Kategoriarkiv: religion

Hijabbärande flickor och kvinnor utsatta för hot och våld efter dåden förra veckan

En vecka har nu gått sedan de fruktansvärda händelserna i centrala Stockholm då fyra personer miste sina liv och ett flertal människor skadades och chockades. Jag har inte mött en enda person under den gångna veckan, oavsett hudfärg, ursprung, religion, som inte förfärats av det inträffade och som på olika sätt uttryckt sitt beklagande över det inträffade. Där står vi alla enade och det märktes inte minst under den manifestation som hölls i centrala Stockholm förra helgen. Aldrig har vi sett så många människor mötas på Sergels torg för att uttrycka sitt deltagande.

Blomsterhavet till minne av dådet på Drottninggatan och de som förlorade sina liv och skadades i dådet Foto: Rokibath Alassane

Personen som misstänks ha utfört dådet har häktats och sägs ha erkänt terrorbrott. Det har spekulerats i hans motiv och i skrivandet stund vet vi inte vilket motiv han kan ha haft. Hans tro har det också spekulerats om och många utgår från att han är muslim och tror därför att han ansett sig ha begått dådet i islams namn. Om detta vet vi inte heller något med säkerhet, men låt oss anta att personen anser sig vara muslim och anser sig ha begått brottet i islams namn. Hur förändrar det saken?

Människor begår onda våldsdåd mot andra människor

Människor har i alla tider begått fruktansvärda brott mot mänskligheten. Ofta med förklaringen eller ursäkten om att de begått brotten på grund av sin religiösa övertygelse, sin politiska ståndpunkt, på grund av sin psykiska ohälsa, eller på grund av något annat skäl. Vi har en förmåga att när det gäller vita, europeiska personer ofta acceptera förklaringen om ett ”illdåd av en galning”, men om personen är muslim, eller har en icke-europeisk bakgrund, så vill vi gärna lägga skulden på personens ursprung eller religion.

När skolmassakern i Trollhättan skedde för ett och ett halvt år sedan, så var vi snabba med att acceptera att dådet utfördes av en ”ensam galning” och ingen ropade på terror eller religion. När Breivik mördade 77 personer i Norge, så var det samma sak där. En ensam galning. Trots att han själv beskrev sig som ”kulturellt kristen”, så ringdes inga präster upp och frågade om de tog avstånd från dådet. Det var så självklart att alla med sunt förnuft tog avstånd. På samma sätt borde det vara självklart att alla med sunt förnuft, oavsett tro, tar avstånd från dådet för en vecka sedan i centrala Stockholm. Och jag har inte sett några exempel på någon som inte tar avstånd.

Hatet av de som utger sig för att vara muslimer skadar andra muslimer

Ingenting ställer till så mycket elände, hat och hot mot muslimer som de vansinnesdåd som utförs i islams namn, även om personerna som utfört dem inte har något stöd för sitt handlande i sin religion. I en av Koranens suror kan man läsa följande:

”Av denna orsak föreskrev Vi för Israels barn att om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet. Trots att Våra sändebud har kommit till dem med klara vittnesbörd, fortsätter många bland dem att begå ohämmat övervåld på jorden.

Koranen Al-Ma’idah, vers 32

Det finns många fler exempel på att det är en myt att islam är en våldsam religion.

 

En ung somalisk kvinna med slöja blev attackerad i centrala Stockholm precis efter dåden på Drottninggatan

Beslöjad flicka Foto: Fatou Darboe, Afropé

Det som inte framgår på några löpsedlar eller delas i några Facebookflöden är det hat, hot och de faktiska attacker, både verbala och fysiska som riktas mot muslimer här på våra gator i Sverige. Hijabbärande muslimska kvinnor är rädda för sina liv. Strax efter dådet på Drottninggatan blev en ung kvinna i 20-årsåldern attackerad i centrala Stockholm. Hon blev utsatt för våld av en främmande man. Kvinnan har somaliskt ursprung och hon bär hijab. Den unga kvinnan blev så skadad och chockad att hon tvingades uppsöka sjukhus.

Muslimska flickor och kvinnor lever i rädsla och vågar inte lämna sina hem

Andra muslimska kvinnor vittnar om hur de känner sig särskilt attackerade efter de senaste veckornas händelser. Framför allt efter dådet på Drottninggatan, men även efter de två TV-program som gick nyligen där man kritiserade en muslimsk skola i Vällingby, samt att kritik lyftes mot att det finns kvinnor som menar att de inte får leva ”fritt” på sina egna villkor i invandrartäta förorter. Det jag har mycket svårt att förstå är hur man kan kritisera att kvinnor blir utsatta för tvång och ofrihet av andra muslimer, samtidigt som man tar sig rätten att själv hota, attackera och hata samma kvinnor?

I stängda forum runt om på nätet, sitter muslimska flickor och kvinnor och vågar inte gå till sina arbeten. I det ena inlägget ber man för offren och dess anhöriga, i nästa inlägg skriver man om att man inte vågar gå till affären förrän någon familjemedlem har möjlighet att följa med. Man ställer in möten och ber om sällskap till och från arbetet. Det går så långt att i helgen fanns det unga kvinnor som bad om stöd på arbetet då de skulle arbeta ensamma och var rädda att bli attackerade av kunder, men inte fick något stöd för sin rädsla av sina chefer och överordnade. Om dessa kvinnor skrivs inga löpsedlar. Om den skräck de upplever skrivs inga svarta rubriker.

De kvinnor som bär hijab i Sverige idag, beskrivs ofta som förtryckta, påtvingade slöja och att leva liv där de saknar frihet. Dessa kvinnor finns nog också, men de kvinnor jag dagligen har kontakt med, beskriver sin ofrihet när de lämnar hemmet och möter det svenska samhället. Ett samhälle som de är födda och uppvuxna i och ständigt intalas att de är en del av, men som de själva anser att de exkluderas ur, när de beskriver sin personliga situation och rädsla för hatet och hoten som riktas mot dem. När börjar kampanjerna och manifestationerna för mina hijabbärande systrar?

Till sist vill jag påminna oss alla om, i tider när rädslan är stor, att vi som älskar och värnar om andras liv, är många, många fler än de som hatar och vill skada och som vill ta andra människors liv! Det visade Stockholm också kort efter dådet och det ska vi inte glömma när vi känner osäkerhet och rädsla för det som sker i vår närhet och omvärld!!

Nästa gång du funderar på varför personer som anser sig vara muslimer begår extrema dåd i islams namn och var dess motsvarighet finns inom kristendomen till exempel, så kan du kika på DENNA!

Fatou Darboe

Terrordåd och religion

Vid varje terrordåd sedan elfte september kommer först ilskan och sorgen över de människor som dödats, medkänslan med deras anhöriga och sedan känslan av vanmakt.

Bild: Pixabay

Sedan brukar jag, liksom många andra, tänka ”hoppas det inte är en muslim bakom”.

För vi vet alla hur timmarna efter ett attentat förlöper.

Alla spekulerar. Var det en muslim eller inte?

Sedan får någon rätt.

Björn Söder var övertygad om att Breivik var någon tillhörande ”fredens religion”, och det har han fått äta upp.

Men för det mesta har det dessvärre varit vi som hoppas att dådet inte skulle vara utfört av en muslim som fått fel.

Och jag har nu tröttnat på att känna sorg och oro varje gång det blir så.

När jag skriver detta vet vi inte vem som körde in i en folkmassa i Berlin – men let’s face it – förmodligen var det en IS-anhängare av någon sort.

Det tjafsas om huruvida det ska kallas ”islamistisk terror”, och i vilken utsträckning koranen kan anses uppmana till våld.

Jag menar att ämnet är fel. Visst finns stora inslag av religion i terrordåden, men det handlar långt mer om identitet, nationalism och separatism.

När jag växte upp på 70-talet skedde också terrordåd i Europa. De hade olika rötter. Dels var det folkgrupper som ville vara självbestämmande, såsom baskerna, irländarna och korsikanerna. Dels var det politiska grupper, såsom Baader-Meinhoff-rörelsen, som ville få gehör för sin sak.

I det enda fall där religionen skilde grupperna åt, det vill säga på Nordirland där det handlade om katoliker mot protestanter, var religionen ett medel, där främst katoliker intalades att Gud hatade protestanter.

Bild: Pixabay

Organisationer som använder sig av terrordåd kännetecknas av en identitet, som basker, irländare, korsikanare, kommunist. Sedan används religionen som ett verktyg för att driva kampen hårdare. Påståendet att Gud är på ens egen sida och kommer att belöna martyrer efter döden är effektivt för att få till det där extra engagemanget.

Så är inte Palestinakonflikten i sig religiös. Det är en konflikt mellan folkgrupper. Men eftersom de har olika religion är det enkelt att säga att det är klart att gud är på just vår sida, och inte de andras. Religionen kan också användas till att avhumanisera andra sidan. ”De är kättare. Gud hatar dem. Gud vill se dem dö.” I Kurdistan däremot används inte religionen, eftersom kurder kan vara både kristna och muslimer – det är de genetiska banden som håller ihop identiteten.

IS kämpar mot en tyrann, det vill säga Assad, och kampen var därför från början i någon mån legitim, men har sedan urartat i horribla dåd, där muslimer främst dödar, torterar och våldtar andra muslimer. Det i sig borde räcka för att vederlägga att kriget i Syrien och Irak inte är religiöst alls, utan separatistiskt.

Men påståendet att det är ett heligt krig är en finurlig metod att håva in hyperreligiösa stollar från världens alla hörn, som antingen reser till dem, helt utan annan koppling till Syrien eller Irak än att de är muslimer, eller också är beredda att dö martyrdöden.

Utöver dessa finns de som inte alls är särskilt religiösa, men som vill ta sig själva av daga, och då passar på att göra det med en smäll. Jag skulle säga att Orlando- och Nice-förövarna hör dit. Hade de inte varit muslimer kanske de hade hittat på något annat – vem vet.

Det finns inget sätt att skydda sig mot psykiskt sjuka som ser ett sätt att dö en hjältedöd. Det kommer att bli fler dåd framöver, dessvärre – därom är jag övertygad. Vi kan inte styra detta. Men vi kan styra våra reaktioner.

Den som vill se vartenda terrordåd begånget av en muslim som ett tecken på att samtliga muslimer hatar kristna och egentligen vill döda oss alla kommer att fortsätta med det. Den kommer att ropa ”ha! där ser ni!” triumferande för varje nytt dåd.

Konflikten i Syrien kommer att få ett slut. Därmed kommer förmodligen de terrordåd som är kopplade till IS också att få det. Men det kommer att dyka upp nya konflikter världen över, och vissa av dem kommer att vara mellan muslimer och kristna, och där kommer nya fatwer att utlysas, och så börjar det om.

Vi som tror på ett inkluderande samhälle ska känna sorg och avsky för varje nytt dåd, men vi behöver sluta känna ett ansvar för de reaktioner som följer från de exkluderande.

Helena Trotzenfeldt, Gästskribent

600 "gröna moskéer" skapas i Marocko

Som en del av ett nationellt initiativ för att skapa medvetenhet kring, och för att påskynda landets resa mot ren energi, kommer runt 600 ”gröna moskéer” att skapas i Marocko fram till mars 2019.

Initiativet med namnet Energy Efficiency in Mosques, introducerades i mars 2014 av det marockanska ministeriet för energi (MEMEE) och ministeriet för religiösa frågor (MHAI), i samarbete med det statliga energiinvestmentbolaget (SIE) och det nationella organet för förnybar energi och energieffektivitet (ADEREE).

Solceller är en del av projektet att göra Marockos moskéer grönare. Foto: Pixabay
Solceller är en del av projektet att göra Marockos moskéer grönare. Foto: Pixabay

The Green mosques program designades av Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit GmbH (GIZ) på uppdrag av det tyska förbundsministeriet för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). Med 99 procent av Marockos befolkning registrerade som muslimer, är moskéerna en mycket effektiv kommunikationskanal för att öka medvetenheten om förnybar energi.

Programmets mål är att öka energieffektiviteten i moskéer genom användande av energibesparande belysning, solceller för elproduktion och varmvatten genom solkraft. Projektet utformades för att öka allmänhetens medvetenhet om förnybar energi och energieffektivitet i Marocko, samt skapa affärs- och sysselsättningsmöjligheter inom dessa områden.

Projektledarna hoppas på att detta dessutom kommer att leda till betydande besparingar för det marockanska ministeriet för religiösa frågor, som för närvarande betalar elräkningar för 15 000 moskéer i hela landet. Renoveringarna av moskéerna beräknas kunna skära ner elkostnaderna med runt 40 procent. Marockos ministerium för islamiska frågor finansierar upp till 70 procent av de initiala investeringskostnaderna i ett partnerskap med den tyska regeringen.

Jan-Christophe Kuntze, projektets chef, säger: ”Vi vill öka medvetenheten och moskéer är viktiga centra för det sociala livet i Marocko. De är en plats där människor utbyter åsikter om alla typer av frågor, inklusive, förhoppningsvis, varför förnybar energi och energieffektivitet kan vara en bra idé.”

Fredagsbönen bidrar till att främja bevarande av naturrresurser

Uppfattningarna omkring förnybar energi förändras löpande över hela Mellanöstern och ett liknande solkraftsprojekt annonserades för inte så länge sedan för alla Jordaniens moskéer. I Jordanien har man precis som Marockos energi- och miljöministrar också noterat att moskéerna hjälper till med att sprida information på gräsrotsnivå .

En av Marockos många moskéer. Foto: Pixabay
En av Marockos många moskéer. Foto: Pixabay

Tanken, påpekar GIZ, är att använda moskéer som utgångspunkt för informationsspridningen. GIZ tillägger att fredagsbönen spelar en viktig roll för att öka medvetenheten om behovet av att bevara naturresurser .

Marocko har etablerat sig som en regional klimatledare med högprofil-projekt, som sträcker sig från den största vindkraftsparken i Afrika till det största koncentrerade solkraftverket i världen. I november 2016 kommer Marrakech att vara värd för klimatmötet COP22 för att diskutera förberedelserna för införandet av klimatavtalet från Paris.

Landets miljöminister, Hakima el-Haite anser att religionen skulle kunna ge ett kraftfullt bidrag till ren energi: ”Det är mycket viktigt för muslimska länder att vända tillbaka till sina traditioner och påminna folk om att vi människor och vår betydelse på jorden är extremt liten jämfört med hur viktigt det är att ta hand om vår jord. Vi måste skydda den, och förhoppningsvis rädda mänskligheten i processen.”

Sustainable Innovation Forum 2016 kommer att äga rum under den årliga konferensen COP22 den 14-15 november på de Four Seasons i Marrakech, Marocko. The Sustainable Innovation Forum samlar deltagare från företag, myndigheter, finansvärlden, FN, icke-statliga organisationer och det civila samhället för att skapa ett unikt tillfälle att stärka företagens innovationsförmåga och ge utrymme för den framväxande gröna ekonomin.

Läs mer om COP22 HÄR!

Källa: The guardian

Hanna Danielsson
Hanna Danielsson

Religiösa byggnader målas gula för att förena kristna och muslimer i kenyanska Kibera

I Kenya är majoriteten av befolkningen kristna medan det finns en minoritet av muslimer. Vissa motsättningar finns mellan dessa två grupper och skapar ibland spänningar i landet. Landets största slumområde Kibera i huvudstaden Nairobi är inget undantag från detta. För att motverka detta målas nu både kyrkor och moskéer gula för att skapa sammanhållning.

Kibera, i Kenyas huvudstad Nairobi. Foto: genvessel
Kibera, i Kenyas huvudstad Nairobi. Foto: genvessel

I Kibera finns totalt 14 moskéer och minst 700 kyrkor, två av dessa kyrkor och en moské är numera gula för att ena Kiberas två religiösa grupper. Initiativet kommer från Colour in Faith som genom att måla religiösa byggnader gula vill ena och skapa fred och förståelse mellan Kenyas olika religiösa grupper. Den gula färgen ska symbolisera kärleken inom alla religioner och stå för det faktum att det är mer som förenar oss än separerar oss som människor. Fenomenet hoppas man ska sprida sig runt omkring Kibera men det är en process som tar tid, då de religiösa kommittéernas byråkrati i många fall gör arbetet långsamt.

Kibera, kanske ett av världen mest kända slumområden ligger i Nairobi och är hem åt otaliga människor. Hur många som bor i Kibera vet ingen, den folkräkning som gjordes 2009 visade siffror på 170 000 personer medan andra undersökningar resulterat i allt från 500 000 ända upp till 1 miljon människor. Att antalet människor är väldigt stort och att förhållandena i slummen är svåra är däremot lättare att konstatera. Arbetslösheten är stor och bristen på tillgång till elektricitet, vatten och sanitetsanläggningar är mycket stor.

Samtidigt sker positiv förändring, om än att det går långsamt. Vägar asfalteras, toaletter byggs, gatubelysning installeras och avloppssystem grävs. Standarden i Kibera förbättras och religiös sammanhållning manifesteras i form av gula kyrkor och moskéer, ett tecken på förbättring och hopp.

Källa: BBC

Anna Wedin
Anna Wedin

En kärlekshistoria som fick ett mycket sorgligt och dödligt slut på grund av rasism

En 36-årig man från Nigeria flydde nyligen till Europa för att undkomma Boko Haram. I tisdags misshandlades mannen till döds i Italien när han försökte försvara sin hustru mot rasistiska övergrepp.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

En 38-årig man attackerade en 24-årig hustru genom att kalla henne för ”apa” och försökte även ta tag i henne i tisdags, när kvinnan gick genom den italienska staden Fermo tillsammans med sin 36-åriga make. Maken ingrep och kampen resulterade i att maken hamnade i koma. I onsdags dödsförklarades maken.

Den 38-åriga italienska mannen som misstänks ha attackerat den 24-åriga kvinnan är en del av ett gäng extremistiska fotbollsfans, han greps på torsdagen misstänkt för att ha dödat den 36-åriga maken.

Den 38-åriga mannen menar att han förolämpat paret eftersom han ska ha trott att de tänkte stjäla en bil och hävdade att han handlat i självförsvar när den 36-åriga maken attackerat honom, enligt HuffPost Italien.

Men den 24-åriga hustrun har berättat att angriparen ska ha fortsatt slå maken när han låg ned på marken medvetslös, med en vägskylt.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

Parets ursprungliga plan var att gifta sig i Nigeria, men när militanta från Boko Haram angrep parets lokala kyrka och dödade flera av parets släktingar, beslöt sig paret för att fly. Hustrun var gravid och kände inte längre att Nigeria var en säker plats att sätta barn till världen i, enligt italienska Röda Korset. Paret hade sedan en svår resa från Nigeria till Italien förra året under sin flykt. De hade nu endast varit gifta i sex månader, även om deras kärlekshistoria började långt innan dess.

Två veckor innan sitt ursprungligt planerade bröllopsdatum gav sig paret iväg på den farliga flyktvägen till Europa, genom öknar i Niger och i Libyen för att sedan korsa Medelhavet. De trakasseras och misshandlas längs flyktvägen av smugglare, vilket till slut fick hustrun att förlora det väntade barnet i ett missfall längs vägen.

De nådde till slut den italienska ön Sicilien innan de överfördes till staden Fermo i september 2015. De blir där mottagna av ett centrum som drivs genom katolska kyrkans välgörenhet.

Den försenade bröllopsdagen nåddes slutligen i januari där de genomgick en informell vigsel, då de saknade de nödvändiga dokumenten.

 

Många italienska politiker har reagerat starkt på det inträffade och premiärministern twittrade följande i torsdags morse:

”Regeringen är idag i Fermo tillsammans med fader Vinicio och lokala institutioner till minne av Emmanuel. Mot hat, rasism och våld.”

Fermos borgmästare Paul Calcinaro sade att mannens död var ”som en mardröm” och fördömde ”smygrasismen som inte kan och inte får hitta utrymme på något sätt i vår stad.”

På onsdag kväll samlades hundratals sörjande i Fermo och den nyblivna änkan, klädd i vitt, sjöng en sorgesång från Nigeria, samtidigt som hon förklarade textens betydelse på engelska.

 

”Gud, var är du? Varför lämnar du mig i denna onda värld? // Det är mycket smärtsamt för mig att bo ensam… Det är bättre för mig att ta mitt liv för att hålla oss samman.”

Katolska ledare försöker ge tröst och stöd, liksom många som kommit för att delta i manifestationen. Italiens inrikesminister Angelino Alfano meddelade på torsdagen att den unga änkan ska beviljas flyktingstatus, samtidigt som ett klargörande kom om att Italien inte företräds av personer som angriparen.

Källa: Huff Post Italien, Huffington Post

Fatou Touray

Den traditionella huvudduken i modern tappning

Kvinnor på den afrikanska kontinenten har burit huvudduk i många år av religiösa och kulturella skäl, men även som ett statement. Traditionellt bärs de dock av äldre, oftast gifta kvinnor i många länder, medan man i andra länder främst bär huvudduk som en modeaccessoar.

Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé
Kvinnor i Västafrika med huvuddukar Foto: Fatou Touray, Afropé

Huvudduken är även ett vanligt inslag i ceremonier, såsom bröllop och begravningar i många länder. Sedan finns det de som bär det helt enkelt för att de har en ”dålig hårdag”, som ett snabb-fix, eller helt enkelt för att de känner sig vackra med huvudduk. I många fall används också huvudduk för att skydda håret från att ta skada, eller för att skydda en fin frisyr nattetid.

Unga, sydafrikanska kvinnor väljer ofta att bära huvudduk. En av de mest populära huvuddukarna på kontinenten är ”gele” från Nigeria. De kan skapas som mycket komplicerade huvudbonader och är vanligen stärkta så att materialet blir styvt, för att kunna behålla formen.

Om en yorubakvinna i Nigeria bär huvudduk kan det vara ett tecken på hennes civilstånd. Om ändarna är vända nedåt kan det innebära att kvinnan är gift och om de är vända uppåt, kan det innebära att kvinnan är singel.

I Sydafrika pågår en aktuell debatt om huvudduken (kallad doek på afrikaans) i företagsvärlden. Det blev känt att en nyhetsreporter för ENCA, en oberoende nyhetskanal, Nontobeko Sibisi, fått sitt inslag nedtaget från kanalen efter att ha burit huvudduk i sändning. Detta spreds i sociala medier och hashtaggar trendade med #RespekTheDoek och #DoekTheNewsroom under ett antal dagar nyligen. Reportrar från nyhetskanalen ENCA och både män och kvinnor från olika etniska grupper klädde sig i doek för att visa sitt stöd för den unga journalisten Sibisi.

Kanalen som först förklarade att deras klädkod på arbetet för journalister i TV inte tillåter huvudbonader under arbetet, har nu låtit meddela att man ska förnya sina regler om klädkoder. Många är dock kritiska till att arbetsplatsen inte följt tidsandan och menar att det handlar om intolerans mot svart kultur.

Xhosa kvinnor Foto: mike barwood
Xhosakvinnor Foto: Mike Barwood

”Att bära en huvudduk, som gift kvinna, är en del av min xhosa-kultur. I xhosa-kulturen, min kultur, måste en gift kvinna bära iqhiya, vilket är vad vi kallar den, runt svärföräldrarna. Detta ses som ett tecken på respekt. Svärföräldrarna kommer ofta och visar sin makoti (svärdotter) hur de vill att hon ska bära sin huvudduk. I mitt fall måste den alltid täcka mitt hår och mina öron. Min svärmor, som varit gift i mer än 40 år, bär den på samma sätt,” förklarar en xhosakvinna för BBC.

Många ser huvudduken som en återgång till det förflutna, men en ny generation kvinnor har nu återtagit användandet av huvudduken och många ser det idag som ett uttryck för att ”vara afrikansk”. Många kvinnor menar att de lägger in sin personlighet och blandar mellan gammal symbolik och modern identitet och på så sätt skapar en nyvunnen makt.

Kamogelo Seekoei, författare från Johannesburg, beskriver sin slöja som en krona:

”Bara en matriark vet att ett täckt huvud betyder drottning. Vi som svarta flickor firar vår existens som aldrig förr”, säger hon.

Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé
Huvuddukar av diverse modeller och syften Foto: Fatou Touray, Afropé

Hon säger även att ”Queening” är en term som används för att hänvisa till en social rörelse av svarta kvinnor från hela världen som omfattar svart skönhet och makt.

Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief
Sångerskan Miriam Makeba bar ofta alla möjliga huvudbonader Foto: Rob Mieremet / Anefo, Nationaal Archief

Några mer kända kvinnor som använt huvudduk i sitt yrkesutövande är Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf, Afrikanska unionens (AU) Nkosazana Dlamini-Zuma, författaren Chimamanda Ngozi Adichie, sångerskan Miriam Makeba och politikern Winnie Mandela.

Huvudduken är dock även förankrad i rasistisk politik i Sydafrika och även som en symbol för klasskillnader och en persons sociala status.

Bland unga sydafrikaner har huvudduken dock blivit en populär modeaccessoar. Många kvinnor (och även män) bär huvudbonader av religiösa skäl. Både på kontinenten och i resten av världen.

Kristna i Israel Bild: Pixabay
Kristna i Israel Bild: Pixabay

Att många muslimska kvinnor väljer att täcka sitt hår med huvudduk är idag välkänt och kan variera mellan att ha en enklare huvudduk löst lagt på huvudet under bön, till att innefatta att bära en noga invirad huvudduk runt håret, eller delar av kroppen, eller hela kroppen. Tolkningarna är minst sagt breda. Det många tycks ha glömt är att även inom kristendomen har huvudduk varit vanligt praktiserat även i Sverige (i många länder praktiserar kristna det även idag). Gifta kvinnor dolde sitt hår i huvudduk tills för drygt 100 år sedan.

Synen på kvinnors hår omnämns i bland annat Första Korintherbrevets elfte kapitel:

”…en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad.”

Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay
Kristna i kyrka i Jerusalem Bild: Pixabay

Även när det blev mer allmänt accepterat i Sverige att kvinnor inte längre täckte sitt hår, så fortsatte man i många år att täcka huvudet med en huvudduk när man besökte kyrkorum. Även idag finns det kvinnor i Sverige som inte besöker kyrkor barhuvade eller baraxlade, även om det blir allt mer ovanligt.

Idag är det vanligt att de kvinnor som bär huvudduk gör det som ett statement och de bär dem ofta med stolthet och som en kulturell, religiös eller modeaccessoar.

Här ser du fyra, enkla sätt att knyta din huvudduk på:

För dig som vill lära dig knyta en gele, Nigeriansk stil:

Källa: BBC, SvD, Youtube

Fatou Touray

 

Sierra Leones president backar gällande ny abortlag

Många kvinnor i Sierra Leone som blivit oplanerat gravida och där graviditeten inte är välkomnad såg fram emot att inte längre vara tvingade till riskfyllda, livshotande och olagliga aborter. Landets parlament röstade i slutet på förra året fram en lag som skulle komma att göra det lagligt att friare genomgå och genomföra aborter i landet. Ett lagförslag som välkomnades stort från aktivister världen över som menade att ”otaliga liv nu kommer att kunna räddas i det land där mödradödligheten varit den högsta i världen”.

Abortlagförslaget röstades igenom i början av december 2015 och skulle komma att ersätta den 154 år gamla lag som förbjudit all form av abort, förutom vid livsavgörande ingrepp för den gravida, i landet.

Sierra Leones president, Ernest Bai Koroma - Foto: Roosewelt Pinheiro/ABr
Sierra Leones president, Ernest Bai Koroma – Foto: Roosewelt Pinheiro/ABr

Den föreslagna lagen skall tillåta fria aborter under de första 12 veckorna av graviditeten och efter tolfte veckan skall tillåtelse endast ges vid fall av våldtäkt, incest eller risk för moderns eller fostrets liv. Med lagen följer också fängelsestraff om minst fyra år för personer som utan yrkeskompetens utför aborter.

I onsdags var sista dagen för landets president, Ernest Bai Koroma, att underteckna lagstiftningen. I sista stund gav presidenten istället efter för det religiösa motstånd som högljutt protesterat mot lagförslaget.

Lagförslaget har nu returnerats till parlamentet av presidenten för att ses över på nytt.

Hög dödlighet vid graviditet

Enligt WHO dör omkring 1 av 70 kvinnor i Sierra Leone i samband med graviditet, vid förlossningen eller strax efter. En tredjedel av dessa är resultatet av olagliga och farliga aborter som ofta utförts av outbildade personer, i ohygieniska och hotfulla miljöer, med minst lika ohygieniska och olämpliga verktyg.

Val Tucker från Ipas, en organisation som jobbar för kvinnors reproduktiva rättigheter, säger till Reuters;

”I princip alla i Sierra Leone känner till någon som på något sätt utsatts för en riskfylld och olaglig abort – folk har förlorat fruar, döttrar och närstående”.

Välgörenhetsorganisationen Marie Stopes lokala ordförande i Sierra Leone, Ufouma Omo-Obi menade att reformen också är viktig för många våldtäktsoffer;

”Genom att lyfta bort det stigma och det trauma som genomsyrar ett land där minnen från krigsvåldtäkter fortfarande är starka, 13 år efter krigets slut”.

Att efter något så fruktansvärt som en våldtäkt ha rätten att be om en abort utan att behöva bevisa eller genomlida utredning kan vara avgörande för ett offers vilja och ork att få en abort genomförd.

Sexuellt tvång och våldtäkter på unga kvinnor och barn är vanligt förekommande i länder som dras med krig och konflikter, men också när länder är drabbade av smittosamma, dödliga sjukdomar. Tron på att sex med en ung oskuld kan rädda ens liv vid allvarliga sjukdomar är tragiskt nog inte alltför ovanligt. Under ebolautbrottet ökade tonårsgraviditeter från sexuellt tvång markant i Sierra Leone, enligt Amnesty International.

Motstånd från flera håll

Både kristna och muslimska ledare har visat motstånd mot lagförslaget, men enligt rapporter ska det största och mest aktiva motståndet komma från den katolska kyrkan. De motsätter sig alla typer av aborter, oavsett bakgrund.

Samtliga religiösa ledare som ingår i den opposition som motsätter sig lagförslaget har krävt att den görs tydligare och att det klargörs vad en implementation av lagen kommer att innebära om den godkänns. De har också kallat till toppmöte för alla religiösa ledare i landet innan de sedan meddelar sin slutliga ståndpunkt.

Inte bara religiösa ledare har motsatt sig lagförslaget. Också bland lagstiftare i landet har ogillande gällande den nya lagen visat sig och bara veckan innan förslaget röstades igenom av parlamentet stormade majoriteten av riksdagsledamöterna ut ur huset, vilket satte tillfälligt stopp för förhandlingarna.

Parlamentshuset i Sierra Leone - Foto: Jared & Melanie (commonslicens)
Parlamentshuset i Sierra Leone – Foto: Jared & Melanie (commonslicens)

Africa Review skrev igår om abortmotståndare från bland annat USA och Storbritannien som ska ha varit på plats i Sierra Leone och visat sitt missnöje. En kongressledamot i USA ska också ha skickat ett brev till Sierra Leones State House där hen rådde presidenten att inte godkänna lagförslaget.

Enligt Sierra Leones konstitution kan parlamentet, om det anser det skäligt, godkänna om lagstiftning gällande ett lagförslag utan stöd från presidenten.

Källor: Reuters, Africa Review

 

Kiqi D Minteh
Kiqi D Minteh