Etikettarkiv: alice bah-kuhnke

Det första svenska kulturrådet inrättas i Afrika

Sverige har i dag utsända kulturråd vid Sveriges ambassader i Beijing, Berlin, Istanbul, London, Moskva, Paris och Washington men nu skall det för första gången inrättas ett nytt kulturråd i Afrika.

Staty utanför parlamentet i Pretoria Foto: Pixabay
Staty utanför parlamentet i Pretoria Foto: Pixabay

2016 skall det nya kulturrådet i Sydafrika börja med sin verksamhet. Den 15 augusti beräknas det nya kulturrådet tillsättas och vem som fått tjänsten meddelas i mitten av februari. Basen kommer att vara på Sveriges ambassad i Pretoria men verksamheten kommer även att bedrivas i andra sydafrikanska länder. Tanken är att utveckla ett djupare kulturellt samarbete mellan Sverige och sydafrikanska länder.

Det har i flera år redan funnits ett kulturellt utbyte mellan Sverige och Sydafrika som grundades på 80-talet under kampen mot apartheid. Idag är det mestadels barnkulturprojekt som väcker stort intresse i de södra länderna av Afrika.

Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke, har förra veckan varit på besök i Sydafrika för möten med olika ministrar i landet, samt för att göra ett studiebesök hos organisationen Praesa, som är en Sydafrikansk organisation som förespråkar tidig läskunnighet och som belönades med litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne år 2015.

– Precis som det är viktigt att Sverige har ambassadörer stationerade runt om i världen är det viktigt att det finns kulturråd som främjar utbyten, samarbeten och utveckling inom kulturens område. Ett kulturråd i Afrika var viktigt för regeringen. Nu är Sydamerika nästa världsdel på tur, säger Alice Bah Kuhnke till DN.

Mireille Rosas
Mireille Rosas

Malmö – Sveriges huvudstad i kampen mot afrofobi

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den 9:e oktober var en stor dag för många afrosvenskar. För 168 år sedan denna dag avskaffade Sverige sin del i den transatlantiska slavhandeln den sista förslavade människan från den afrikanska kontinenten släpptes fri. I Malmö uppmärksammas denna dag årligen och i år höll man på Malmö högskola ett minnesprogram på initiativ av Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa (AFR), i samarbete med bland andra ABF Malmö , Malmö mot diskriminering (antidiskrimineringsbyrån) och Malmö stad. Samtidigt gör regeringen under hösten, genom Sveriges kultur – och demokratiminister, Alice Bah Kuhnke, en kunskapshöjande resa för att föra dialoger med utsatta grupper om rasism och främlingsfientlighet. Den 9:e oktober var ministern på plats i Malmö för att möta ett trettiotal aktivister och afrosvenska representanter i stadshuset i Malmö. Under förmiddagen deltog ministern också i minnesdagsprogrammet på Högskolan. Undertecknade hade äran att vara inbjudna till fredagens samtliga programpunkter i Malmö.

Tillsammans med ett flertal aktivister och afrosvenska representanter från hela landet samlades vi i Malmö högskola tidigt på fredagsmorgonen 9:e oktober. Temat för dagen var ”Slavhandelns arv – röster från dagens afrosvenskar”. På agendan fanns föreläsningar, tal av kultur- och demokratiministern och paneldiskussion.

Dagen var otroligt produktiv och helt fantastisk, sprängfylld med massor av inspiration och känsla av gemenskap. Tillsammans med en grupp av Sveriges absolut främsta afrosvenska aktivister och allierade kunde vi lyfta energin för kampen mot afrofobin i vårt land och möta en ödmjuk Bah Kuhnke som inte är rädd för att göra sig obekväm i kampen för allas lika värde och en framtid där våra afrosvenska barn inkluderas på lika villkor som vita svenska barn.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke - Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke – Foto: Afropé|Kiqi D Minteh

Kulturministern inledde morgonen med ett välkomsttal på Malmö högskola där hon började talet med att berätta om hur stolt hon är över Malmö och dess engagemang i arbetet mot afrofobin. Målet med ministerns turné under hösten är att på uppdrag från regeringen träffa personer från civilsamhället och diskutera de olika former av främlingsfientlighet som genomsyrar vårt samhälle. Ministern betonade starkt hur viktigt det är att förstå att vi brottas med olika typer av rasism, som alla har olika historia. Afrofobin, antiromanismen, islamofobin och antisemitismen är alla rasism, men det är olika rasism som man kan förstå och arbeta med på olika sätt. Ministern talade också om hur viktigt det är att vi talar om den strukturella rasismen i Sverige och erkänner den, oavsett hur ont det gör. Hon avslutade sedan med att tacka Malmö å regeringens vägnar.

Innan ministern påbörjade sitt välkomsttal stod AFR:s ordförande Malcolm Momodou Jallow i talarstolen och höll ett inledningstal för att starta dagen. Jallow pratade om hur tydligt vi kan se de ojämlika förutsättningarna som finns för afrosvenskar i det svenska samhället. Hur rapporten från expertgruppen från FN visar på de problem som finns och hur vi måste arbeta för att komma till rätta med detta. Samlingen idag är också den första aktivitet som hålls i Sverige sedan ”Decenniet för människor med afrikanskt ursprung” startade. Sverige och övriga Europa missade att skapa ett engagemang kring året som hölls i samma anda 2011 och nu har FN gett Europa chansen att under ett helt decennium (2015 – 2024) lyckas med att uppmärksamma och erkänna denna marginaliserade grupp. Det är just det ordet vi har med oss under hela denna dag; Erkännande.

Sveriges del i slaveriet

Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas Riksförbund - Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas Riksförbund – Foto: Afropé|Kiqi D Minteh

Som första föreläsare är Kitimbwa Sabuni inbjuden. Sabuni är samhällsdebattör och organisationsutvecklare. Han är också talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund och har bjudits in för att hålla en föreläsning om Sveriges koloniala historia och roll i den transatlantiska slavhandeln. Sabuni förmedlar under en timmes tid mer historia om den svenska inblandningen i slaveriet än någon historielärare lyckats göra under hela vår skoltid, och säkerligen alla andra svenska elevers med. Han talar om de svenska slavkolonierna Cabo Corso (utanför Ghana) och Saint-Barthélemy (Karibien), och om hur Linné delade in människor i raser med tillhörande egenskaper, där afrikanen var den ociviliserade, obildade och lata mannen. En timme med Sabuni är allt som krävs för att åtminstone komma till insikt med en historia som vi i Sverige så länge förnekat.

I bänkarna sitter åhörare som inte haft en aning om omfattningen i Sveriges del av slaveriet. Ett slaveri som förstört runt 15 miljoner människoliv och satt Afrikas historia på halt – en förintelse utan dess like. Sabuni talar om hur ordet förintelse inte kan vara vigt till endast vita kroppar. Han talar om hur bilden av den svarta kroppen fortfarande lever kvar, hur detta påverkar oss i alla delar av livet, hur svarta är överrepresenterade i lågutbildningsyrken och som boende i hyreslägenheter. Hur det finns en rangordning bland rasifierade, där svarta hamnar längst ner på skalan. Hur en högutbildad afrosvensk, i snitt, tvingas att söka fyra gånger fler jobb inom sitt yrke, än en vit med samma kompetens, för att få ett jobb. Detta är en del av konsekvensen från slaveriet och hierarkin som skapats av vita européer som Linné, Locke, De Geer och drottning Kristina… och även om vi läst om det och vet om det, så kryper det och smärtar hela kroppen när Sabuni slutligen avslutar sitt framförande.

En välbehövlig paus där AFR bjöd på förfriskningar följde på Sabunis föreläsning och efter fikapausen stod den brittiska aktivisten och grundaren av Operation Black Vote, Simon Woolley, i talarstolen.

Simon Woolley på besök

Simon Woolley - Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Simon Woolley, Operation Black Vote – Foto: Afropé|Kiqi D Minteh

Woolley talade om engagemanget för svarta och kampen mot afrofobin i Storbritannien och hur vi i Sverige kan inspireras och ta lärdom. Han talade om mobilisering och rätten till politiskt deltagande och engagemang. Woolley menade också att en viktig del i kampen för att minska afrofobi och främlingsfientlighet är att just förebygga det som är främmande. Få en närhet mellan grupper som är främmande för varandra. Ju mer vi utsätts för eller konfronteras med det som är främmande, desto mindre fientliga blir vi.

Som konkret exempel från just Storbritannien nämnde Woolley den brittiska TV-tävlingen ”Bake Off” som i år vanns av en muslimsk kvinna som bar hijab. Under säsongens gång blev den brittiska TV-publiken mer och mer bekanta med kvinnan – de såg hennes känsloregister och de såg henne regelbundet stå och göra något av det mest normala i vår vardag, baka – och mot slutet av säsongen hade majoriteten fallit pladask för henne och hon tog hem vinsten.

Med enorm energi höll Woolley håv uppe på scenen och med ett engagemang som verkligen lyfte känslan och andan inne i lokalen. Han lyfte fram var och en av våra tidigare talare och var noga med att påpeka vilket otroligt unikt tillfälle vi tilldelats denna dag med en minister som på ett så engagerat sätt vigt hela dagen till att vara med oss. Woolley betonade också under dagen att när ministern ställer sig upp till stöd för frågor som gäller afrosvenskar, vilket hon kommer att göra, så kommer hon få otroligt mycket motstånd och fiender – ett motstånd som till största del säkert kommer att ske bakom kulisserna – då är det otroligt viktigt att vi alla som stöds av hennes arbete visar vårt fulla stöd för hennes engagemang och det arbete hon för oss.

Dagen på högskolan avslutades med en paneldiskussion där undertecknade fanns med som inbjudna. Tillsammans med vänsteraktivisten Fatuma Awil, Kitimbwa Sabuni och forskare Tobias Hübinette pratade vi om ämnet ”Afrofobi – en verklighet för många som osynliggörs i dagens Sverige”.

Med våra olika områden av erfarenhet så som aktivism, forskning, samhällsdebatt och historia, journalistik, skola och mediestrategi samtalade och lyfte vi den problematik vi ser inom de olika områdena och där vi som samhälle, både civilt och professionellt kan arbeta tillsammans för att komma tillrätta med afrofobin, som är ett arv vi påtvingats i efterspelet av slaveriet.

Dialogmöte med kultur- och demokratiministern

Dialogmöte med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke - Foto: Afropé|Kiqi D Minteh
Dialogmöte med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke – Foto: Afropé|Kiqi D Minteh

Efter lunch var en grupp på ett trettiotal aktivister och afrosvenska representanter inbjudna att träffa kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i ett slutet dialogmöte, där också en utvald grupp observatörer och åhörare under två timmar fick möjlighet att lyssna till de diskussioner som fördes. Dialogmötets fokus var afrofobin i Sverige och hur vi skall jobba för att komma till rätta med den. Vad regeringen behöver göra och vilka resurser som behövs i samhället. Närvarande vi mötet var förutom undertecknade bland annat Fatou Kahn, Rukiya Egal, Mahina Chipumbu Havelius och Maria Dexborg som representanter från AFR, filmaren Osmond Karim, Simon Woolley, Kitimbwa Sabuni, Tobias Hübinette, Centrum mot rasisms ordförande Godwyll Osei-Amoako, Syna Ouattara (som författat förstudien om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer av afrikanskt ursprung) och givetvis AFR:s ordförande Malcolm Momodou Jallow.

Vi berörde frågor som kommer att ingå i den handlingsplan mot olika former av rasism som regeringen nu skall ta fram, och i vårt fall just afrofobin. Bland det som diskuterades fanns bland annat;

  • Kan vi som svarta använda hela vår person, eller måste vi så kallat ”vittvätta” oss själva för att bli lyssnade till.
  • Finns det möjlighet till utbildningspaket runt rasism för att få in rätt kompetens i skolorna, för att inte lägga ansvaret på eldsjälar så som det är idag.
  • Stor vikt lades vid att vi måste stärka den yngre generationen, både i skola, genom ungdomsgrupper och i politiken.
  • Det behövs en vidare kunskap kring olika begrepp som afrofobi, rasifiering och nolltolerans mot kränkande ord och uttryck.
  • Medvetenhet kring både den hatiska och den exotifierande sidan av rasismen behöver ökas.
  • En inventering av läroplanen, lärarutbildningen och läroböckerna.
  • Oberoende utredning av poliser som anmäls för hatbrott, rasprofilering och kränkande behandling.
  • Hur vi behöver ges möjlighet till att självidentifiera oss som afrosvenskar i olika formulär. Detta skall naturligtvis vara baserat på valfrihet.

Ministern berättade om hur polisen kommer att göra en kompetensutveckling av deras tre hatbrottsenheter i landet, samt att hon själv tagit in Rättviseförmedling som medarbetare för att utveckla kompetensen på olika positioner och departement i landet. Hur hon själv tillsammans med utbildningsminister Fridolin beslutat att inleda ett samarbete mellan kultur och utbildningsdepartementet, vilket applåderades av många i rummet. Bah Kuhnke tryckte också på hur viktigt hon anser Malmö stads jobb mot afrofobin är och att de står som förebilder för övriga landet. Hon uppmanade oss att fortsätta kämpa för ett lyftande av den 9:e oktober, även om inget riksdagsbeslut skulle tas för att minnas dagen. Civilsamhället och organisationer har all möjlighet att få till en minnesdag som hålls av samhället även om den inte skulle antas som officiell minnesdag av riksdagen. Bah Kuhnke avslutar med att betona att ”vi måste synliggöra, annars syns det inte”.

Röster från minnesdagen av Sveriges avskaffande av sin del i den transatlantiska slavhandeln - Bild: Afropé
Röster från minnesdagen av Sveriges avskaffande av sin del i den transatlantiska slavhandeln – Bild: Afropé

Som avslutning på mötet gavs Malmöpolitiker som suttit som åhörare en stund att lämna några ord om deras uppfattning och hur de ser på det som diskuterats under mötet och jag tror att Kitimbwa Sabuni sa det bäst när han kommenterade det som sagts av dessa politiker och den anda som bjudits på under dagen.

”Malmö är inte som någon annan stad i detta land. Om politiker i övriga landet varit som er som är här- från partier från båda sidor – då hade vi haft mycket mindre problem med rasism i det här landet. Malmö är definitivt Sveriges huvudstad i kampen mot afrofobin!”

Dagen avslutades med en kulturkväll i Sofielund Folkets Hus, som arrangerades av Vänsterpartiet, med Malcolm Momodou Jallow i spetsen. En kväll med tal, dialogsamtal, mingel, mat och tacktal som gav ett bra avslut på en minnesvärd dag.

Afropé vill rikta ett stort tack till Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa och dess ordförande Malcolm Momodou Jallow, som planerat och arrangerat dagen, och som tillsammans med aktivister och politiker idag har visat, för att citera Kitimbwa Sabuni, att… Malmö är Sveriges huvudstad i kampen mot afrofobin!

Låt nu övriga städer ta efter!

Mer om ”röster om afrofobi” på regeringens webbplats
Läs Simon Woolleys sammanfattning av dagen här (engelska)

 

Kiqi D Minteh & Teysir Subhi
Kiqi D Minteh
&
Teysir Subhi

Panelsamtal om afrofobi och diskriminering

En gedigen kunskapsbank för afrosvenska frågor, bestående av en kompetent, kunnig panel, möttes igår onsdag i ett panelsamtal anordnat av UNT (Upsala Nya Tidning) tillsammans med Forum för Afrikastudier på Uppsala Universitet.

Arkivbild: Kitimbwa Sabuni Foto: Fatou Touray, Afropé
Arkivbild: Kitimbwa Sabuni Foto: Fatou Touray, Afropé

Panelen som bestod av Ylva Habel, Momodou Jallow, Alice Bah-Kuhnke, Kitimbwa Sabuni, Joanna Rubin-Dranger och Oscar Pripp samlades i Uppsala Universitets aula och filmades av UNT.

Temat för panelsamtalet var ”Vardagslivets och populärkulturens rasism i dagens Sverige”. Samtalet handlade om hur rasism och diskriminering tar sig uttryck i populärkultur och samhälle, men också om den svenska färgblindheten.

Kitimbwa Sabuni sa bland annat:

”Man kan se i den svenska antirasistiska rörelsen att det allra viktigaste med antirasismen det är att den inte stör vita människors välbefinnande. Alla ska kunna vara med och man får en slags konsensus-antirasism. Men om man tänker sig att antirasism handlar om att utmana den där ordningen där vissa får makt och privilegium på andras bekostnad så är det en revolutionär ideologi som borde vara ganska polariserande i ett samhälle som vårat, men i stället har vi den här konsensus-antirasismen som bygger på färgblindhet, man får inte prata om ras… Det finns till och med ett begrepp idag som ”positiv antirasism”, kan man tänka sig, för det heter att antirasism måste göras positiv för att få med sig folk och då tänker jag; vem är det man ska få med sig på det här positiva? För att människor som drabbas av rasism borde väl rimligen tycka att det räcker att veta att vi kämpar för våra lika rättigheter och möjligheter? Så vem är det den här antirasismen vill tilltala som är positiv? Jag tycker det hela tiden är så att rasifierade människor får ta baksätet och vi har tyvärr vant oss ganska mycket vid det och vi har inte, på grund av den verklighet vi lever i, det där självförtroendet att säga; vet du vad, vi måste stå upp för våra rättigheter till varje pris, även om inte vita svenskar alla gånger håller med oss eller förstår oss eller vill vara med, för den sakens skull. Det är lite de iakttagelser jag gör så här långt…” ”

Ylva Habel berättade om en situation i Tyskland som hon menar är ett skräckexempel:

”Afrotyska forskare är idag så starkt marginaliserade att de måste söka sig utomlands för att kunna ägna sig åt forskning över huvud taget. ”

Momodou Jallow var inne en del på hur kunskapen och makten är fördelad:

”Vad kan vi göra för att stärka den afrosvenska gruppen, så vi kan ta den här makten som tagits ifrån oss alla dessa decennier, alla dessa generationer i alla dessa hundra år? Det är det vi måste prata om. Makt, hur kan vi få makt? Har vi inte makt, vi kan prata om kunskap hur mycket som helst, för kunskapen och den som producerar kunskapen sitter vid makten och de kommer aldrig producera en kunskap som gynnar de förtryckta. Så då måste vi få möjlighet att producera kunskapen för att ändra maktstrukturerna i maktställning. Det är det vi måste prata om!”

Alice Bah-Kuhnke menade att det ”råder brist på kunskap om att afrofobi är en del av den rasistiska strukturen.” Avslutningsvis kritiserades hon av en åhörare (som för övrigt var Zakaria Zouhir, ordförande för Afrosvenskarnas förbund) om att hon under hela samtalets gång inte kommit med några konkreta exempel på hur hon vill arbeta för att motverka afrofobin i Sverige, förbättra afrosvenskarnas situation. Alice Bah-Kuhnke svarade då:

”Vi arbetar vetenskapligt men också ser till att vi arbetar för att rätt insatser utförs på rätt platser av de personer som gör skillnad. Det har gått fyra månader. Jag får ge dig lite tålamod till, men tro mig; You wait and see…!”

Samtalet i sin helhet kan du se HÄR!

Fatou Touray
Fatou Touray

Veckans Fråga – v.41

Det har gått en dryg vecka sedan vår nya regering
presenterades och där fanns en del spännade
nyheter. Därför frågade vi följande ;

”Sveriges nya Kultur- och Demokratiminister har gambiskt påbrå. Vad heter hen?”

Rätt svar: Alice Bah Kuhnke

 


Alice Bah Kuhnke har gambiskt påbrå från sin pappa och är född och uppvuxen i det lilla samhället Horda, i Småland. Idag är hon alltså vårt lands Kultur- och Demokratiminister. Lite mer om detta kan du läsa HÄR!

Afrosvenska Alice Bah-Kuhnke minister i nya regeringen

Vår nya minister Alice Bah-Kuhnke Foto: Arbetsgivaralliansen
Vår nya minister Alice Bah-Kuhnke Foto: Arbetsgivaralliansen

Stefan Löfvéns nya regering har presenterats och en del nyheter i strukturen kan vi se, bland annat att Stefan Löfvén kommer att avskaffa integrationsministern. Intressant är dock att vi får in en afrosvensk bland ministerposterna. Några lyfta ögonbryn kan säkert synas över att gambisk-svenska Alice Bah-Kuhnke blir ny kultur- och demokratiminister, då många minns henne som programledare för barnsatsningen Disneyklubben och senare som programledare för hennes egen talkshow under namnet Alice Bah, men Alice Bah-Kuhnke kommer nu senast från posten som generaldirektör för Ungdomsstyrelsen och har en hel del andra tunga uppdrag i bagaget.

Alice Bah-Kuhnke är 42 år (blir 43 år den 21 december 2014) och växte upp i småländska Horda. Alice Bah-Kuhnke är sedan 2003 gift med skådespelaren Johannes Bah-Kuhnke som hon har tre döttrar med. I tonåren var hon en av Sveriges bästa kvinnliga sprinterlöpare i sin åldersgrupp. Hon har även varit generalsekreterare för organisationen Rättvisemärkt.

Alice Bah-Kuhnke är också en av grundarna till tankesmedjan Sektor3. Hon är även ledamot i styrelsen för Dramaten, samt vice ordförande för KFUK-KFUM.

Som kultur- och demokratiminister lär vi få höra mer från Alice Bah-Kuhnke framöver och som afrosvensk minister finns förhoppningar om att slippa se en upprepning av ett liknande tårtskärande i blackface-tårtor som hennes företrädare Lena Adelsohn-Liljeroth utmärkt sig med.

 

Stefan Löfven – statsminister (S)

Stefan Löfvén Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
Stefan Löfvén Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

Åsa Romson – klimat- och miljöminister samt vice statsminister (MP)
Margot Wallström – utrikesminister (S)
Morgan Johansson – justitieminister (S)
Anders Ygeman – inrikesminister (S)
Isabella Lövin – biståndsminister (MP)
Peter Hultqvist – försvarsminister (S)
Annika Strandhäll – socialförsäkringsminister
Gabriel Wikström – folkhälsa-, sjukvård- och idrottsminister (S)
Åsa Regnér – barn, äldre- och jämställdhetsminister
Kristina Persson – strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete (S)
Magdalena Andersson – finansminister (S)
Per Bolund – finansmarknads- och konsumentminister (MP)
Ardalan Shekarabi – civilminister (S)
Gustav Fridolin – utbildningsminister (MP)
Aida Hadzialic – gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
Helene Hellmark Knutsson – högre utbildning- och forskningsminister (S)
Ibarahim Baylan – energiminister (S)
Mikael Damberg – närings- och innovationsminister (S)
Mehmet Kaplan – bostads- och stadsutvecklingsminister (MP)
Anna Johansson – infrastrukturminister (S)
Sven-Erik Bucht – landsbygdsminister (S)
Alice Bah Kuhnke – kultur- och demokratiminister (FP)
Ylva Johansson – arbetsmarknadsminister (S)

Vi på thegambia.nu önskar Alice Bah-Kuhnke och de andra ministrarna lycka till med den nya mandatperioden och vi är säkra på att de behöver de lyckönskningar de kan få!

Fatou Touray