Kategoriarkiv: Sevärdheter

Afropé tipsar om kommande evenemang i April

Afropés Hawa Sallah tipsar här om olika event runt om i Sverige under april månad. 

 

”Ripped jeans party” (det första någonsin) i Vällingby, STOCKHOLM, 1 april 201
En mingel fest, där du kan dansa till bra musik, äta snacks och vinna priser för bästa outfit!

Popin Pete- Poping workshop på Twisted Feet DA, GÖTEBORG, 2 april 2017
En av medlemmarna i The electric Boogaloos, Popin Pete kommer att hålla en workshop på en av Göteborgs största dansakademier Twisted Feet. Han har samarbetat med stora artister som Micheal Jackson, Janet Jacskon, Justin Timberlake och The Black Eyed Peace. Missa inte din chans att få träffa en legend inom poping.

KRS-ONE på Sticky Fingers, GÖTEBORG, 5 april 2017

Möt Véronique Tadjo på Världsbiblioteket, STOCKHOLM, 6 april 2017
Véronique är författare och konstnär från Elfenbenskusten. Evenemanget arrangeras av Föreningen Afrikansk litteratur tillsammans med Världsbiblioteket och Afrikultur. Programmet ingår även i Världsbibliotekets serie ”Myter och berättelser”.

Le Noir Fashion, Queen of the runway  på Subtopia, STOCKHOLM, 7 april 2017.

Olika designers träffas och visar upp sina nya kollektioner. De kollektioner ni kommer att få se kommer ifrån ISA Fashion, Ida Sjöstedt, L’IMPÉRATRICE & L’HOMME och A piece of Africa. Det kommer finnas lite liveframträdanden och riktigt duktiga dj:s på plats.

Erik Lundin LIVE på Ritz Nightclub, ÖREBRO, 7 april 2017
Erik Lundin, en kille som sjunger om livet som svart i dagens Sverige. Han är musiker och låtskrivare. Han har vunnit priser på P3 guld som ”årets hiphop/soul”, en grammis i samma kategori och ”årets textförfattare”. Musikförläggarnas pris fick han också i kategorin ”årets textförfattare”. Erik jobbar på samma plattform som Adam Tensta och Cherrie.

Patoranking LIVE på Subtopia, STOCKHOLM, 8 april 2017
Efter sin visit i Göteborg kommer han för ett framträdande i Stockholm, den duktige och riktigt heta Patoranking.

Reggae på slottet i ÖREBRO, 8 april 2017
Det kommer hållas en Reggae kväll på Örebro slott med lite blandade svenska reggaemusiker. En kväll fylld av fest, mingel och musik i ett slott, går inte att missa.

Kodjo Akolor- Brott mot Jantelagen på Vara Konserthus, VARA, 9 april 2017
Kodjo kommer köra sin 1,5 version av sin 2015 års stand-up, Brott mot Jantelagen. Där han tar upp sitt ”räkmackeliv” där han berättar om sin föräldraroll och sin livsresa. Han är programledare på Musikhjälpen, P3Guld och Morgonpasset i P3.

Workshop med Erik Negron på Dansforum i GÖTEBORG, 11 april 2017
En världskänd hip-hop dansare från NYC som turnerat med artister som Beyonce, JLO, Missy Elliot,  och Nas. Idag arbetar han som koreograf för olika artister och undervisar på olika dansskolor i NYC.

Sean Paul LIVEBerns, STOCKHOLM, 12 April 2017
Dancehallkungen Sean Paul kommer till Stockholm, vilket kommer innebära en massa sväng och dans. Bra musik och en riktigt härlig stämning. Årets hetaste låtar har varit ”Cheap trills” ft Sia, ”Rockabye” ft Clean Bandit och ”No lie” ft Dua Lipa. Sean Paul har sålt platina ett flertal gånger, vunnit massa priser och tagit topplistorna med storm under sina år som artist.

Sabina Ddumba LIVECirkus Arena och Restaurang, STOCKHOLM, 12 april 2017
Från att ha släppt två singlar år 2014, vunnit P3 guldpris och Grammis som årets nykomling, till att bli en av Sveriges hetaste artister, så släppte hon precis sitt debutalbum och är nu ute på turné.

Sabina Ddumba, LIVE på Vara Konserthus, VARA, 13 april 2017
Från att ha släppt två singlar år 2014, vunnit P3 guldpris och Grammis som årets nykomling, till att bli en av Sveriges hetaste artister, så släppte hon precis sitt debutalbum och är nu ute på turné.

Spice LIVE på Pustervik i GÖTEBORG, 13 april 2017
Spice som är en av världens största Dancehall artister kommer till Stockholm. Hon slog igenom med låten Rampin Shop som hon gjorde tillsammans med Dancehall kungen Vybz Kartel. Nu är hon aktuell med låten Fifty Shadez. Hennes musik beskrivs som autentisk dancehall och har en låt text stil som kallas slackness.

Simon Jayson Dj på Satin i ÖREBRO, 13 april 2017
Han vann Café Opera dj challenge 2016 och är en av Sveriges absolut bästa Hiphop/Rnb DJs.

Ding Dong & the Ravers ClaversNya Rågsveds Folkets hus, STOCKHOLM, 14 april 2017

Den jamaicanske dancehalldansaren Ding Dong och hans dansgrupp Ravers Clavers kommer till Stockholm. Ding Dong slog igenom vid årsskiftet 2005/2006 med ”Bad man forward bad man pull up” och har sedan dess släppt flera låtar, bland annat ”Wacky dip” och ”Syvah”. Han har vunnit priser i Västindien för bland annat årets låt och årets musikvideo.

Spice Karneval Party på Kraken i Slakthusområdet, STOCKHOLM, 14 april 2017
Spice som är en av världens största Dancehall artister kommer till Stockholm. Hon slog igenom med låten Rampin Shop som hon gjorde tillsammans med Dancehall kungen Vybz Kartel. Nu är hon aktuell med låten Fifty Shadez. Hennes musik beskrivs som autentisk dancehall och har en låt text stil som kallas slackness.

Tropical Party och Spice LIVE på Moriska Paviljongen, MALMÖ, 15 april 2017
Spice som är en av världens största Dancehall artister fortsätter vidare till Malmö. Hon slog igenom med låten Rampin Shop som hon gjorde tillsammans med Dancehall kungen Vybz Kartel. Nu är hon aktuell med låten Fifty Shadez. Hennes musik beskrivs som autentisk dancehall och har en låt text stil som kallas slackness.

JOY LIVE på Sticky Fingers, GÖTEBORG, 15 april 2017
En av Sveriges största kvinnliga rappare som har gjort förra årets EM- låt ”Mitt Team” till svenska landslaget.

Jönköping Poetry Slam på Kulturhuset Spira, JÖNKÖPING, 19 april 2017
9 olika poeter kommer tävla mot varandra, bland annat Erik Lundin och Athena Farrokhzad, där 4 av de tävlande sedan kan få en plats i SM Poetry Slam som kommer att äga rum i Göteborg.

Fanna Ndow Norrby som står bakom ”Svart Kvinna” Foto: Fredrik Bergenkvist, Afropé

Svart Kvinna på Örebro Universitet, ÖREBRO, 19 april 2017
Fanna Ndow Norrby som är författare och kommunikatör kommer ha en offentlig föreläsning på Örebros Universitet. Fanna startade år 2014 instagram kontot ”Svart kvinna” för att visa hur svarta kvinnor lever i dagens svenska samhälle. Föreläsningen kommer bygga på bakgrunden till instagramkontot som sedan blev en antologi, kommunikativa och antirasistiska strategier som användes för att medvetenhet kring vardagsrasismen.

Boken ”Svart Kvinna” av Fanna Ndow Norrby – Foto: Afropé|Kiqi D Minteh

Vernissage- Pieces på Frilagret, GÖTEBORG, 22 april 2017
Konstnären Melanie Luckey gör sin första konstutställning.

Välgörenhetsevent ”Swap till you drop”Club Silk, STOCKHOLM, 28 april 2017
Ett event där du kan shoppa helt utan skuldkänslor eller kostnader samtidigt som du träffar nya människor och får ett härligt mingel sällskap. Ta med kläder du inte använder och byt med andra eller donera till välgörenhet. Det spelar ingen roll om kläderna är använda mycket eller lite, finns alltid någon som kan få dem eller vill ha dem.

J Martins på Alvik Medborgarhuset, STOCKHOLM, 29 april 2017
Den nigerianske afrobeatlegenden J Martins firar 10 år som artist i år och ger sig ut på turné för att fira. Under sin turné besöker han bland annat de svenska städerna Stockholm och Gävle, där Stockholm är först ut, 29 april – en konsert som kommer bli något utöver de vanliga då Martins firar sina 10 år som artist, samtidigt som Afrodance Swedens vd Dominic Emene bjuder in till födelsedagsfirande. Allt på samma kväll, i samma lokal, med löfte om en mycket speciell kväll.

Innan Stockholm får besök av J Martins kommer han bland annat att spela i Århus (Danmark) och Helsingfors (Finland). Gävle får besök av stjärnan den 5 maj.

 

Hawa Sallah

Better Globe – ett nytt sätt att skapa utveckling

Afrika har länge setts som en kontinent som tar emot välgörenhet och allmosor. Trots att kontinenten är mest rik på råvaror av alla. Men detta börjar förändras. Better Globe är ett företag som försöker kombinera vinst och avkastning med att göra gott för både människor och natur.

Better Globe startades av den norske entreprenören Rino Solberg år 2006, i Kiambere i östra Kenya. Grundaren var 60 år när han startade företaget och enligt egen utsago gjorde han det för att få ägna resten av sitt liv åt att utrota fattigdomen och korruptionen i Afrika. I Norge är Rino Solberg en välkänd person och han har tidigare varit inblandad i ett kontroversiellt projekt. I början var det trögt även för Better Globe och det skrevs negativa artiklar om företaget, i bland annat DN år 2010.

Starten var alltså inte friktionsfri, men allt har faktiskt fungerat hittills. Verksamheten är i full gång och företaget har betalat ut avkastning enligt plan varje år. Folk i hela världen har möjlighet att köpa träd via Better Globe och på så sätt hjälpa både lokalbefolkning och miljön, samt få en god avkastning.

– Jag började köpa träd 2013 för investeringens skull. Förra sommaren åkte jag sedan till Kenya och såg vilken enorm skillnad företaget gjorde för människorna på plats, säger Asta Norrman.

I många afrikanska länder är landgrabbing vanligt. Det handlar om att en familj inte har tillgång till egen mark utan tvingas ”ta” ett obrukat stycke land för att försöka odla och överleva på så sätt.

– Kommer då ett stort skogsbolag som arrenderat landet av regeringen får bonden bara flytta och förlorar sitt hem och sina inkomstmöjligheter. Många internationella bolag odlar skog i Kenya så detta är ett stort problem.

Better Globe arbetar på ett annat sätt. Inget annat skogsbolag vill försöka odla i semiöknen – de väljer bördigare områden. Samtidigt är det just i semiöknen skogsplantering är allra viktigast, för att det hindrar ökenutbredning och erosion, som båda är mycket stora problem.

Här syns tydligt hur svårbrukbar den hårda, torra, röda jorden är. I bakgrunden syns Better Globes första plantage. År 2015 började företaget med en ny verksamhet. De anlitar bönder för att odla träd på sin mark. De får då inkomst av det, förutom att de kan odla grönsaker mellan träden vilket var nästan omöjligt att göra förut. Foto: Asta Norrman
Här syns tydligt hur svårbrukbar den hårda, torra, röda jorden är. I bakgrunden syns Better Globes första plantage. År 2015 började företaget med en ny verksamhet. De anlitar bönder för att odla träd på sin mark. De får då inkomst av det, förutom att de kan odla grönsaker mellan träden vilket var nästan omöjligt att göra förut. Foto: Asta Norrman

Kenyanska regeringen har som mål att tio procent av landet ska vara skogbeväxt. De vet att skog är det enda sättet att få annat att växa. Better Globe har några plantager i Kenya, men har nu börjat arbeta på ett annat sätt. Företaget har skrivit kontrakt med bönder om att odla Better Globe-träd. Om de har skog på sin mark har regeringen ingen anledning att arrendera marken till ett skogsbolag, så bonden får en säkerhet för att få bo kvar på marken, berättar Asta Norrman.

Träden hindrar erosion, håller kvar regnvattnet bättre, minskar vattenavdunstning och skapar välbehövlig skugga från den heta solen. Detta gör att bönderna dessutom kan förbättra sina egna odlingar genom att odla grönsaker och olika cash crops (grödor för försäljning) mellan träden. Många bönder anställs också av Better Globe för att sköta om planteringarna och får då en fast lön, något som inte är helt lätt att få i dessa områden. Och självklart binder träden koldioxid från atmosfären.

En bild av vad jorderosion ställer till med. Träd som binder marken med hjälp av sina rötter motverkar detta. Varje gång det regnar på ett sådant här område spolas ännu mer jord bort. Och vattnet kan inte heller bindas i marken. Det välbehövliga regnet förvandlas plötsligt till en fiende i stället för att hjälpa bönderna. Foto: Asta Norrman
En bild av vad jorderosion ställer till med. Träd som binder marken med hjälp av sina rötter motverkar detta. Varje gång det regnar på ett sådant här område spolas ännu mer jord bort. Och vattnet kan inte heller bindas i marken. Det välbehövliga regnet förvandlas plötsligt till en fiende i stället för att hjälpa bönderna. Foto: Asta Norrman

Rent praktiskt går planteringen lite olika till. Men generellt bidrar Better Globe med utbildning och plantor. Sedan garanterar företaget att i framtiden köpa virket eller det som träden producerar. Det gör att bönderna planterar sina egna grödor som vanligt och utöver det får de möjlighet att tjäna extra pengar på träden.

Tanken är att en investerare betalar sjutton euro för ett träd. De första fem åren ger trädet ingen avkastning, då det är i uppväxtfasen. Mellan år fem och år nitton får trädköparen femton procent av trädets inköpsvärde i avkastning, alltså cirka 2,50 euro per år. Det är när trädet producerar frukt, nötter eller gummi. År tjugo avverkas trädet och virket säljs. Investeraren erhåller då 170 euro. Visst, inget är garanterat. Företaget har ännu inte funnits i tjugo år. Men hittills har de betalat ut enligt plan, varje år.

Better Globe rekommenderar att man köper ett så kallat donationspaket för 53 euro.

En skola byggd av systerorganisationen Child Africa. Foto: Asta Norrman
En skola byggd av systerorganisationen Child Africa. Foto: Asta Norrman

Donationspaketet innehåller två Better Globe-träd som du får vinst av, två donationsträd till behövande samhällen, 500 liter vatten till fattiga bönder, 1,50 euro för skolbyggnad och 1,50 euro för mikrofinansiering. Better Globe har en systerorganisation som heter Child Africa och driver skolor. 1,50 euro av varje donationspaket går till att bygga skolor. Flera skolor har byggts i både Kenya och Uganda. Man arbetar även med vattenreningsprojekt och mikrofinansiering, där främst kvinnor kan få ta lån för att komma igång med egna småföretag och därmed bli självförsörjande. Better Globe driver inte själv skolorna eller mikrokreditsinstituten. De bidrar bara med pengar.

Banken på bilden är ett kooperativ. Better Globe ger bankerna starthjälp och hjälp med driften i upp till två år. Foto: Asta Norrman
Banken på bilden är ett kooperativ. Better Globe ger bankerna starthjälp och hjälp med driften i upp till två år. Foto: Asta Norrman

På bilden syns en kooperativ bank. Människorna i området kan bli medlemmar i banken, vilket kostar tio kronor. De får en ekonomisk utbildning om räntor och vad det är bra att låna pengar till. Man kan till exempel låna till en solcellslampa så att man slipper köpa lampolja. Då kan solcellslampan betala sig på ett par månader.

En kvinna jag träffade laddade telefoner åt människor i grannskapet och kunde efter en månad betala tillbaka lånet för investeringen hon gjort, berättar Asta Norrman.

Mungangangi Priscilla och Mutie Priscilla är två systrar som bor i närheten av Mboti. De har tidigare försökt att odla grönsaker på sitt land, men för det mesta har det tyvärr inte fungerat så bra. De har då inte haft något annat val än att hugga ned de få träd som funnits på marken för att tillverka kol och sälja på marknaden för att kunna köpa mat.

Systrarna Mungangangi Priscilla och Mutie Priscilla tillsammans med Asta Norrman (mitten). Systrarna bor i närheten av Mboti. Det har båda tackat ja till kontrakt om odling av Acacia Senegal. De är båda änkor med många barn och barnbarn. Foto: Asta Norrman
Systrarna Mungangangi Priscilla och Mutie Prisiclla tillsammans med Asta Norrman (mitten). Systrarna bor i närheten av Mboti. Det har båda tackat ja till kontrakt om odling av Acacia Senegal. De är båda änkor med många barn och barnbarn. Foto: Asta Norrman

Förra sommaren skrev de kontrakt med Better Globe om att odla 300 gummiträd på landet som de bor på. De får hjälp med vattenförsörjning och kan odla grönsaker mellan träden. Träden skuggar, binder vattnet och jorden och därför går grönsaksodlingen nu mycket bättre. De har nu intäkter både från träden och från grönsakerna.

Jan Bolmeson driver företaget Rika Tillsammans AB och en mycket populär blogg med samma namn. Jan har själv investerat en ganska stor andel av sin portfölj i Better Globe. Han har också besökt företaget på plats fyra gånger.

Det viktigaste Better Globe ger människorna på plats skulle jag säga är en framtidstro och en möjlighet att påverka sin egen situation till det bättre. För några handlar det om arbetstillfällen eller en bättre möjlighet till utbildning för barnen, för andra möjlighet till mikrolån för att kunna börja tjäna egna pengar och för bönderna en ökad inkomst och ett högre värde på marken. Men det som gjorde mest intryck på mig var den djupa tacksamhet för det arbetet som Better Globe gör på plats. På senare tid har jag även haft förmånen att träffa representanter för många olika organisationer som ser väldigt positivt på Better Globes verksamhet. Inte minst för att den går i linje med den kenyanska lagstiftningen om att minst tio procent av ens mark ska vara täckt av träd och för att man planterar i semiöken som inte går att använda till så mycket annat.

I början skrevs det negativt om Better Globe, vad tror du själv är största risken för en investerare?

Jan Bolmeson på plats i Kenya. Foto: Jan Bolmesson
Jan Bolmeson på plats i Kenya. Foto: Jan Bolmesson

Jag skulle säga att den största risken är fortfarande att bolaget är relativt litet och beroende av ett antal nyckelpersoner. Alla bolag har ett smalt nålsöga att komma genom i uppstarten men eftersom Better Globe har bedrivit verksamhet i tio år så ser jag att risken blir mindre och mindre för varje år. Sedan utsätts ju alla företag för risker. Tänk på krisen i Ericsson, ett företag som är både stort, känt och över hundra år gammalt. Ska man då köpa träd för alla sina pengar i Better Globe? Absolut inte. Men det ska man ju inte göra med någon annan aktie, fond eller tillgång heller.

Avverkar Better Globe alla träd någon gång? Varför inte lämna en del som skog?

Precis som i vilket modernt skogsbruk som helst så planterar man i olika avdelningar och dessa avverkas i princip aldrig samtidigt. När en avdelning huggs ner så återplanterar man den så att det blir som ett kretslopp där åldern mellan de olika avdelningarna skiftar över tid, berättar Jan Bolmeson.

Se video där Samuel Mulli, en av bönderna, berättar.

 

Helena Svensson
Helena Svensson

Den rosa sjön i Senegal

Lake Retba, Pink Lake, Lac Rose, Rosa sjön, kärt barn har många namn, men den rosa sjön i Senegal fascinerar många och producerar en massa salt. Namnet kommer ganska givet av den ovanliga, härligt rosa färgen.

 

Pink Lake Bild: Skärmdump från Youtube
Pink Lake i Australien Bild: Skärmdump från Youtube

Sjön ligger nära Atlanten och bara några sanddynor avskiljer Atlanten från den rosa sjön. Salthalten i sjön är mycket hög, på sina håll upp till 40%. Salthalten i den rosa sjön kan jämföras med salthalten i Döda Havet och under torrperioden överstiger den till och med den salthalten. Lake Retba ligger mindre än en timmes färd från Dakar, Senegals huvudstad. Det finns både boenden och restauranger i närheten för den som vill spendera lite mer tid i området kring den rosa sjön.

Inte många levande organismer överlever i Lake Retba på grund av dess höga salthalt, så mest används sjön som en turistattraktion samt till saltproduktionen.

Pink Lake Bild: Skärmdump från Youtube
Pink Lake Bild: Skärmdump från Youtube

Sjöns rosa färg skiftar helt och hållet, beroende på solljuset. För att se den rosa färgen tydligt ska man besöka sjön när det är vindstilla och fullt solljus. Sjön är 3 km² stor och är indelad i fyra sektioner. Sektionerna heter Khar Yalla, Khoss, Virage och Daradji.

Anledningen till den rosa färgen är bakterien Dunaliella Salina, som dras till sjöns salthalt. Bakterierna producerar ett rött pigment i syfte att absorbera solljus, vilket ger sjön dess unika rosa färg. Bakterien Dunaliella Salina är helt ofarlig och därför kan man simma och bada i sjön. Den rosa färgen är tydligare synlig under torrperioden som sträcker sig mellan november och juni och den är mindre synlig under regnperioden som sträcker sig mellan juli till oktober.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Denna bild är tagen i Lac Rose. Sex dagar i veckan arbetar han med att ta upp salt från sjön och det blir cirka ett ton salt per dag. Han lägger saltet i en båt och när den är full åker han in mot land, där saltet lastas av igen, av mannens hustru och andra familjemedlemmar. Därefter säljs saltet lokalt, men exporteras även till andra länder i Västafrika. Foto: Ferdinand Reus from Arnhem, Holland
Denna bild är tagen i Lac Rose. Sex dagar i veckan arbetar han med att ta upp salt från sjön och det blir cirka ett ton salt per dag. Han lägger saltet i en båt och när den är full åker han in mot land, där saltet lastas av igen, av mannens hustru och andra familjemedlemmar. Därefter säljs saltet lokalt, men exporteras även till andra länder i Västafrika.
Foto: Ferdinand Reus from Arnhem, Holland

Lokalbefolkningen som arbetar med att utvinna salt från sjön använder sheasmör från sheanötsträdet. Detta är för att skydda huden så att de kan arbeta i den salta sjön alla de timmar som krävs för att få upp större mängder salt från botten av sjön. Många arbetar med att ta upp salt från sjöns botten och de använder sina bara händer till det. Saltet läggs sedan i korgar och transporteras till stranden där det i huvudsak används för att bevara fisk, men saltet exporteras även till närliggande länder till Senegal.

Lake Retba är inte den enda rosa sjön i världen. Det finns sjöar i närheten av Baku, Azerbajdzjan, i Jedda och Saudiarabien, men de är antingen små eller inte naturliga. Sjön Lake Hillier i Australien är däremot en annan stor, naturligt rosa sjö.

Lake Retba har en hemsida som du kan finna HÄR!

Fatou Touray

 

Skogs- och djurvårdarna i Virunga Nationalpark riskerar sina liv

Virunga nationalpark i Demokratiska republiken Kongo är den afrikanska kontinentens äldsta nationalpark. 1980 hade parken 8000 elefanter. Idag återstår 400… Netflix sänder filmen Virunga. En Oscarsnominerad dokumentär från 2014 som i första hand handlar om de skogsvårdare som riskerar sina liv för att skydda den värdefulla nationalparken och de djur som finns i parken.

Dokumentären

Bergsgorilla Foto: LuAnne Cadd
Bergsgorilla Foto: LuAnne Cadd

I filmen får vi följa djurvårdarnas kamp mot beväpnade konflikter, genom det dagliga arbetet med bland annat parkens bergsgorillor och hur hårt kriget drabbar djurvårdarna, parken och djuren. Filmen blev Oscarsnominerad i kategorin Bästa Dokumentär 2015. Den 40-åriga huvudrollsinnehavaren Andre Bauma, har arbetat i parken i tjugo år och är starkt hängiven både djuren och den viktiga miljön i Virunga och det naturarv parken är. Andre Bauma är gorillaskötare i nationalparken.

Naturen

Snöklädda bergstoppar i Virunga Foto: Cai Tjeenk Willink
Snöklädda bergstoppar i Virunga Foto: Cai Tjeenk Willink

Den 7800 kvadratkilometer stora parken som grundades redan 1925, har en helt fantastisk natur som omfattar både skog, kärr, lavaslätter, aktiva vulkaner och istäckta toppar.

Rangers

Rangers i Virunga Foto: Fanny Schertzer
Rangers i Virunga Foto: Fanny Schertzer

Virunga nationalpark kräver många djur- och naturvårdare, kallade rangers, för att skydda både de eftertraktade markerna och djuren. I runda tal nästan 300 rangers. Eftersom arbetet är mycket farligt så är dessa rangers väl medvetna om att de riskerar sina liv. Parken har förlorat många av sina rangers. De senaste i raden var den 12 och 13 mars som två rangers dog efter en attack från 120 Mai Mai rebeller som specifikt gav sig på parkens Rangers. De två rangers tillfångatogs av rebellerna för att sedan avrättas. En tredje ranger saknas och eftersöks av parkens övriga rangers tillsammans med Kongos nationalarmé. Kropparna till de två rangers som dödades i attacken togs om hand och återfördes till sina respektive familjer. Attacken skedde mot parkens centrala sektion.

Den senaste döda rangern i raden innan dess var rangern Sebinyenzi Bavukirahe Yacinthe, 40 år, som även han gav över 20 år av sitt liv till parken. Sebinyenzi dog så sent som den 23 januari i år. Sebinyenzi efterlämnar sin fru och åtta barn i åldrarna 2-8 år. Innan dess förlorade den 32-åriga rangern Jean Claude sitt liv, den 26 oktober 2015. Jean Claude lämnade sin 29-åriga fru Aimée, sina två barn, fyra och nio år gamla, samt sina föräldrar i sorg och saknad när han dog i tjänsten.

Överlevnad, lagar och finansiering

Rangers vid vulkanen Nyiragongo Foto: MONUSCO/Abel Kavanagh
Rangers vid vulkanen Nyiragongo Foto: MONUSCO/Abel Kavanagh

Parken har genom åren överlevt tack vare dessa rangers, nyckelpolitiker, miljövårdare och enskilda individer. Virunga nationalpark driver många projekt för parken och dess djur, men de har även en fond för familjemedlemmar till avlidna rangers. De lagar som styr Virunga nationalpark är inskrivna i den kongolesiska konstitutionen. Parken finns även med på UNESCOs världsarvslista och omfattas av internationella konventioner och fördrag som Demokratiska republiken Kongo har undertecknat.

Parken är även en turistattraktion vilket hjälper till att finansiera de många projekten, fonder och parkens djur och människor.

Vulkanen Nyiragongo

Vulkanen Nyiragongo Foto: Cai Tjeenk Willink (Caitjeenk)
Vulkanen Nyiragongo Foto: Cai Tjeenk Willink (Caitjeenk)

Vulkanen Nyiragongo är en aktiv vulkan i bergen som har haft minst 34 utbrott sedan 1982. Även vulkanen är en populär turistattraktion. Den har en enorm lavasjö. Många besökare väljer att bo i parken i de husrum som finns för besökarna, som gör att man kan leva i den miljö man besöker.

Virunga nationalpark tar tacksamt emot alla donationer.

Hemsida

Virunga Movie (om dokumentären)

Facebook

Youtube

Blogg

Flickr (Bilder)

Twitter

Instagram

Fatou Touray

Andrew Farrand – mannen bakom blogg och instagramkontot IbnIbnBattuta

Ibn Battuta var en stor resenär som besökte flera länder under åren 1324 – 1353, man kan läsa om Ibn Battuta i boken ”Islams vandringsman” översatt av Michael Mörling. En annan person som gjort en mängd resor och är bosatt i Algeriet är ‘Ibn Ibn Battuta’, eller rättare sagt Andrew Farrand, som har tagit resedagboken till en annan nivå och älskar det han gör.

Att resa kanske är det mest äventyrliga som finns och att få upptäcka nya ställen vilket en del personer inte har möjlighet till. Andrew Farrand är en person som förstår att resa är ett typ av privilegium och har alltid gillat att resa.

IMG_5875
Andrew Farrand – Foto : Katharina Meyer-Seipp

– Jag kommer från Baltimore, en måttlig stad, men väldigt trångsynt amerikansk stad, vilket jag tror att jag växte ifrån under min barndom där. Jag har alltid haft en nyfiken själ och alltid drömt att få besöka andra ställen. När jag äntligen började resa (i high school och speciellt i college), insåg jag att jag var väldigt tursam att få göra det, när en del inte kan. Jag var så tursam att njuta så mycket av det, då många personer var förlamade av ”rädslan av de andra” och lämnade sällan sina hem för att utforska, o
ch det var även sällan som man utmanade sig själv att besöka ett annat ställe utanför sitt hem. Den insikten utvecklades till något som man kan kalla för ”orsak” eller ”uppdrag” – idag känner jag att mitt uppdrag är att bygga en förståelse mellan personer genom att dela berättelser från gemensamma glädjeämnen, kamp, impulser, humor och allt annat som gör oss till människor.

Jag hittade Farrands Instagram Ibn Ibn Battuta av en slump. Jag blev väldigt nyfiken över varför han valt att kalla sig för Ibn Ibn Battuta, som på svensk betyder Ibn Battutas son.

– Troligtvis var det i high school eller kanske i middle school, möjligtvis under en världshistorisk lektion eller i mina många läsningar, som jag först hörde talas om Ibn Battuta. Som någon som kände behov i tidig ålder att lämna hemmet och upptäcka, jag fann hans historia inspirerande. Senare, när jag studerade i Georgetown University i Washington, DC, utvecklade jag ett stark band och blev intresserad av Afrika och arabvärlden – två av de första regioner som Ibn Battuta reste till. Innan jag gav mig iväg på min egna resa, myntade jag namnet (det är en ordlek på arabiska) och det var så Ibn Ibn Battuta föddes.

Farrand delar med sig av vardagsbilder, bilder på städer, byggnader och folk i Algeriet. Först startade Farrand sin blogg vilket är huvudprodukten, men betydelsen av hans Instagramkonto har kommit att växa. Han får ofta bra respons på sina foton från personer med rötter i Algeriet vilket han är mycket tacksam över. Men kan personer med rötter i Algeriet bosatt i ett annat land lära känna Algeriet genom Farrands bilder?

– Jag har fått äran att några algerier utomlands kontaktat mig och berättat hur mycket de tycker om mina bilder – den här gruppen har verkligen givit mig en stark positiv reaktion till mina bilder, det är jag tacksam över. Jag tror att det talar till flera faktorer, först och främst algeriernas kärlek till sitt land. Det andra, att jag tar bilder med en kamera som naturligt tar väldigt nostalgiska bilder (då det är likadan kamera som användes på 50- och 60-talet) förmodligen ökar de känslomässiga drag som många känner.

… jag tänker ofta på det, och har två reaktioner: För det första, är det trevligt att röra sådana rena, positiva känslor och minnen i huvuden hos algerier som har lämnat deras land för att bosätta sig i ett annat land. För det andra, det är olyckligt att dessa personer känt sig tvungna att lämna sitt land, som de uppenbarligen älskar djupt, för ett annat. Men alla har deras egna historier och tolkar dessa bilder olika. De faktorer som orsakar att jag klickar på avtryckaren är mer estetiska (enligt min egna smak) än antropologiska.

Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord men kan man utifrån en bild besöka en stad eller ett område. Tror du att folk som aldrig tidigare har besökt Algeriet kan besöka landet genom dina bilder?

Från Ibn Ibn Battuta - Foto: Andrew Farrand
Från Ibn Ibn Battuta – Foto: Andrew Farrand

– Inte alls, faktiskt. När jag nu tänker på det, tror jag att bilderna jag tar av Algeriet visar en väldigt specifik del av landet, med en betoning på traditionella scener, historiska platser, unika kulturella särdrag – i korthet, allt det jag personligen tycker är intressant med Algeriet. Dessa saker är inte representativt av full rang av det man ser när man går genom Algeriet varje dag. Snarare, är de en produkt av mina egna preferenser, som en amerikan som är särskilt nyfiken på saker som jag inte växte upp med. Jag passerar tusen av nytillverkade Renaultbilar varje dag, men fotograferar den sällsynta R4. Jag hoppar över moderna flerbostadshus i tegelsten i förmån för Casbah. Jag hoppar över män och kvinnor i ”international business attire” (personer klädda i kostymer), till förmån för män i shangai eller kvinnor i en haik. Det skulle vara ett misstag från någon utanför, oavsett deras ursprung, att anta att bilderna jag delar representerar en fullständig bild av hur det dagliga livet i Algeriet ser ut som.

Farrand har skrivit på sin blog i 12 år vilket var hans första ”arbete” och menar att bloggen drar till sig enbart en blygsam publik. Instagramkontot är nytt och redan populärt i vissa avseenden. Bloggen, som har samma namn som Farrands instagramkonto skriver han i första hand för att dela med sig saker han lärt sig i möten med andra kulturer.

– Jag skriver den främst som ett sätt att dela med mig av intressanta saker jag har lärt mig i möten med andra kulturer. De lärdomar, överraskningar, insikter och trender som jag har stött på under mina resor som genuint fascinerat mig och hjälp mig att lära, och jag vill dela med mig av dessa effekter till människor där hemma som inte har möjlighet att resa till fjärran platser, helt enkelt aldrig tänkt att göra det, eller på någon nivå är tveksamma eller rädda att göra det. Jag hoppas det kan hjälpa till att bygga en förståelse och nyfikenhet för världen och respektera andra kulturer – mycket av detta skulle räcka långt i att lösa många av våra nuvarande globala problem.

Andrew Farrand möter Algeriet

Hur kommer det sig att du bor i Algeriet?

Från Ibn Ibn Battuta - Foto: Andrew Farrand
Från Ibn Ibn Battuta – Foto: Andrew Farrand

-Ursprungligen flyttade jag till Algeriet för att jobba för en amerikansk ideell organisation som underlättar utbildning och utbytesmöjligheter för personer inom politiken över hela världen. Efter två år i den positionen, letade jag efter nya professionella möjligheter men älskade livet i Alger, så jag hittade ett jobb inom en annan amerikansk ideell organisation, denna hjälper unga personer att komma in och lyckas inom arbetslivet, genom bland annat karriärcenter och karriärträningsprogram.

Kan du berätta om din första resa till Algeriet?

– Min första resa till Algeriet var 2012, en av de första av många jobbresor dit innan jag först bosatte mig i Alger 2013. Jag hade redan bott i Marocko under 2008-09, och i Syrien och i Jordanien under 2005, så det var mycket som var liknande. Algeriet har inte berört mig på det sättet som Syrien gjorde – det landet har fortfarande en speciell plats i mitt hjärta – men jag har funnit något i det som är spännande och unikt.

Hur mycket visste du om Algeriet innan du bestämde dig för att åka dit?

– Under all min tid i grannlandet Marocko, hade Algeriet förblivit denna outgrundliga, ogenomträngliga plats. När jag först kom till Algeriet kände jag inte Algeriet så bra – ingen utanför landet gör det riktigt, då landet har ett rykte som en ”svart låda”. Men det var verkligen på min radar, för att inte nämna högt upp på min lista över resmål. Jag hade läst om Algeriet när jag kunde i universitetskurser, på populärmedia och så vidare, och jag misstänkte att det var ett ställe som jag skulle njuta av. Jag var ivrig att besöka landet.

Är det något som överraskade dig när du kom till Algeriet?

Från Ibn Ibn Battuta - Foto: Andrew Farrand
Från Ibn Ibn Battuta – Foto: Andrew Farrand

– Inget speciellt. Jag fann mycket av Algeriet intressant, men kanske att mina tidigare erfarenheter inom regionen höll mig från att få en chock. Med det sagt, den franska influenserna är unika – jag har aldrig varit någonstans där det koloniala systemet har rotat sig så djupt. Även idag kan man känna den starka influensen överallt, på ett sätt som du inte kan känna i andra före detta kolonier som jag har besökt. Det är något som Algeriet ständigt kämpar med, vilket är förståeligt.

Har du något speciellt minne från dina första dagar i Algeriet?

– Hemsk trafik (det är för många bilar för dessa små vägar) och att man alltid känner sig vilsen. Alger är en bergig stad med slingrande gator som gör det väldigt svårt att lära sig orientera sig. Att göra det tog mig många månader!

 

Nadia Chache
Nadia Chache

Kampanj som utmanar fördomar om länder i Afrika

Rachel tröttnade på att hennes hemland Ghana alltid beskrevs i samband med misär och fattigdom. Till slut beslöt hon att ta saken i egna händer och startade en kampanj för att visa världen en annan bild av den afrikanska kontinenten.

Kenya Foto: Puxabay
Kenya Foto: Pixabay

Rachel är en 17 årig journaliststudent från Ghana som drog igång kampanjen, #TheAfricaTheMediaNeverShowsYou. Det är en kampanj där hon uppmanar folk till att lägga upp bilder på olika sociala medier för att visa fler sidor av afrikanska länder. Hon vill att människor runt om i världen även skall få ta del av ländernas stora utveckling och geografiska skönhet, inte bara negativiteter. Hon tröttnade på den ensidiga bilden av sitt hemland och av hela den afrikanska kontinenten som vardagligen målas upp i de stora medierna.

– Fastän kontinenten utvecklas så är det fortsättningsvis bara fattigdom, epidemier och krig som det skrivs om. Jag sade till mig själv att något måste göras, säger Rachel.

Monument i Dakar, Senegal Foto: Peal1903
Monument i Dakar, Senegal Foto: Peal1903

Enligt Rachel är den bild som medierna ger av Afrika ensidig för att få världen att fortsätta att se negativt på länderna i Afrika. Kampanjen har fått stor spridning och Rachel hyllas för den. Kampanjen, som främst har spridit sig på det sociala mediet twitter, har retweetats över 64,000 gånger och många budskap sprids med hashtaggen. Människor lyfter fram allt från afrikansk arkitektur, sjukhus, mode, skolbyggnader till personliga bostäder för att hylla och visa sitt hemland och kontinent från en annan vinkel. Men Rachel vill även förtydliga att det inte handlar om att överskugga eller gömma de problem som finns i länderna utan enbart kämpa emot stereotypen att misär är det enda som finns i Afrika.

-Det finns till exempel många afrikanska byar som är så vackra att det skulle få vem som helst att vilja bo där i stället för i staden. Men eftersom de enda byar som medierna väljer att visa upp är i dåligt skick har det blivit normen för hur folk bor i Afrika. Det räcker med att googla ”Afrikanska hus” för att se hur felaktig bilden blivit, säger hon

Kapstaden, Sydafrika Foto: Pixabay
Kapstaden, Sydafrika Foto: Pixabay

Hon tror att den ensidiga bilden som resten av världen får av den afrikanska kontinenten även är ekonomiskt dåligt. Många afrikanska länder är beroende av turistindustrin, och det är vanligt att de fattigaste byarna ligger nära de stora turistattraktionerna. Skulle turismen öka skulle det även påverka landets ekonomi till det bättre. Men för att öka turismen så anser hon att bilden av den afrikanska kontinenten måste förändras. Och detta är hennes försök till att förändra världens syn på hennes hemkontinent på en större skala.

Mireille Rosas
Mireille Rosas

En magnifik utsikt från bågen över Banjul

Det berömda valvet/bågen som är den välkomnande inkörsporten till Banjul. Bågen är en symbol för huvudstaden Banjul i Gambia och de flesta boende i Gambia och gambiaresenärer känner nog igen symbolen. Att klättra upp inuti bågen för alla de trappor de har, ger en magnifik upplevelse över Banjul och museet bjuder också på lite gambisk historia.

Utsikt över Banjul, från tornet i bågen Foto: Fatou Touray, Afropé
Utsikt över Banjul, från tornet i bågen Foto: Fatou Touray, Afropé

Inkörsporten är hela 36 meter hög och ger en magisk fantastisk utsikt över staden. Att ta sig upp för alla de branta trappstegen är en egen liten upplevelse, men när man väl är där uppe så inser man snart att det var värt varenda trappsteg.

Särskilt för oss som är förtjust i att ta bilder, så inser man snart att det går att få fantastiska bilder från den höga bågen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Inte fullt lika imponerande är själva museet, som också det finns högst upp i bågen. Det bjuder visserligen på en del gambisk historia som är intressant att se, men många av glasmontrarna är trasiga och dammiga, vilket förtar en del av känslan. Självklart är det ändå värt att ta sig en runda runt på museet, men den stora behållningen är ändå utsikten och jag hade gärna stannat kvar där en mycket längre stund än jag gjorde.

Den 36 meter höga bågen ger ett vackert synfält över en stor del av Banjul, inte minst då många av Banjuls övriga byggnation är låg och det gör att utsikten över både skolor, gator, högsta domstolen, stranden, moskén, bostäder och annat blir väl synliga.

En mindre entré tas för att besöka bågen och museet.

Fatou Touray