Etikettarkiv: au

Västafrikanska ledare till Gambia för att övertyga Jammeh

Situationen i Gambia fortsätter att oroa. Europeiska unionen, Afrikanska unionen, FN, ECOWAS och USA:s utrikesdepartement har alla vädjat till avgående president Jammeh att acceptera valresultatet, samtidigt som man fördömt hans agerande de senaste dagarna. Under måndagen ska USA ha uttalat sig om situationen och sagt att man nått ”ett mycket farligt läge”. Samtidigt förbereder sig flera västafrikanska ledare för att under tisdagen resa till Gambia i ett försök att övertyga Jammeh att acceptera förlusten och lämna plats åt landets nyvalda president Adama Barrow.

Högsta domstolen i Banjul – Foto: Fatou Darboe, Afropé

Yahya Jammeh förlorade presidentvalet i Gambia som hölls den 1 december och dagen efter erkände han Adama Barrow som valets vinnare och gratulerade också denne i ett direktsänt TV-tal. Men bara en vecka senare vände Jammeh helt om och motsatte sig plötsligt valresultatet. Jammehs parti meddelade sedan att man skulle överklaga valresultatet till Högsta domstolen.

Enligt uppgift finns dock endast en domare vid landets högsta domstol och för att hantera Jammehs överklagan behövs åtminstone fyra domare och tidsfristen för överklagan gick ut under måndagen. Det finns till och med uppgifter som gjort gällande att Jammeh själv för mer än ett år sedan gav samtliga anställda vid Högsta domstolen sparken och att det således inte finns någon anställd vid domstolen överhuvudtaget. Högsta domstolen inte varit verksam sedan maj 2015.

Frågetecknen kring president Jammehs senaste utspel och det faktum att han själv inte verkar ha riktig koll på vad han gör och inte gör har skapat många reaktioner runt om i sociala medier och många uttrycker tydligt hur skrämmande det är att han styrt landet i 22 år.

Statsöverhuvuden på väg till Gambia

Banjul (sett uppifrån) – Foto: Fatou Darboe, Afropé

Under tisdagen förväntas en delegation ledd av Liberias president och ordförande för ECOWAS, Ellen Johnson Sirleaf, anlända till Gambia. I sitt sällskap har Johnson Sirleaf ytterligare tre statsöverhuvuden, Nigerias Muhammadu Buhari, Ghanas John Mahama och Sierra Leones Ernest Bai Koroma. Delegationen kommer till Gambia i ett försök att övertyga Jammeh om att lämna sin post och acceptera det gambiska folkets demokratiskt valda president Barrow som segrare.

Senegal, som ganska aggressivt varnat Jammeh för om han inte står tillbaka och lämnar plats åt Barrow, menar att detta är ett ”sista-chansen-tillfälle” för president Jammeh att acceptera det gambiska folkets val.

Samtidigt säger den nya folkvalde presidenten Adama Barrow till Reuters att han känner viss oro för sin egen säkerhet.

– Vi talar inte om ett militärt alternativ. Vi vill värna om vår demokrati och vi vill ha fred, men jag är bekymrad för min egen säkerhet. Jag har ingen officiell säkerhet. Som tillträdande president ska jag inte behöva känna den utsatthet jag gör idag.

Barrow hoppas nu på att den delegation som väntas anlända ska kunna åstadkomma någon form av fredlig utväg i det spända läge som just nu råder.

Yahya Jammeh tog makten i landet genom en kupp 1994. Förra året deklarerade han landet islamisk stat och i oktober i år lät han meddela att landet ska lämna den internationella brottmålsdomstolen ICC.

 

Kiqi Dumbuya,
Fatou Darbo, Chefredaktörer, Afropé

Västsahara motsätter sig Marockos återkomst till Afrikanska unionen

Det var tidigare i år som Marocko ansökte om att återigen bli en del av den Afrikanska unionen efter att ha lämnat 1984, då unionen erkände Västsahara som självständigt. Mer om detta kan du läsa HÄR.

Marockos ockupation av Västsahara. Foto: Pixabay
Marockos ockupation av Västsahara. Foto: Pixabay

När Marocko nu åter vill bli en del av unionen kommer kritiska röster från Västsahara. Kritiken handlar främst om att Marocko inte uppfyller och respekterar Afrikanska unionens grundprinciper om frigörandet av de afrikanska staterna, då man menar att Marocko i själva verket är en kolonisatör av Västsahara.

Samtidigt har Marockos kung Mohammed VI turnerat runt i olika afrikanska stater sedan landet ansökte om förnyat medlemskap i juli i år. Syftet med dessa statsbesök har varit att söka stöd från andra afrikanska statsöverhuvuden för ett godkännande om återinträde i unionen.

I en intervju med BBC säger Västsaharas utrikesminister Mohamed Salem Ould Salek: ”Vi kämpade mot kolonialism och apartheid; hur kommer det sig att vi nu ska acceptera ett land som offentligt och högtidligt deklarerar att de ockuperar delar av ett land som är medlem i Afrikanska unionen?”

Västsahara menar därmed att Marocko bör nekas återinträde i unionen så länge ockupationen av Västsahara kvarstår. Marockos öde avgörs dock inte för än i januari 2017 då Afrikanska unionen sammanträder för att rösta i frågan.

Källa: BBC

Anna Wedin
Anna Wedin

Efter 32 år ansöker Marocko om nytt medlemskap i Afrikanska Unionen

Marocko lämnade Organisation of African Unity (föregångaren till Afrikanska Unionen, AU) 1984 efter att organisationen officiellt erkänt Västsaharas självständighet. Nu, drygt 30 år senare har Marocko lämnat in en ansökan om att åter gå med i AU, trots att problematiken kring Västsahara kvarstår.

Statsvy i Rabat, Marocko. Foto: Pixabay
Statsvy i Rabat, Marocko. Foto: Pixabay

Västsahara som ockuperats av Marocko sedan 1975 har länge varit en omtvistad fråga, där man på många håll internationellt sett hållit en neutral inställning och istället manat till att konflikten ska lösas på ett fredligt sätt mellan Västsahara och Marocko. Marocko anser dock att Västsahara tillhör landets södra provinser, och med jämna mellanrum uppstår dispyter med omvärlden. Så sent som i mars i år hotade Marocko med att dra tillbaka sina styrkor från FNs fredsbevarande missioner runt om i världen, på grund av diskussioner kring Västsahara och Marockos ockupation.

När Afrikanska Unionen, då under namnet Organisation of African Unity, 1984 erkände Västsaharas självständighet lämnade Marocko unionen i protest mot beslutet och har sedan dessa vägrat att ansluta sig igen. Efter 32 år verkar dock Marocko ha ändrat sig, och inför unionens sammanträde i Kigali, Rwanda sände den marockanske kungen Mohammed VI en delegation för att lobba för Marockos inträde i unionen igen.

Blir Marocko åter en del av AU innebär det att unionen är komplett, då alla länder på den afrikanska kontinenten då återigen är medlemmar. Samtidigt så meddelar unionen att de kommer fortsätta kämpa för att tillgodose det västsahariska folkets rättigheter och jobba för en folkomröstning gällande Västsaharas frihet.

Källa: BBC

Anna Wedin
Anna Wedin

Visionen om en enad kontinent

Afrikanska Unionen har sedan dess etablering år 2002 strävat efter ökad integration mellan de afrikanska länderna, med målsikten att kunna utveckla en enad och stark kontinent. Unionens senaste idé som kan komma att förverkligas är skapandet av ett pass som ska vara giltigt för samtliga länder inom sammanslutningen. Samtidigt tampas många av de afrikanska länderna med problem som ständigt sätter käppar i hjulet för en ökad integration, och framtidsvisionen av Afrika som en enad kontinent är delad – realistisk enligt många, overklig enligt andra.

Bild: Pixabay
Bild: Pixabay

En kontinent – ett pass?
Förslaget om att skapa ett pass till hela den afrikanska kontinenten har diskuterats under flera år och nu ska idén snart sättas i verket. Med ökad integration som huvudsakligt mål är Afrikanska Unionens vision att skapa en sammanslutning, likt Schengen-området i EU, där det ska råda fri rörlighet mellan länderna. Målsättningen är att till år 2018 avskaffa kravet på visum för medborgare inom unionens länder och deras resor inom denna, samt att redan till nästa år utveckla frihandelsavtal mellan samtliga länder på kontinenten. Projektet syftar bland annat till att gynna den intra-afrikanska handeln, som i nuläget är relativt låg, men också att höja kontinentens internationella konkurrenskraft och bli en starkare spelare på den globala marknaden.

De första som ska få prova på de kontroversiella passen är ländernas respektive ledare och därefter planeras passen att lanseras inom de närmsta tre åren. Idén har varit omstridd då de parter som har varit motståndare till passet har hävdat att en kontinent där gränserna suddas ut utgör en stor risk i nuläget, inte minst på grund av risken för fortsatt etablering av militanta grupper som exempelvis Boko Haram. De menar även på att passet kan äventyra folkhälsan, med förhöjd risk för spridningar av sjukdomar och epidemier, refererat till ebola-utbrottet under 2014.

Kontinentens försummade utveckling sedan självständighetsboomen
Åren efter andra världskriget följdes av många afrikanska länders självständighet från deras kolonialmakter. Föga förvånande hade många länder på kontinenten svårigheter att komma på fötter igen efter årtionden av exploatering av de europeiska länderna, och till stor del på grund av detta är postkoloniala Afrika ofta kopplat till ekonomisk stagnation, politisk instabilitet och fattigdom. 
Många av länderna har även problem med utbredd korruption och således också bristande förtroende för politiska ledningar, polisväsen och rättssystem. Dessa fenomen har präglat många länder på kontinenten, men de ensidiga mediala strömmarna har också bidragit till att skapa en global, negativ bild av de afrikanska länderna. Bland annat har The Economist, som är en av de mest populära nyhetstidskrifterna i världen, rubricerat Afrika som ”den hopplösa kontinenten”och andra medier har likaså uteslutit de framgångssagor som har utspelat sig i länderna.

Bild: Botswana, Pixabay
Bild: Botswana, Pixabay

Det finns emellertid en annan bild av Afrika som det sällan pratas om. Många av de afrikanska länderna är med på topplistan över de snabbast växande ekonomierna i världen, där Etiopien låg i topp under 2015. Afrika är även den snabbast ekonomiskt växande kontinenten i världen – mycket tack vare de stora mängder naturresurser som finns där men också på grund av ökad politisk stabilitet i flera av länderna. Siffror gällande fattigdom och analfabetism på kontinenten är ständigt fallande, och många av de afrikanska ländernas HDI (Human Development Index) ökar. Vissa menar på att Afrika har potential att göra ungefär samma resa i dess ekonomiska utveckling som Asien har gjort, och det största hoppet läggs då på de stora ekonomierna Nigeria och Sydafrika.

Afrikanska Unionens arbete
Afrikanska Unionens arbete vilar på just kontinentens potential och deras projekt utförs utifrån fem centrala punkter; delade värderingar, partnerskap, entreprenörskap, regional integration och utveckling av infrastruktur. Den sistnämnda har varit nära kopplat till introduktionen av det internationella passet, då många länders bristfälliga infrastruktur är det som tidigare har hindrat möjligheterna för ökad förbindelse inom kontinenten. Enligt Unionen är alltså passet en central del gällande de involverade ländernas fortsatta utveckling och den långsiktiga ambitionen om en integrerad och stark kontinent som lever upp till sin fulla potential.

Källor: independent.co.uk, au.int, allafrica.com, bbc.com

Alice Binti Mutambala
Alice Binti Mutambala