborg med omnejd och när höstrusket börjat tränga sig på kan glädjen, kärleken och det härliga tempot på festivalen verkligen vara som en räddande ängel för humöret.

På årets lista bockar Afropé bland annat för följande programpunkter:

Les Filles de Illighadad – två nigeriska kvinnor från Nigers landsbygd som spelar och sjunger drömsk ökenblues, samt bjuder på sångworkshop.

Sanba Zao, workshop och konsert – Rootsmusiksångaren och slagverkaren Sanba Zao från Haiti gästar sångensemblen Amanda och publiken bjuds på en mix av folkmusik från Haiti och Sverige. Zaos sång- och dansworkshop håller han tillsammans med bl a sin fru, son och dotter.

Mode- & dansshow med The African Way & African Roots – Diane Kaze och hennes modeller visar kläder och accessoarer skapade av ett kvinnokooperativ i Östafrika och dans framförs av African Roots, koreograferade av Dias Diasilua.

https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fafrope.se%2Fvideos%2F1172210269511305%2F&show_text=0&width=560

Djembe och marimba-workshop – Zambiska musikern Ras Kerrys håller i workshopen som ger en introduktion till instrumenten och hur man kan improvisera inom olika rytmer från de afrikanska och karibiska musikarven. Ras Kerrys rör sig inom olika genres som alternativ pop/rock, reggae, hiphop och ragga. Alla från 8 år och uppåt är välkomna, oavsett kunskapsnivå.

Hendrick Monyeki & World Music Culture Club – World Music Culture Club spelar vid flertalet tillfällen under festivalen, precis som vanligt. På torsdagseftermiddagen spelar de ihop med sydafrikanska Hendrick Monyeki på Landvetter Kulturhus. Hendrick Monyeki sjunger mycket jazz, ballad och gospelmusik.


Cheikh Lô – Den senegalesiske sångaren och slagverkaren besöker Musikens Hus med sin oemotståndliga musik som ofta beskrivs som både spirituell och dansant. Under kvällen spelar också Göteborgsbaserade DJ Norriz.

Stewart Sukuma & Banda Nkuvu – Funk från Moçambique. Energisk och dansant funk, afropop och jazz från en av landets mest framstående personer. Både som artist och som aktivist för mänskliga rättigheter.

A cooking pot of art and rythm & DJ Norriz – Kalebassi bjuder in till en kväll med blandning av konst och musik med kärlek från Västafrika.

Speciellt för de yngsta:

Dinn Dinn Bulo – afrikanska sagorAssane Sane och Tapha Ndiongue berättar sagor och sjunger sånger från deras hemland Senegal. Till sin hjälp har de gitarr, kora och slagverk. Dinn dinn bulo betyder barnens händer på det västafrikanska språket mandinka.

SmyckesworkshopBarnen får skapa färgglada och vackra smycken med inspiration från Västafrika. Lämplig ålder är från 6 år och uppåt. Ivorianska Alex håller i workshopen. Erfarenhet från tidigare år säger att det kan bli ganska fullt, så kom i tid!

Planeta, pressbild
Planeta, pressbild

Läs mer om Planeta och tidigare festivalår hos Afropé

Kiqi Dumbuya
Kiqi Dumbuya

TÄVLING: Vinn Tingatingamotiv

Afropé skrev tidigare i år om den östafrikanska konststilen Tingatinga. En stil med mycket färg och humoristiska uttryck som tog fart i 60-talets Dar es Salaam, Tanzania. Den artikeln hittar du HÄR. Afropé har nu en tävling där Du har möjlighet att vinna egen tingatingakonst.

Östafrikansk Tingatinga-konst. Foto: Todd Schaffer
Östafrikansk Tingatinga-konst. Foto: Todd Schaffer

Vill Du ha chansen att vinna egna tingatingamotiv?

Tävla då med Afropé genom att svara på nedanstående fråga samt gilla och dela gärna vår Facebooksida som Du hittar HÄR.

Vilken typ av färg användes för att måla de ursprungliga Tingatingatavlorna på 1960-talet?

Två vinnare får ett litet paket med 5 vykortsstora tryck med tingatingamotiv.

För att delta i tävlingen, kommentera under detta inlägg eller maila ditt svar till tavling@afrope.se Vi behöver ditt svar senast: 23 oktober 2016.

Anna Wedin
Anna Wedin

Premiär för afrosvenska dramafilmen "Medan vi lever"

På fredag, 7 oktober, har dramafilmen ”Medan vi lever” premiär. Många är vi som väntat och längtat efter denna premiär, inte minst inom den afrosvenska diasporan. Filmen som dels gör en stor insats för normaliseringen av afrosvenskar och svarta i Sverige, samtidigt som den ger oss en liten inblick i ett litet land på den afrikanska kontinenten och lyfter den alltid så viktiga frågan om identitet och acceptans, är äntligen här.

Ibbe (Adam Kanyama) i "Medan vi lever" - Pressbild
Ibbe (Adam Kanyama) i ”Medan vi lever” – Pressbild

Berättelsen kretsar kring den afrosvenska kvinnan Kandia, som efter att ha bott i Sverige i 30 år en dag bestämmer sig för att flytta tillbaka till Gambia. Hennes son Ibbe, som precis är på väg att slå igenom som artist bestämmer sig för att försöka övertyga sin mamma om att flytta tillbaka till Sverige. Att komma till Gambia blir dock inte riktigt som någon av dem tänkt sig…

I rollen som Kandia ser vi Josette Bushell-Mingo och sonen Ibbe spelas av Adam Kanyama, som dessutom sjunger titelspåret till filmen. I några av de övriga roller ser vi Richard Sseruwagi (Beck, Tre Kronor), Lamine Dieng (Vägen ut, Populärmusik från Vittula), Mariama Colley och Kudzai Chimbaira.

Filmen är regisserad av Dani Kouyaté, känd för bland annat ”Soleils” och ”Keita! Folkets röst”.
Originaltiteln är ”Banjul”.

 

Kiqi Dumbuya
Kiqi Dumbuya

Paneldebatt om n-ordet på Bokmässan utan afrosvenskar i panelen

Seminarie på bokmässan. Samtalet utgick från frågeställningen: ”Får man lov att använda n-ordet?”. Utgångspunkten för samtalet var översättning och de utmaningar det är att översätta böcker från till exempel 1800-talet där n-ordet används. Det problematiska med seminariet på Bokmässan är att man valde att föra samtalet utan de som själva drabbas av n-ordet. Ja, du läste rätt, panelen saknade afrosvenska deltagare.

Höger: Boel Unnerstad (stående man som inte deltog i samtalet), Mitten: Patrik Lundberg, författare och journalist Näst längst till vänster: Olle Wilöf. Längst till vänster: Helén Enqvist
Höger: Boel Unnerstad (stående man som inte deltog i samtalet) Mitten: Patrik Lundberg
Näst längst till vänster: Olle Wilöf. Längst till vänster: Helén Enqvist

Lördagen den 24 september 2016 och Bokmässan pågår för fullt i Göteborg. Sveriges litteraturelit anses vara på plats. På litteraturscenen arrangerar Författarcentrum och Sveriges Författarförbund ett samtal där frågeställningen är: Får man lov att använda n-ordet?

I panelen förväntar sig de flesta få se berörda personer av n-ordet representerade. Så var dock inte fallet. I panelen kunde följande personer ses: Helén Enqvist, Patrik Lundberg, Boel Unnerstad och Olle Wilöf.

Afropé har fått ta del av ljudinspelningar från seminariet där det tydligt framgår att paneldeltagare dessutom uttalar n-ordet i sin helhet vid upprepade tillfällen!

Vid ett tillfälle uttrycker sig en paneldeltagare på ett sätt som uppenbarligen visar att hon även tar sig tolkningsföreträde i debatten. Så här uttrycker hon sig:

”Och idag tycker vi naturligtvis att det är självklart att undvika rasistiska ord som kan såra andra. Men ändå tycker jag is…, asså… det är nån sorts ängslighet också som får personer i nån sorts ansvarsställning att gripa in, även i sammanhang där inget uppsåt har funnits…”

Patrik Lundberg ska enligt uppgifter till Afropé ha ifrågasatt panelens sammansättning och menade att det var symtomatiskt att det saknades representanter för de som drabbas av ordet.

Afropé har varit i kontakt med en av de personer som fanns på plats under ungefär halva panelsamtalet. Så här upplevde hen den delen:

”Årets Bokmässa har tema yttrandefrihet, Nya tider har upplåtits monterplats och utanför delar nazister från Nordiska motståndsrörelsen ut rasistiska flyers. Under lördagen kunde man se fyra panelister, ingen av dem afrikansvensk, inför en i huvudsak vit publik, samtala kring huruvida man får lov att använda sig av n-ordet eller inte. Både rubriken på samtalet och panelens sammansättning är symtomatiskt för den här typen av diskussion: man vill egentligen inte tala om konsekvenserna av att använda rasistiska ord för den som drabbas av dem, utan om den utsatthet man kan uppleva som uttalare och användare av ordet. Fokus, med andra ord, är fullkomligt skevt.”

Panelen: Samtalsledare var Boel Unnerstad, översättare, sedan var det Helén Enqvist, förläggare, Patrik Lundberg, författare och journalist var också en av paneldeltagarna, samt Olle Wilöf, journalistförbundets upphovsrättsjurist.

HÄR kan du finna Bokmässans programpunkt om n-ordet.

Fatou Darboe