Etikettarkiv: asyl

Vi måste prata om båtflyktingar och mänskliga rättigheter

”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse”. Det här citatet är taget ur den allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 14, paragraf 1. Det här dokumentet är underskrivet av hela generalförsamlingen vilket innefattar alla FN:s 193 medlemsländer vilket absolut betyder att samtliga europeiska länder har skrivit under och gått med på att söka asyl är en mänsklig rättighet. Hur kommer det sig då att människor måste riskera sina liv när de försöker tillämpa sina rättigheter? Varför dör hundratals människor, kvinnor, män och barn precis utanför våra gränser? Vi har skrivit under den här konvektionen, det är vårt ansvar att den efterföljs och det är på våra händer när våra medmänniskor drunknar i Medelhavet på grund av den barriär Europa bygger omkring sig. Det är omänskligt och det är fel.

Arkivbild Foto: Fatou Touray, thegambia.nu
Arkivbild Foto: Fatou Touray, thegambia.nu

I förra veckan befaras 500 människor drunknat utanför Maltas kust. Båten skall ha lämnat Damietta i Egypten i början av september. När de närmade sig Malta blev de rammade av en annan båt som resulterade i att de gick under. Båtens passagerare bestod av människor från Syrien, Palestina, Egypten och Sudan som alla satte sig i den här båten för att söka skydd hos oss i Europa. Den internationella organisationen för migration (IOM) kan meddela att 9 människor överlevde incidenten. Två utav de som överlevde kommer från Palestina och påstår att det inte var en olycka utan de blev avsiktligt nerkörda. Det här är inte bekräftat av IOM men det skulle inte vara första gången som de här båtarna råkar ut för märkliga olyckor utanför Europas kuster. I vissa fall har till och med gränspolisen skjutit mot de här båtarna. Hur förvarar vi det här?

IOM kan nu meddela att över 2500 människor har drunknat i Medelhavet i år när de försöker ta sig över till Europa. Samtliga europeiska länder har nu en svår men nödvändig uppgift framför sig. Vi måste tillsammans komma på en säker väg in i Europa, ett säkert sätt för människor att åtnjuta sin mänskliga rättighet. Det här måste tas på allvar, EU som organisation påstår sig förespråka de mänskliga rättigheterna men känner att det kan hoppa just den här punkten?

Det här en fråga som behöver diskuteras öppet i politiska sammanhang, såväl som i Sverige men absolut på EU nivå. Inför vårt val var miljöpartiet det enda parti som tog upp problematiken i det här. Det handlar inte om hur många som ska få komma hit, hur mycket det kostar eller om vi har råd. Allt det är så otroligt oväsentligt, det skulle egentligen inte spela någon roll ifall vi inte hade råd, det handlar om varje enskild människas rätt till sitt eget liv. De mänskliga rättigheterna är till för alla människor, överallt, hela tiden. Det är inte upp till oss att stå med pekpinnar och välja vilka människor som har rätt till ett värdigt liv.

Vår politik måste anpassa sig efter vad som händer i omvärlden. Den flyktingsituationen vi ser idag är den värsta sedan andra världskriget. Inte sedan nazi-Tysklands terror har så många människor varit på flykt.

En mamma som tar sina små barn och sätter sig i en ranglig båt i hopp om ett värdigt liv på andra sidan anser alltså att det är värt risken att dö på vägen istället för att stanna i den misär hon befinner sig i. Vi måste börja ta vårt ansvar, vi måste leva upp till de skyldigheter vi faktiskt har antagit oss.

Världen brinner just nu och vi måste tillsammans göra allt för att släcka branden. Inse att vi är ett folk och vi måste låta solidaritet och medmänsklighet gå före hat och fientlighet.

Ett citat vars innebörd är lika relevant idag som när det först yttrades; ”Injustice anywhere is a threat to justice everywhere” av Martin Luther King, Jr.

Mam-Yandeh Gaye
Mam-Yandeh Gaye

Asyl, otrohet och ett litet bi

En författare som vill väl och som bjuder på ett färgstarkt och livfullt språk och viktiga teman. Ändå räcker det inte hela vägen för ”Little Bee”.

Boken Little Bee
Boken Little Bee

Jag har höga förväntningar på ”Little Bee” av Chris Cleave. Bokens huvudperson sägs vara en nigeriansk flicka, som söker asyl i England efter att ha jagats bort från sin familj och by, allt och alla utplånade av ett oljebolag. Hon flyr från hembyn tillsammans med sin storasyster. Systern dör dock en kvalfull död på stranden, medan Little Bee räddas av ett semestrande brittiskt par, på ett synnerligen okonventionellt sätt.

Men eftersom hon är vittne till massmordet i byn inser hon att många vill se även henne död så hon smyger ombord på ett lastfartyg med destination England. Och låses in på flyktingförläggning vid ankomsten.

Jag tycker om det rika språket, främst i upptakten. Det skvätter berättarglädje lång väg. Och det märks att författaren vill väl, han vill belysa flyktingproblematiken, han vill ge de asylsökande ett ansikte för gemene man. Men. Vartannat kapitel handlar om Little Bee och vartannat om kvinnan i det engelska paret. Vi kastas alltså mellan flyktinghelvetet och den engelska damens intrikata otrohetsaffär. Och under första halvan av boken begriper man inte alls vad de två ens har med varandra att göra. Diskrepansen är för stor, det hela står en upp i halsen och inte ens charmiga Little Bee förmår riktigt fånga en.

Den engelska damens liv beskrivs så detaljerat – intriger på tidskriften där hon jobbar, älskarens förhållande till sin fru, sonens besatthet av sin Batmandräkt – att hon snart har tagit över rollen som huvudperson. Little Bee blir något slags bihang och berättelsen tappar fart betänkligt.

Det är först i sista kapitlet författaren åter fullt ut fokuserar på Little Bee. Då i en slags heroisk och osjälvisk offerroll. Tyvärr.

Har du boken framför dig och ligger redan i hängmattan? Läs den då. I annat fall, läs förslagsvis något av Chimamanda Ngozi Adichie, som skrivit både mycket och bättre på liknande teman.

Betyg: Tre av fem möjliga

betyg thegambianubetyg thegambianu 2

 

 

Helena Svensson

Veckans Fråga – v.24

Förra veckans fråga löd;

Hur många med gambiskt medborgarskap sökte asyl i Sverige under förra året (2013)?

Rätt svar: 146


124 män och 22 kvinnor med gambiskt medborgarskap sökte asyl under 2013 och det är det högsta antalet asylsökande under ett år som registrerats sedan 2002. Under 2003-2005 hade Sverige inga asylsökanden från Gambia, men från 2006 har antalet sökanden ökat stadigt.

Jämfört med sina närmsta grannländer, Senegal, Mali, Guinea, Liberia och Sierra Leone så ligger Gambia under de senaste två åren relativt högt i statistiken. Sett både till rent antal sökande och utslaget på befolkningsmängd. Men samtidigt är det självklart inga stora siffror om man jämför med siffrorna hos många andra länder.

Klart är att det är en stor majoritet män som sökt asyl från samtliga av dessa länder och från Senegal och Mali finns inte en enda asylsökande kvinna registrerad från 2002-2013. Nedan visas ett diagram från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas.

Fullskärmsinfångning 2014-06-15 230622.bmp