Etikettarkiv: fiske

Stor oro för kinesiska företags överfiskning i Gambia och övriga Västafrika

Utfiskning i Västafrika har varit ett stort problem under en längre tid, nu trappas läget upp ytterligare och miljöorganisationer såsom Greenpeace slår larm om dels hur överfiskningen slår ut fiskebeståndet, men också hur ekosystemet påverkas. Den kinesiska fiskeindustrin slår hårt i bland annat Gambia, som är ett litet land, vilket gör problemen väl synliga och många gambier oroas nu över utvecklingen i landet och starka protester mot överfisket har rapporterats.

En än så länge oförstörd strandremsa i Kartong. Men för hur länge? Foto: Fatou Darboe, Afropé

Aktivister ska ha upptäckt underjordiska rör som fiskeföretagen byggt och genom vilka de kastar tillbaka död fisk, biprodukter, bearbetad fisk och oönskade fiskprodukter rakt ned i Atlanten igen. Dessa sköljs sedan upp på stränderna, vilket skapar förorenade stränder. Många ständer är nu överbelagda med fiskrester, vilket skapar både en otrevlig syn, stark stank och det har även en negativ påverkan av miljön. Befolkningen är nu både oroade och upprörda över hanteringen av kinesiska storföretags utfiskning av Gambias vatten.

Medborgare från kustsamfundet i Gunjur och eko-byn Kartong har nu gått samman med aktivister för att protestera mot hanteringen av miljön och överfiskningen.

En studie från Pew Research Center har rapporterat att skydd enligt miljön aldrig varit särskilt högt prioriterat av afrikanska regeringar, vilket kinesiska företag gått in och utnyttjat genom att inte följa lagar och förordningar, utan i stället förorena både havet och luften, enligt smbc News.

”Gambias regering bör kontrollera sin egen politik och genomdriva regler och se till att dessa företag inte förorenar miljön”, uppger miljöaktivisten Mustapha Manneh till smbc News.

Skärmdump från Youtubekanalen Latest News

Den nya fiskmjölsfabriken i eko-byn Kartong uppges vara enorm, till ytan lika stor som en fotbollsplan. Även i Gunjur byggde kinesiska fiskeföretagare en stor fiskmjölsfabrik och många vittnar om enorma mängder död fisk och fiskprodukter på stränderna. Enligt uppgift producerar fabrikerna fiskmjöl och fiskolja som ska importeras till Asien.

Kinas egna vatten är helt överfiskade och befolkningens fiskbehov överstiger med råge den tillgång som finns i kinesiska vatten. Därför beger sig många kinesiska storföretag till Gambia och andra länder i Västafrika för att resursutvinna fisket där.

Hajfiske är ett stort problem i hela västra Afrika. Nästan alla hajar har försvunnit, vilket har resulterat i ett allvarligt sjukt och obalanserat ekosystem. Hajfisket grundar sig i att hajfenssoppa är mycket populärt i Kina och det är en dyr vara. Endast i djupa vatten finns fortfarande några hajar kvar, vilka man försöker fånga de sista av nu. Den lösning som kommit upp är att förbjuda hajfiske totalt för att skydda de få som finns kvar, rapporterar Green Wall Warriors.

Grannländer till Gambia, såsom Senegal och Sierra Leone har klagat över överfiske, dåliga fiskemetoder och föroreningar från kinesiska företag och att detta minskar fiskebestånden i havet, vilket påverkar även dem.

Röster höjs nu för att den nyligen tillträdda regeringen i Gambia ska ta krafttag för att överfiskningen och utfiskningen ska upphöra i landet. Många känner stor oro för omgivningarna, särskilt i Gunjur och Kartong.

 

Fatou Darboe
Fatou Darboe

Oro över klimatförändringarnas påverkan av fiskebeståndet i Tanganyikasjön

Många människor som bor runt Tanganyikasjön lever på fiske och ungefär 200 000 ton fisk fångas per år. Fångsten har dock minskat de senaste årtiondena och en har tidigare trott att det beror på kommersiellt fiske i sjön. Många har trott att anledningen till att fångsten minskat är att sjön har blivit utfiskad, men ny forskning visar någonting annat. Forskarna har kommit fram till att det är på grund av klimatförändringar och att det blivit varmare som fiskarna blivit färre och inte alls på grund av överfiske.

Tanganyikasjön är världens andra största källa till sötvatten och är en stor resurs för de angränsande länderna. Fisken är också en stor källa till protein och står för cirka 60% av proteinintaget i regionen. Eftersom fångsten minskat ville forskare ta reda på om det är på grund av överfiske, förändrad användning av jorden runt sjön eller om klimatförändringar är anledningen.

Tanganyikasjön från stranden i Bujumbura, Burundi. Bild: Wictoria Trei
Tanganyikasjön från stranden i Bujumbura, Burundi – Foto: Wictoria Trei

För att få en bättre förståelse har forskarna undersökt sediment från botten på sjön. Efter en kemisk analys, av bland annat fossiler, hittade de indikationer på att fiskbeståndet har minskat i takt med den globala uppvärmningen. Forskarna säger att när en tropisk sjö blir varmare så är det svårare för det syrerika vattnet på ytan att blanda sig med det näringsrika skiktet på botten. Detta innebär att mindre näringsämnen kommer upp till ytan, vilket innebär att färre alger kommer upp och detta leder till mindre att äta för fisken.

Slutsatsen av det hela är att den ihållande uppvärmningen av sjön leder till att de olika vattenskikten inte blandar sig, stagnerande algproduktion och att miljön för de viktigaste bottenlevande djuren såsom kräft- och blötdjur är sämre.
Professor Andrew Cohen från Arizona universitet ska titta på fiskfossilerna ännu mer för att kunna tidsbestämma när förändringen i sjön börjat. Om de kommer fram till att fiskbeståndet började minska redan innan 1950, då det industriella fisket började, finns det starka bevis att det inte bara har med fisket att göra. Vilket stödjer det som de redan har kommit fram till.

Forskarna utesluter inte att fisket är en av orsakerna de senaste 60 åren. Sedan 1990-talet har fisket ökat och detta beror mycket på många konflikter i länderna som ligger runt om sjön och att flyktingantalet har ökat i området.

De som bestämmer i området behöver göra någonting nu. Klimatförändringarna kommer fortsätta och de som arbetar med fisket behöver hjälp med alternativa sätt att försörja sig i området. Andra forskare jämför det med att klimatförändringen i Europa och Nordamerika gör att fiskbeståndet ökar, men i tropiska sjöar är det annorlunda eftersom det förstör matkedjan med alger och mikroorganismer som lever i sjön. När fisken inte har mat att äta påverkar det också människor i området som inte heller får sitt intag av protein.

Bild: Wictoria Trei
Fisken mukeke, som bara lever i Tanganyikasjön är en god fisk som är mycket uppskattad av lokalbefolkningen – Foto: Wictoria Trei

Det finns även en annan aspekt på det hela. Tanganyikasjön har många arter som inte lever någon annanstans. Det går att jämföra det med Galapagosöarna där det finns många djurarter som bara lever där och som alla vet om, men Tanganyikasjön har till och med fler unika arter, men det är ingen som vet om det.

Kort fakta om Tanganyikasjön
– Tanganyikasjön gränsar till Burundi, Demokratiska republiken Kongo, Tanzania och Zambia.
– Det är den näst största sötvattenssjön och även den näst djupaste sjön i världen.
– I sjön finns mer än 350 fiskarter och de flesta är unika och lever bara i Tanganyikasjön.

Källor: BBC Africa, Wikipedia och National Academy of Sciences journal

 

Wictoria Trei
Wictoria Trei

Veckans Bild (v25)

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA Som dom flesta säkerligen känner till är fisk en mycket viktig del av den gambiska maten, och fisket är därför mycket utbrett längs kusten. Med små träbåtar ger man sig ut på havet för att lägga nät och se till att befolkningen får tillgång till färsk fisk dagligen. I många fall, så som på bilden, ska båtarna tas upp på land mellan varje tur och ofta finns inget annat än handkraft att ta till. Men med hjälp av ett par stockar som flyttas under båtens skrov och på så sätt rullar båten upp på land, och sedan tillbaka till vattnet, går arbetet lite lättare. Den färska fisken transporteras sedan i de flesta fall med bil ut till försäljningsplatserna, samt säljs direkt på plats vid båtarna. Då möjligheterna på de flesta platser är begränsade vad det gäller förvaring och kylmöjligheter är det i de flesta fall alldeles nyfångad fisk som säljs, även på de platser som inte har någon egen hamn eller strand.

Anna Wedin
Anna Wedin