Kategoriarkiv: Mode

Afropé tipsar om kommande evenemang

MARS

#jagäringenjör, event för funderingar kring skolan för afrosvenska tjejer på Campus Flemingsberg KTH, STOCKHOLM, 10 mars 2017

Eventet riktar sig till dig som afrosvensk tjej, som inte riktigt vet vad du vill arbeta med ännu. Under eventet kommer du kunna ställa dina frågor och funderingar till ingenjörsstudenterna på KTH. Kanske blir du inspirerad av ingenjörsyrket eller så upptäcker du att detta absolut inte är något för dig.

Dancehall Queen BattleAggregat, STOCKHOLM, 10 mars 2017

Det första 1 vs 1 dancehallbattlen i Sverige presenteras av Unruly Gang och kommer hållas i Stockholm. Domarna består av Europeiska Dancehalldrottningen Binta Blackout, Unrulys egna drottning Hinda Unruly och Amazing Angie Revolution Crew. Unruly Gang kommer själva bjuda på en dancehallshow.

Samtal om vithets – och heteronormerStockholms Universitet, STOCKHOLM, 15 mars 2017

På eventets hemsida beskrivs det som:
”Forum för feministisk forskning bjuder in till ett samtal om vithetsnormer och heteronormer i skolan.
Tillfället inleds med en filmvisning av kortfilmen Aliki som är producerad av Blatte queers i film. Aliki är en kortfilm om afrofobi, kärlek, poesi och längtan. Filmen följs av en kortare reflektion, som leds av Tine Alavi, projektledare för Blattequeers i film. Därefter hålls ett samtal med Zahra Bayati, lektor i pedagogik, med utgångspunkt i Zahras forskning om den rasifierade svenska studentens villkor i globaliseringens tid.
Vi hoppas på ett fördjupande samtal mellan forskare, lärare, studenter och andra med intresse för pedagogik, skola och lärarutbildning.”

Patoranking och Lani Mo LIVE på Musikens hus, GÖTEBORG, 31 mars 2017
(Större artikel finns att läsa här)

En natt fylld av massa liveuppträdanden från bland andra Patoranking, som för tillfället är en av de hetaste afrobeat/dancehall/reagge artisterna. Han har vunnit pris på MTV MAMA-galan. Han har även samarbetat med stora artister så som Wizkid, Elephant man och Busy signal. Förutom Patoranking ser ni också Lani Mo, Juwon Simmons, sLim Prince, Triisha, Wolf Beared och Abebe, samt dansgruppen Redeem Empire Crew. (se datum för Stockholm längre ner i artikeln)

Erik Lundin LIVE, på Moriska Paviljongen, MALMÖ, 31 mars 2017

Erik Lundin, en kille som sjunger om livet som svart i dagens Sverige. Han är musiker och låtskrivare. Han har vunnit priser på P3 guld som ”årets hiphop/soul”, en grammis i samma kategori och ”årets textförfattare”. Musikförläggarnas pris fick han också i kategorin ”årets textförfattare”. Erik jobbar på samma plattform som Adam Tensta och Cherrie.

APRIL

”Ripped jeans party” (det första någonsin) i Vällingby, STOCKHOLM, 1 april 2017

En mingel fest, där du kan dansa till bra musik, äta snacks och vinna priser för bästa outfit!

Le Noir Fashsion, Queen of the runway  på Subtopia, STOCKHOLM, 7 april 2017.

Olika designers träffas och visar upp sina nya kollektioner. De kollektioner ni kommer att få se kommer ifrån ISA Fashion, Ida Sjöstedt, L’IMPÉRATRICE & L’HOMME och A piece of Africa. Det kommer finnas lite liveframträdanden och riktigt duktiga dj:s på plats.

Patoranking LIVE på Subtopia, STOCKHOLM, 8 april 2017

Efter sin visit i Göteborg kommer han för ett framträdande i Stockholm, den duktige och riktigt heta Patoranking.

Sean Paul LIVEBerns, STOCKHOLM, 12 April 2017

Dancehallkungen Sean Paul kommer till Stockholm, vilket kommer innebära en massa sväng och dans. Bra musik och en riktigt härlig stämning. Årets hetaste låtar har varit ”Cheap trills” ft Sia, ”Rockabye” ft Clean Bandit och ”No lie” ft Dua Lipa. Sean Paul har sålt platina ett flertal gånger, vunnit massa priser och tagit topplistorna med storm under sina år som artist.

Sabina Ddumba LIVECirkus Arena och Restaurang, STOCKHOLM, 12 april 2017

Från att ha släppt två singlar år 2014, vunnit P3guldpris och Grammis som årets nykomling, till att bli en av Sveriges hetaste artister, så släppte hon precis sitt debutalbum och är nu ute på turné.

Välgörenhetsevent ”Swap till you drop”Club Silk, STOCKHOLM, 28 april 2017

Ett event där du kan shoppa helt utan skuldkänslor eller kostnader samtidigt som du träffar nya människor och får ett härligt mingel sällskap. Ta med kläder du inte använder och byt med andra eller donera till välgörenhet. Det spelar ingen roll om kläderna är använda mycket eller lite, finns alltid någon som kan få dem eller vill ha dem.

MAJ

Bruno Mars LIVEEricsson Globe, STOCKHOLM, 20 maj 2017

Bruno Mars som är aktuell med sin världsturné 24K kommer nu till Sverige, Stockholm. Bruno Mars har vunnit Grammy och sålt multiplatina. Han är i dagsläget en av världens hetaste artister.

 

Hawa Sallah

 

Planetafestivalen bakom hörnet

Snart inleds årets Planetafestival i Göteborg och på närliggande orter. Som vanligt bjuder festivalen på sång, dans, musik och konst från hela världen. I år hålls festivalen den 2 – 6 november och afroinspirerade programpunkter finns ett gäng att hitta.

Planetafestivalen är en kär festival för många i Göteborg med omnejd och när höstrusket börjat tränga sig på kan glädjen, kärleken och det härliga tempot på festivalen verkligen vara som en räddande ängel för humöret.

På årets lista bockar Afropé bland annat för följande programpunkter:

Les Filles de Illighadad – två nigeriska kvinnor från Nigers landsbygd som spelar och sjunger drömsk ökenblues, samt bjuder på sångworkshop.

Sanba Zao, workshop och konsert – Rootsmusiksångaren och slagverkaren Sanba Zao från Haiti gästar sångensemblen Amanda och publiken bjuds på en mix av folkmusik från Haiti och Sverige. Zaos sång- och dansworkshop håller han tillsammans med bl a sin fru, son och dotter.

Mode- & dansshow med The African Way & African Roots – Diane Kaze och hennes modeller visar kläder och accessoarer skapade av ett kvinnokooperativ i Östafrika och dans framförs av African Roots, koreograferade av Dias Diasilua.

https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fafrope.se%2Fvideos%2F1172210269511305%2F&show_text=0&width=560

Djembe och marimba-workshop – Zambiska musikern Ras Kerrys håller i workshopen som ger en introduktion till instrumenten och hur man kan improvisera inom olika rytmer från de afrikanska och karibiska musikarven. Ras Kerrys rör sig inom olika genres som alternativ pop/rock, reggae, hiphop och ragga. Alla från 8 år och uppåt är välkomna, oavsett kunskapsnivå.

Hendrick Monyeki & World Music Culture Club – World Music Culture Club spelar vid flertalet tillfällen under festivalen, precis som vanligt. På torsdagseftermiddagen spelar de ihop med sydafrikanska Hendrick Monyeki på Landvetter Kulturhus. Hendrick Monyeki sjunger mycket jazz, ballad och gospelmusik.


Cheikh Lô – Den senegalesiske sångaren och slagverkaren besöker Musikens Hus med sin oemotståndliga musik som ofta beskrivs som både spirituell och dansant. Under kvällen spelar också Göteborgsbaserade DJ Norriz.

Stewart Sukuma & Banda Nkuvu – Funk från Moçambique. Energisk och dansant funk, afropop och jazz från en av landets mest framstående personer. Både som artist och som aktivist för mänskliga rättigheter.

A cooking pot of art and rythm & DJ Norriz – Kalebassi bjuder in till en kväll med blandning av konst och musik med kärlek från Västafrika.

Speciellt för de yngsta:

Dinn Dinn Bulo – afrikanska sagorAssane Sane och Tapha Ndiongue berättar sagor och sjunger sånger från deras hemland Senegal. Till sin hjälp har de gitarr, kora och slagverk. Dinn dinn bulo betyder barnens händer på det västafrikanska språket mandinka.

SmyckesworkshopBarnen får skapa färgglada och vackra smycken med inspiration från Västafrika. Lämplig ålder är från 6 år och uppåt. Ivorianska Alex håller i workshopen. Erfarenhet från tidigare år säger att det kan bli ganska fullt, så kom i tid!

Planeta, pressbild
Planeta, pressbild

Läs mer om Planeta och tidigare festivalår hos Afropé

Kiqi Dumbuya
Kiqi Dumbuya

Kenyansk fotograf bryter åldersnormer

Av en ren tillfällighet snubblade Osborne Macharia in i fotografins värld. Han fick underkänt på sin kurs i arkitektur och bytte riktning. Nu är han en av de mest intressanta, samtida fotograferna som arbetar mot fördomar om den Afrikanska kontinenten. Han utmanar förutfattade meningar om kön, färg, kroppar, ålder och kulturer.

Skärmdump av videoklipp om utställningen
Skärmdump av videoklipp om utställningen

Osbornes största genombrott var ”Nyanye”. Bildserien handlade om äldre kvinnor i maktpositioner som nu, efter pensionen, lever lyxliv och reser runt. Serien fick stor uppmärksamhet och Osborne fick stor publicitet.

Efter det stora genombrottet har Osborne nu kommit ut med en efterföljare till ”Nyanye”. Bildserien ”Kabangu” som även den är en fiktiv historia om fyra äldre män som har ett hip-hop band i Nairobi. Sedan 80-talet har männen träffats regelbundet och drar workshoppar och turnerar runt. De älskar musiken och livet. Bildserien framställer de äldre männen i moderna och ungdomliga kläder i färgsprakande omgivningar. De rappar om jämlikhet, fred, välstånd och social rättvisa.

Trots att Osborne alltid varit tydlig med att det är fiktiva historier bakom karaktärerna på bilderna så har historierna fått så mycket spridning att många har börjat leta efter karaktärerna och grupperna i verkliga livet.

Osborne hyllas för sina nytänkande och normbrytande bilder i sina bildserier och vill att samhället skall omvärdera vad som är vackert, accepterat och får ta plats inom media och fotografering. Och han fortsätter att förvåna oss med nya, fantastiska bilder. Han senaste publicerade projekt är ”Mengo”.

 

Osbornes portfolio hittas HÄR

Mireille Rosas
Mireille Rosas

Nyförlovad kvinna i Ghana inspirerar nu många, efter att ha fått kränkande kommentarer om sin figur

En sjuksköterska från Ghana, Mzznaki Tetteh la upp bilder på sig själv och sin fästman, Kojo, när de förlovade sig. Bilderna spreds i flera sociala medier och de nedlåtande och kränkande kommentarerna som syftade till kvinnas figur och vikt, flödade in.

Skärmdump från Mzznakis Instagramkonto
Skärmdump från Mzznakis Instagramkonto

Kommentarer som ”RIP, mannens ryggrad” och ”Han måste ha ett STORT hjärta”, var några av de publicerbara nedlåtande kommentarer som lämnades.

Tetteh lät sig dock inte nedslås, utan svarade ”Skräpkommentarer förstör inte min lycka”, och lät dem samtidigt veta att hon har mycket viktigare saker att fira. När Tetteh gav svar på tal, så möttes hon i stället av hyllningar för att vara en inspirationskälla.

Tetteh är nu en känd person i sociala medier med över 30 000 följare på Instagram. Även på Facebook har Tetteh nått enorm popularitet.

Kvinnan på bilden är inte kopplad till texten. Bild: Pixabay
Kvinnan på bilden är inte kopplad till texten. Bild: Pixabay

Medan majoriteten av hennes anhängare hyllar henne som inspirationskälla i sociala medier, finns det även de som menar att den uppmärksamhet hon får är olämplig.

Tetteh själv, som precis gift sig den 25 juni, berättade för BBC att hon försöker gå ned i vikt, men betonar att det är av hälsoskäl hon vill gå ned i vikt och inte för att blidka trollen som skrivit de nedsättande kommentarerna.

”För några år sedan i Ghana, ansågs en fyllig kvinna vara vacker, men synen har förändrats i och med internet och utländska filmer, smala kvinnor har blivit idealet och det sätter en hel del stress på fylliga kvinnor som jag själv. Den äter bort ditt självförtroende och din känsla för egenvärde till en punkt där din storlek blir ett handikapp.”

Hon säger nu att hon ser förbi all negativitet med stöd från sin kärleksfulla familj och är lycklig!

HÄR kan du finna Mzznaki på Instagram

HÄR kan du finna Mzznaki Tetteh på Facebook

Källa: BBC Trend

Fatou Touray

Den bristande mångfalden inom modeindustrin och reklambranschen

”Varför ser alla fyra männen i Dressmans reklam exakt likadana ut?” När Collins ställde frågan till sin lärare så tystnade han… Läs Collins upplevelser av reklamutbudet.

Under två år har jag studerat sportmarknadsföring och äntligen är jag klar med det. Under mina två år gick vi igenom många saker, vi tittade på varumärken och reklambranschen mycket.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

En dag satt jag på en föreläsning och vi studerade reklam. Tanken slog mig så hårt att jag fick ont i magen. I princip all reklam vi såg dominerades av vita människor, framförallt den reklamen som utspelade sig i Europa. Dock all sportreklam där det fanns inslag av svarta människor var oftast reklam från Nike, Adidas, Reebook och de stora sportvarumärkena med de största atleterna i USA som är svarta. Annars, all annan reklam med ICA och så vidare dominerades av vita.

Jag räckte upp handen och frågade:

-Varför ser alla fyra männen i Dressmans reklam exakt likadana ut?

Han blev tyst. Sedan:

-Det var en bra fråga Collins, det är en väldigt bra fråga.
Han svarade sedan: ”jag har inget bra svar till dig.”

Sedan var det ju någon kille i klassen som ville vara lite duktig som sa:

-De kanske bara riktar sig till en viss målgrupp?

Jag svarade snabbt:

-Anser du att det är normalt år 2015, att alla männen i Dressmans reklam är vita? Med tanke på att vi bor i Sverige och männen kanske är strax tio år yngre än min pappa och några svarta människor har bott här i generationer så är det fullständigt oacceptabelt att alla ser likadana ut och jag anser bara att det är lite befängt av en skandinavisk klädkedja som Dressman att bara ha vita män.

Lektionen fortsatte sedan som vanligt och under rasten kom en klasskamrat fram till mig och sa:
-Fan Collins, jag har aldrig tänkt på det, men borde tänka på de oftare. Alla människor i min klass var etniska svenskar förutom jag och en annan kille som kom från Kroatien, men han var ju europé så han blir ju normen i detta fallet.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Ofta blev det små diskussioner där jag lyfte dessa aspekter, jag har tyvärr fått den här otacksamma rollen i detta fallet, i olika sammanhang att vara vitnormkritisk. Idag ser jag sporadiskt svarta manliga modeller lite här och där, vilket är bra, samt visar på framsteg. Dock så har vi en jävla lång bit kvar för att nästa generation barn med rötter ifrån den afrikanska diasporan inte skall behöva ställa samma frågor i klassrummet i framtiden.

Därför blir jag extremt glad när jag ser olika nya Instagramkonton och modebilagor där vi svarta människor får vara i majoritet då vi sällan får synas i Dressmans reklam i större utsträckning. Det har blivit bättre nu i Dressmans reklam men det behövs mer hos de stora varumärkena och i ICA-reklamen. Men tack vare detta finns Black Vogue och Krull Magazine. Det finns även konton på Instagram som Afroscandinavian för att lyfta människor ifrån den afrikanska diasporan inom skönhet och Black men with beards för att nämna några. Jag tror att tack vare dessa initiativ så har vi fått en skjuts fram men vi är långt ifrån där vi borde vara.

Mbote na bino

Collins Luther Zola
Collins Luther Zola

Den traditionella huvudduken i modern tappning

Kvinnor på den afrikanska kontinenten har burit huvudduk i många år av religiösa och kulturella skäl, men även som ett statement. Traditionellt bärs de dock av äldre, oftast gifta kvinnor i många länder, medan man i andra länder främst bär huvudduk som en modeaccessoar.

Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé
Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé

Huvudduken är även ett vanligt inslag i ceremonier, såsom bröllop och begravningar i många länder. Sedan finns det de som bär det helt enkelt för att de har en ”dålig hårdag”, som ett snabb-fix, eller helt enkelt för att de känner sig vackra med huvudduk. I många fall används också huvudduk för att skydda håret från att ta skada, eller för att skydda en fin frisyr nattetid.

Unga, sydafrikanska kvinnor väljer ofta att bära huvudduk. En av de mest populära huvuddukarna på kontinenten är ”gele” från Nigeria. De kan skapas som mycket komplicerade huvudbonader och är vanligen stärkta så att materialet blir styvt, för att kunna behålla formen.

Om en yorubakvinna i Nigeria bär huvudduk kan det vara ett tecken på hennes civilstånd. Om ändarna är vända nedåt kan det innebära att kvinnan är gift och om de är vända uppåt, kan det innebära att kvinnan är singel.

I Sydafrika pågår en aktuell debatt om huvudduken (kallad doek på afrikaans) i företagsvärlden. Det blev känt att en nyhetsreporter för ENCA, en oberoende nyhetskanal, Nontobeko Sibisi, fått sitt inslag nedtaget från kanalen efter att ha burit huvudduk i sändning. Detta spreds i sociala medier och hashtaggar trendade med #RespekTheDoek och #DoekTheNewsroom under ett antal dagar nyligen. Reportrar från nyhetskanalen ENCA och både män och kvinnor från olika etniska grupper klädde sig i doek för att visa sitt stöd för den unga journalisten Sibisi.

Kanalen som först förklarade att deras klädkod på arbetet för journalister i TV inte tillåter huvudbonader under arbetet, har nu låtit meddela att man ska förnya sina regler om klädkoder. Många är dock kritiska till att arbetsplatsen inte följt tidsandan och menar att det handlar om intolerans mot svart kultur.

Xhosa kvinnor Foto: mike barwood
Xhosakvinnor Foto: Mike Barwood

”Att bära en huvudduk, som gift kvinna, är en del av min xhosa-kultur. I xhosa-kulturen, min kultur, måste en gift kvinna bära iqhiya, vilket är vad vi kallar den, runt svärföräldrarna. Detta ses som ett tecken på respekt. Svärföräldrarna kommer ofta och visar sin makoti (svärdotter) hur de vill att hon ska bära sin huvudduk. I mitt fall måste den alltid täcka mitt hår och mina öron. Min svärmor, som varit gift i mer än 40 år, bär den på samma sätt,” förklarar en xhosakvinna för BBC.

Många ser huvudduken som en återgång till det förflutna, men en ny generation kvinnor har nu återtagit användandet av huvudduken och många ser det idag som ett uttryck för att ”vara afrikansk”. Många kvinnor menar att de lägger in sin personlighet och blandar mellan gammal symbolik och modern identitet och på så sätt skapar en nyvunnen makt.

Kamogelo Seekoei, författare från Johannesburg, beskriver sin slöja som en krona:

”Bara en matriark vet att ett täckt huvud betyder drottning. Vi som svarta flickor firar vår existens som aldrig förr”, säger hon.

Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé
Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé

Hon säger även att ”Queening” är en term som används för att hänvisa till en social rörelse av svarta kvinnor från hela världen som omfattar svart skönhet och makt.

Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief
Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief

Några mer kända kvinnor som använt huvudduk i sitt yrkesutövande är Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, Afrikanska unionens (AU) Nkosazana Dlamini-Zuma, författaren Chimamanda Ngozi Adichie, sångerskan Miriam Makeba och politikern Winnie Mandela.

Huvudduken är dock även förankrad i rasistisk politik i Sydafrika och även som en symbol för klasskillnader och en persons sociala status.

Bland unga sydafrikaner har huvudduken dock blivit en populär modeaccessoar. Många kvinnor (och även män) bär huvudbonader av religiösa skäl. Både på kontinenten och i resten av världen.

Kristna i Israel Bild: Pixabay
Kristna i Israel Bild: Pixabay

Att många muslimska kvinnor väljer att täcka sitt hår med huvudduk är idag välkänt och kan variera mellan att ha en enklare huvudduk löst lagt på huvudet under bön, till att innefatta att bära en noga invirad huvudduk runt håret, eller delar av kroppen, eller hela kroppen. Tolkningarna är minst sagt breda. Det många tycks ha glömt är att även inom kristendomen har huvudduk varit vanligt praktiserat även i Sverige (i många länder praktiserar kristna det även idag). Gifta kvinnor dolde sitt hår i huvudduk tills för drygt 100 år sedan.

Synen på kvinnors hår omnämns i bland annat Första Korintherbrevets elfte kapitel:

”…en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad.”

Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay
Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay

Även när det blev mer allmänt accepterat i Sverige att kvinnor inte längre täckte sitt hår, så fortsatte man i många år att täcka huvudet med en huvudduk när man besökte kyrkorum. Även idag finns det kvinnor i Sverige som inte besöker kyrkor barhuvade eller baraxlade, även om det blir allt mer ovanligt.

Idag är det vanligt att de kvinnor som bär huvudduk gör det som ett statement och de bär dem ofta med stolthet och som en kulturell, religiös eller modeaccessoar.

Här ser du fyra, enkla sätt att knyta din huvudduk på:

För dig som vill lära dig knyta en gele, Nigeriansk stil:

Källa: BBC, SvD, Youtube

Fatou Touray

 

Måste svarta män alltid se macho ut

Tidigare i år kritiserades Kungliga Operans affisch med en bild på en vit fot mot ett svart ansikte för att vara rasistisk. (HÄR kan bilden ses) Nu har ett omslag där en svart mans hand runt en annan svart mans huvud skapat debatt och för vissa ilska över hur dessa två svarta män framstår som feminina och i en del personers mening homosexuella. På omslaget till tidningen Vanity Fair ser vi skådespelaren Michael B Jordan som nyligen var med i filmen Creed och regissören för samma film Ryan Googler.

Skärmdump från Vanity Fair omslaget - Micheal B Jordan och Ryan Googler Originalbilden kan ses HÄR
Skärmdump från Vanity Fair omslaget – Micheal B Jordan och Ryan Googler Originalbilden kan ses HÄR

När denna bild delades på sociala medier skrevs det i kommentarerna att bilden var “gay”, att det såg ut som att B Jordan skulle utföra sexuella tjänster på Googler, och att bilden fick de båda att se feminina ut vilket i deras mening var negativt då “svarta män ska inte se ut så”. Medan många var kritiska fanns det även de som backade denna bilden och tyckte att det är fel på vår representation utav svarta män i media. Och att det var positivt att få se svarta män i annat än den stereotypisk starka, arga bilden. När vi kollar i media är majoriteten av representationen av svarta män ser vi till mestadels som starka, våldsamma, arga och ibland skämtsamma gestaltningar.

När jag såg dessa diskussioner var min första tanke oro. Det gör mig orolig att alla inte kan acceptera bilden av svarta män som känsliga. Det gör mig orolig att dessa människor som kommenterar att det ser “gay” ut, inte kan acceptera att det finns andra läggningar än det normativa heterosexuella och att de anser att det är fel att det ska få presenteras i media.

Den stereotypa bilden av en svart, macho man Foto: Pixabay
Den stereotypa bilden av en svart, macho man Foto: Pixabay

Om det inte var deras uppsåt med omslaget att framstå som feminina eller känsliga, så tycker jag att det är viktigt att vi ser bilder av svarta män som inte bara uttrycker stereotypa bilder, känslor eller miljöer.

Jag tycker att det är särskilt viktigt att vi öppnar upp och skapar en trygghet för svarta homosexuella män. Jag tror att det kan vara svårare för svarta män som är homosexuella att känna sig bekväma med att känna sig öppna och accepterade i samhället. Detta har mycket att göra med att i den svarta communityn är bilden av vad en man ska vara även mer “macho” än vad det är för en vit man, tror jag.

Jag har tänkt mycket på det hur svarta män målas upp i filmer och generellt i media som starka, arga, våldsamma, händiga och så vidare. Men det är väldigt sällan vi ser svarta män som känsliga eller sårbara.

Personligen tolkar jag bilden på Goolger och B Jordan som broderlig. Kommentarerna om bilden var tyvärr inte så chockerande men i mina ögon viktiga då de visar på att vi måste lyfta diskussionen om homosexualitet inom den svarta communityn. Vi måste främst jobba på att acceptera alla och jobba mot ett mer jämställt samhälle där de normer vi har bryts ner helt och hållet.

Veronica Odetunde
Veronica Odetunde