Över 50 personer beräknas döda i Etiopien efter sammandrabbningar mellan polis och demonstranter under en religiös festival, Irecha-festival i Etiopien under söndagen. Vittnesuppgifter från platsen ska vara motstridiga. Många anser att oroligheterna satte fart när säkerhetsstyrkorna blev våldsamma, medan vissa vittnen menar att polisen sköt tårgas för att skingra demonstranterna.
Bilden är tagen i Etiopien, men i ett helt annat sammanhang. Foto: Pixabay
Etiopiens regering har på grund av de många döda nu förklarat tre dagars landssorg. Uppgifter om antalet döda varierar mellan 52 och 55 personer. Siffran kan komma att justeras.
Demonstranterna säger att säkerhetsstyrkorna blev våldsamma och att det ledde till panik, men myndigheterna förnekade att säkerhetsstyrkorna skulle ha öppnat eld. En läkare vid ett lokalt sjukhus som tog emot många döda ska ha uppgett att han inte hade sett några tecken på skottskador på kropparna.
Tusentals människor hade samlats för den religiösa festivalen i Bishoftu. Den årliga Irechafestivalen är en viktig festival vid vilken Oromo välkomnar våren. Men massorna uppges ha skanderat: ”Vi behöver frihet” och ”Vi behöver rättvisa”, enligt vittnen.
USA har sedan tidigare uttryckt oro för övervåld mot demonstranter. En av demonstranterna ska ha uppgett för Associated Press att han nästan dog efter att ha fallit i ett djupt dike när han försökte fly. Han lyckades dras ut, men de första som fallit hade kvävts, hävdade demonstranten.
En Omoro-aktivist, Jawar Mohamed, menar att nästan 300 personer ska ha dött och många fler skadats. Han menade att många människor drivits från en klippa, ner i vattnet under klippan, efter att en stridshelikopter hade öppnat eld.
Det har förekommit en rad dödliga sammandrabbningar i Etiopien under de senaste månaderna.
Selam Festival Stockholm hade lockat hit Youssou N’Dour samt en hel massa andra artister till en endagsfestival på Nalen. Tyvärr har Youssou nu tvingats lämna återbud – men Alpha Blondy äntrar scenen i hans ställe.
Fredag 31 oktober slår anrika Nalen på Regeringsgatan i Stockholm upp portarna för alla höstfrusna stockholmare som vill värma sig med lite rytmer från sydligare nejder. Ingen Youssou eller tama denna gång alltså, men väl reggaeveteranen Alpha Blondy från Elfenbenskusten. Alpha Blondys texter uttrycker ofta starka politiska åsikter och en hel del humor.
Konserten är en del i Selams Festival Stockholm 2014, en endagsfestival inomhus, med ett flertal artister och DJ:s. Förutom Alpha Blondy vankas flera andra godbitar.
Ethicolor är en grupp av elva musiker och dansare som blandar musik från olika delar av Etiopien. De använder traditionella instrument som kirar (en slags lyra), washint (flöjt) och kebero (trummor). Instrumenten förstärks och arrangeras i en modern tappning där musiken och danserna skapar en mångfacetterad bild av Etiopiens rika musikarv.
Även gruppen Music Is The Weapon består av elva musiker och de rycker med det hyllade albumet ”Moving Foundations and Outer Space” begreppet afrobeat i nackskinnet och slänger ut en låtsamling som osar svett, betongdjungel och vansinne.
Selam Festival Stockholm bjuder även på Sabina Ddumba och Melinda de Lange som imponerade med sin tolkning av Chuck Berrys Havanna Moon under årets Polarprisgala.
Dansgolvet lär glöda även mellan konserterna, med dj:s som Thomas Gylling & Mosquito Party samt Omorty & James med mbalax och afrofusion …
Härligt gung, sköna rytmer och en sprakande afrikansk kavalkad
under sex timmar. Det bjöds alla de kulturfestivalbesökare på
som tagit sig till Världskulturmuseet i söndags.
Bakom kulturarrangemanget African Market Place står Edo Bumba. Bumba kommer ursprungligen från Kongo Kinshasa, men bor idag i Göteborg där han med stort engagemang sprider glädje och skapar gemenskap genom sin och andras musik.
Varje år anordnas African Market Place på någon offentlig plats i Göteborgstrakten. I år gick turen till Världskulturmuseet vid Korsvägen, som passande nog står värd för Jens Assurs fotoutställning Africa is a Great Country. Eftersom Edos marknadsplatsfestival är en del av Göteborgs Kulturkalas så var arrangemanget inne på museet helt gratis och likaså entrén till fotoutställningen.
African Market Place är en samlingsplats, marknad och konsert sammanslaget i ett. Allt med Afrika i hjärtat. Besökarna bjuds på en marknadsplats med försäljning och utställning av aktuella afrikanska hantverk. Här hittar man allt från smycken, väskor, tavlor, målningar, skulpturer, tyger och trummor. Kalebassi, Afrikagrupperna, Sackeus, In Design och Aksanti Musique är några av de utställare som fanns på plats under söndagen. Samtidigt hölls en flera timmar lång och öppen konsert i anslutning till marknaden, där musik från alla möjliga länder i Afrika bjöds. Artister med rötter och inspiration från länder som Kongo Kinshasa, Gambia, Senegal, Sierra Leone och Ghana gav publiken en musikresa de sent kommer glömma.
När Thegambia.nu lyckas stjäla en liten stund av Edo Bumba får vi möjlighet att ställa några frågor till den inspirerande och engagerade mannen bakom hela arrangemanget.
Hej Edo!
Tack för en underbar African Market Place-festival.
Du har hållit på med detta ett tag nu. Hur kom idén om att göra African Market Place från första början.
– Från början kom idén från en kvinna som heter Linnea Åhlander och vi hade en strävan att lyfta fram den afrikanska kulturen för folket under Bok- och Biblioteksmässan, där man hade Afrika som huvudtema. Detta var 2010. Idén föddes alltså ur Bok- och Biblioteksmässans satsning på afrikansk litteratur 2010 och vi bestämde oss för att köra en African Street Festival med målet att visa den rika afrikanska kulturen som finns i Göteborg. Inspiration till själva gatufestivalkonceptet hämtade vi från festivalen International Nuits d’Afrique som hålls i Montreal och som vi hoppas kunna besöka under det närmaste året, för att lära oss lite mer. Vår vilja är att skapa en plattform som främjar positivitet, kreativitet, musik, dans och kulturutbyte för alla åldrar i samhället. Samt en marknadsplats där afrikansk kultur bjuder dig till ett multidimensionellt kulturmöte.
Hur har det hela utvecklats genom åren och när hölls festivalen för första gången?
– Festivalen har funnits i fyra år, men den kallade alltså African Street Festival från början, eftersom vår grundtanke var att göra den som en gatufestival. Den drömmen har jag inte släppt ännu. Det är bara så att det är lite svårt att lita på vädrets makter här i Sverige.
Den första festivalen hölls på Frölunda torg och det var en mycket lyckad förstagång, trots att vi inte hann marknadsföra den så mycket. Trots det faktum att vi inte hann få ut någon större PR för festivalen så kom det många människor och de som av en slump fanns på torget och upptäckte att det var afrikansk musik och marknad på gång strömmade till snabbt.
Vad betyder det hela för dig och vad har du för framtidsvision med denna marknadsplatsfestival?
– Det hela betyder för mig att vi har en mötesplats där olika slags kulturyttringar med Afrika som förtecken kan mötas och berika varandra. Det är så med afrikansk musik. När någon börjar spela så kommer det någon annan som börjar dansa och så småningom kommer en annan som sjunger.
Nätverkande finns med. Vi som jobbar med, eller har anknytning till Afrika på olika sätt, behöver träffas för att ha roligt med musik, sång och dans. Vi behöver få utbyta erfarenheter och så blir det nästan automatiskt när vi upplever den afrikanska kulturen tillsammans, i form av musik, konsthantverk, välgörenhet och bistånd. Det är barnens framtid.
Själv älskar jag till exempel att laga mat, jag tycker om att skriva ny musik och arrangera gammal som ny musik. Att arrangera denna afrikanska marknadsplatsfestival är som att laga god mat med de bästa råvarorna för att sen servera den till gästerna. Jag gillar att se hur gränserna suddas bort i de möten som sker på African Market Place. På senare tid har jag upptäckt en källa till stor glädje som handlar om att blanda ihop musiker med helt olika förutsättningar och låta dom samarbeta inför festivalen. Då händer det mycket! Mycket ny musik kommer till, nya konstellationer uppstår. Det gäller även försäljarna, hantverkarna och konstnärerna…
Afrikansk musik har en smittande entusiasm och glädje. Jag känner de flesta afrikanska musikerna som bor i Sverige. En del är mycket begåvade, men har inte haft rätt tillfälle att visa sig för en publik. Det är många kvar som jag skulle vilja ordna festivaler för, som Sverige och världen skall få komma att upptäcka.
African Market Place är ett återkommande evenemang, så håll ögon och öron öppna och via Edos Facebook-sida kan ni följa honom för närmare information och uppdateringar.
The 11th Edition of the International Roots Homecoming Festival is here again and activities marking this year’s celebrations have since kicked-off on May 9th, 2014. Hundreds of ‘home-comers’ mainly from the United States, Carribbean including Jamaica, United Kingdom and other European countries have made it to this year’s occasions.
Gambia
The Festival is providing the opportunity to these ‘home-comers’ to reflect on the genesis of the infamous Trans-Atlantic Slave Trade that has been described by analysts as one of the most ostracized chapters in human history when people out of their search for material scavenging ended up subjecting their hosts to all sorts of maltreatment.
Because the slave trade uprooted their ancestors from Africa who could have otherwise been the pillars of building a continent that is today portrayed in the West as a land of poverty, destitution, diseases, hunger and malnutrition, poverty, wars and so on, the home-comers who visited the Kunta Kinteh Island in Juffereh, formerly the James Island were outraged by the story of the island’s contributions during those periods.
Being children who traced their roots to Africa through their ancestors, the ‘home-comers’ have since been speaking of the significance of The Gambia’s International Roots Homing Coming Festival, organised by the government of The Gambia in bridging this serious divide existing between African descendants in the Diaspora and those on the continent. Since inception, the festival has helped to draw a lot of African-Americans and African Diasporas in general to reconnect with their roots.
A recognised Festival in Africa, the event gives Africans in the Diaspora one of the single biggest platforms to discover their identity, reconnect with their roots, learn their lost cultural and traditional heritage, and more importantly, establish stronger family bonds and ties with the African family in The Gambia. Over the years, the festival which started as an annual event in 1996 and later transformed into biennial in year 2000, has been viewed as one of the windows through which African Diasporas see the greatness and richness of their ancestral land in terms of culture and natural beauty.
This historical, cultural and educational Festival commemorates the enforced enslavement and transportation of millions of Africans to the Americas and the Caribbean Islands for forced labour in plantations belonging to mostly white majority. The Festival by itself brings a completely different taste each edition. For instance, it had in the past attracted the attention of some world class and highly celebrated personalities, among them, Jamaican music icon, Luciano, Jermaine Jackson of the Jackson family in the United States, Rockmond Dunbar, renowned artist, Chaz Guest, all in the United States, who joined thousands in the 10th edition, held in 2011.
Independence Stadium in Bakau
In fact the 10th edition was spiced up by a superb tribute concert by Jermaine Jackson for his late world renowned pop superstar, Michael Jackson. That concert was attended by thousands of Gambians and non-Gambians at the Independence Stadium in Bakau.
This year’s event is being attended by the son of Marcus Garvey, Dr. Julius Garvey, and renowned Jamaican dancehall stars like Sizzla Kolonji, Mutaburaka, Scratchylus and daughter Empress Reggae as well as the award-winning African American singer, Dr. Yewande Austin. Teaming up with a pool of finest Gambian artistes, these international singers delivered a grand musical concert at the Independence Stadium in Bakau on May 10th. The mixture of Gambian artistes and their Jamaican counterparts has been described as a force to the success of the event.
Looking at the history of Jamaica, a black Caribbean Island nation, their participation is very much in line with the objectives of the
initiative since most of them trace their ancestral roots to Africa. If for anything, their involvement will further popularise the festival in that part of the world and encourage Caribbeans to attend future editions. Festival and tourism: a means for development The Festival has a great potential to promote the development of the country’s tourism sector, the second foreign exchange earner of the nation. The Gambia is a well known tourism destination, widely preferred by European tourists for its smiling atmosphere, beautiful ecosystem, clean white beaches, sun as well as the sea, coupled with the numerous safaris along the iconic River Gambia.
However, the Festival could encourage a new form of tourism – festival tourism if you want to put it – where thousands of people could travel wide and far to grace it. During the period they are bound to integrate with the Gambian community, be exposed to the traditions and cultures, and spend their money through lodging in hotels and guests houses as well as on a variety of local Gambian products and services including transportations. All these breed income for the nation, thus all the more reason why it should be organised at even a larger platform.
We have seen the likes of the Rio de Janiero carnival in Brazil which is attended by an unprecedented number of people around the world. But Brazil might be even far, just look at the ”Pan-African Historical Theatre Festival” in Ghana, a neighbouring West African nation. Since its inception in 1992, Panafest, a biennial festival has been promoting Pan Africanism through Arts and Culture. Its theme reflects the political, social and economic advancement of the African nations and the African Diaspora at large. The Gambia’s own is rapidly gaining greater recognition. Given its beautiful concept, it could propel further into greater recognition only if more efforts, resources and energy are employed to achieving that. This could be done through further aggressive marketing of the festival as a tourism product in the international tourism market, backed by great innovations and creativity in terms of making it more interesting and appealing. But given the current positive results it has registered since inception, the possibilities for it to become one of the continent or even the world’s biggest festivals is not necessarily a far-fetched objective.
‘Futampaf’
One rich cultural activity that is featured prominently in the International Roots Festival is the Jola cultural extravaganza known
as ‘Futampaf’, which is an ”initiation to manhood and rites of passage”.
”Futampaf” ritual has been described as the oldest African cultural and traditional school of teaching, and according to research, it has existed at least since the 12th Century. This event, which was held on Wednesday in Kanilai was graced by the ‘home-comers’.
History has it that before colonisation, it was the only method of formal education in preparing young men to take their place in
society.
Preparations for the much publicised 11th edition of the International Roots Festival are in full-swing with the members of the National Organising Committee under the aegis of The Gambia’s Ministry of Tourism and Culture putting in final touches for next month’s event.
Scheduled to take place from the 9th to 17th May, this year, this biennial historical, cultural and educational event is expected to be graced by people of African descent as well as those persons committed to the well being of Africans and the development of the continent.
The Roots 2014, official said, commemorates the enforced enslavement and transportation of millions of Africans to the Americas and the Caribbean Islands. Thus, the event, which is one of the most recognised in Africa, provides the opportunity for Africans in the Diaspora to discover their identity, connect with their roots, learn their lost cultural and traditional heritage, as well as establish stronger family bonds and ties with the African family in The Gambia. Since its inception, it has rapidly gained recognition and each edition brings a difference experience. It had in the past attracted the attention of some world class and highly celebrated personalities, among them, Jermaine Jackson of the Jackson family in the United States, Rockmond Dunbar, renowned artist Chaz Guest, all in the United States, who joined thousands in the 10th edition held in 2010. In fact the 10th edition was spiced up by a superb tribute concert by Jermaine Jackson for his late world renowned pop superstar, Michael Jackson. That concert was attended by thousands of Gambians and non-Gambians at the Independence Stadium in Bakau.
This year’s event, according to officials, is billed to be attended by the son of Marcus Garvey, Dr. Julius Garvey, and renowned Jamaican dancehall stars like Sizzla Kolonji, Mutaburaka and Scratchylus and other artistes. The Jamaican stars are expected to team up with The Gambia’s finest artistes to stage a grand musical concert at the Independence Stadium of Bakau on May 10th.
Vi närmar oss månadsskifte oktober-november och det betyder Planeta-Festivaldags i Göteborg med omnejd. I år fyller festivalen dessutom 10 år och i födelsedagspresent önskar arrangörerna sig, vad de kallar, en ”glokal” festival. Alltså en global och lokal festival. En festival där man ska kunna njuta av musik, dans, kultur och människor från hela vår planet. Festivalen kommer att firas på scener runtom i Göteborg, Trollhättan, Halmstad, Kungsbacka och Sydkoster.
Som vi berättade förra året så är Planeta en nätverksbaserad festival med ett stort antal internationella och nationella inslag och deltagare av alla möjliga estetiska arter och uttryck. Västafrika, främst då Senegal och Gambia, finns välrepresenterat via arrangören Kalebassi, som är en liten boutique i Göteborg som vi hoppas få bekanta oss närmare med i en artikel för tidningen framöver. Festivalen arrangeras under fem dagar, där ett trettiotal arrangörer av olika storlek går samman och skapar en festival med fokus på dans och musik från hela världen. I år är det alltså för tionde året i rad som Planetafestivalen arrangeras och den börjar bli stor. Riktigt stor.
”Toys from my childhood”. Workshop med Macoumba Ndiaye. (Bild: Planeta)Vik, doppa, veckla med Britta Kleberg (Bild: Planeta)
Jam på Restaurang Calor (Bild: Planeta)
Festivalen invigs på onsdagen den 30 oktober i Göteborgs köpcentrum Nordstan. Under hela dagen mellan 11-20 kommer det att pågå aktiviteter såsom livemusik, dans och uppvisningar i Nordstans shoppingcentrum. Man kommer också att dela ut Planetas nyinstiftade pris som i år går till Årets Inspiratör. Efter denna invigning följer ytterligare fyra dagar av festival, med möjligheter till att både njuta av musik, delta aktivt i olika musikaliska resor, titta på konstnärliga arrangemang, gå på vernissager och själv få utlopp för sin kreativitet i olika workshops. En del saker är kostnadsfria och andra kostar allt från en liten slant till lite mer. Det finns något för alla åldrar, ung som gammal. Eller vad sägs om Svensk folkdans med ärtsoppa, Flamencodans, Dansa Bollywood eller Vis-stuga för de vuxna. Fredagsmys – Hakuna Matata med pannkakor, World Dance Kids eller Instrumentverkstad för de yngre. Eller varför inte gå hela familjen på Prova-på-Fiol..? Vill man bara sitta ner och njuta av konserter så finns allt ifrån artister som spanska fusionkollektivet Lenacay, rumänska Taraf de Haïdouks, grekiska Greekadelia och östafrikanska reggae/rootskillarna Nazarenes och Bellaroush. Och varför inte avsluta det hela på söndagkvällen den 3 november med den färgsprakande, rytmiska och världskända flamencopop-gruppen Gipsy Kings, som själva i år firar 25 år.
Macoumba Ndiaye (Bild: Planeta)Lamine Cissokho med sin kora (Bild: Planeta)
För oss med framförallt Gambia/Senegal i hjärtat så bjuder festivalen bland annat på Familjeworkshop (trummor, dans och sång) med Dembo Jatta, Recycling-workshop ”Toys from my childhood” med Macoumba Ndiaye, Vik-doppa-och-veckla tyger i workshop med Britta Kleberg, Koramusik av Lamine Cissokho, Festivalpub med jam på Restaurang Calor. Konstutställning och livemålning, också det av Macoumba Ndiaye. Arrangör bakom de flesta av dessa programpunkter är Kalebassi, vars program som kallas ”A Cooking Pot of Art & Rythm” ni kan hitta här.
Maudo Sey, Röda Sten 2009. (Bild: Jörgen Nahm)
Kalebassi har man alltid kunnat lita till att leverera den där typiska västafrikanska andan till festivalen. Med till exempel Dembo Jatta och Lamine Cissokho som återkommande akter och andra, både nya och gamla artister, som med värme och hjärta ställer upp. Tidigare år har till exempel lokalmusikern Seidy Mendousa uppträtt, tillsammans med Sadio Cissokho och sångerskan Adama Cissokho. En som också gästat festivalen, mycket uppskattat och för många idag extra saknad, är den nyligen bortgångna Maudo Sey.
Festivalen är välbesökt och som ni nog förstår mycket omtyckt av vuxna som barn. Om ni bara ska sats på ett event nu när vinterkylan smyger sig på, då är Planeta-festivalen definitivt det ni ska satsa på. Värmen som sprider sig under denna festival är något men leva på under vinterkalla dagar då man kryper ner under täcket med en kopp kaffe eller te och lyssnar till sköna toner eller läser en god bok.
Nedan ett mini-bildspel från Kalebassis program under tidigare Planetafestivaler.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Planetakontakt Hemsidan hittar nihär Facebooksidan hittar ni här
Vi närmar oss månadsskifte oktober-november och det betyder Planeta-Festivaldags i Göteborg med omnejd. I år fyller festivalen dessutom 10 år och i födelsedagspresent önskar arrangörerna sig, vad de kallar, en ”glokal” festival. Alltså en global och lokal festival. En festival där man ska kunna njuta av musik, dans, kultur och människor från hela vår planet. Festivalen kommer att firas på scener runtom i Göteborg, Trollhättan, Halmstad, Kungsbacka och Sydkoster.
Afropé 